Buddhism och politik

Engagerade buddhister har olika syn på hur människor bäst påverkas men förenas av att de tycker att vissa saker i samhället behöver förändras. Många försöker då få de styrande att ändra sig i en mer humanistiskt riktning. Frågan är vad det innebär idag. Har buddhismen en särskild politisk färg?
S

Grönt är troligen den politiska färg som förenar flest buddhister. Bodhi-bladet är förövrigt en central symbol inom buddhismen likt korset eller törnekronan inom kristendomen.

Följer inte den vanliga politiska skalan

Buddhismens texter beskriver att Buddha ibland träffade samhällsledare. Han beskrev då hur en som har politisk och ekonomisk makt över andra bör bete sig, och hur materiella vinster ska användas. Vad ville han då att makthavare skulle göra? Svaret beror nog mest på vem man frågar. Samhällsengagerade buddhister - det vill säga buddhister med synsätt som boken Makt och medkänsla beskriver - menar ofta att Buddha träffade formella makthavare eftersom han förstod att de kan påverka människors livsvillkor. Andra buddhister beskriver Buddhas möten mer som ett nödvändigt ont och därför bör texterna om dessa möten inte ges någon större tyngd. För att han skulle få vistas med sitt följe på kungar och andras områden behövde han göra vissa eftergifter och svara på deras frågor. Men hans avsikt var att få undervisa om hur människan kan göra för att bli fullständigt fri, en större frihet än vad något politiskt system trots allt kan erbjuda.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Buddhismens texter har historiskt använts för att rättfärdiga allt ifrån hänsynslös kapitalism till auktoritär planhushållning. Det är kanske inte så konstigt. Till att börja med är det inte självklart att alla i en viss religiös gemenskap delar samma politiska ideal. Inte heller att organisationens hållning i samhällsfrågor följer den vänster-högerskala som gäller för de
politiska partierna i samma land. Religiösa organisationer i väst kan vara rödaktigt politiskt radikala i flyktingfrågor, men mörkblått konservativa när det gäller familjepolitik. Ett politiskt mål som ofta lyfts fram av ett flertal politiskt aktiva buddhister är till exempel att skapa välfärd för många. Det är ett mål som partier av olika ideologisk färg säger sig arbeta för idag.

Den politiska färg som förenar flest är troligen grönt av något slag. På 70-talet var grön politik i väst präglat av vänsteraktivism för ett hållbart samhälle som utgår från social rättvisa, gräsrotsdemokrati, icke-våld och naturens avgörande roll för människan och samhället. Därefter har väldigt många varianter av grön politik vuxit fram, inklusive ekofeminism, ekokapitalism och ekoanarkism.

Sammanfattningsvis är det svårt att definiera dagens samhällsengagerade buddhister på ett enkelt sätt. Den här nyansrika, globalt spridda religionen verkar inte gå att översätta i en särskild ekonomisk eller politisk färg, även om många genom tiderna har gjort sina försök, och gör det än.

Kritik åt höger och vänster

Många länder i Asien med stor andel buddhister styrs idag av politiker som har stort intresse av att öka landets konsumtion och produktion. De har sällan en framträdande miljöpolitisk linje. ”Historiskt sett har buddhismen under alla år tenderat att stödja konservativa regimer i Asien utan intresse att förändra” skriver den inflytelserika amerikanska översättaren Bhikkhu Bodhi, med anledning av att amerikanska konverterade buddhister ofta drar likhetstecken mellan buddhism och motstånd till det republikanska partiets konservativa politik. Buddhister som har migrerat från auktoritära länder i Asien kan i jämförelse vara mer högervänliga, enligt de få begränsade studier som gjorts.

Samhällsengagerade buddhister kan arbeta i nära samarbete med landets makthavare, men de som medverkar i boken Makt och medkänsla är i viss opposition. Det betyder inte att de för den sakens skull automatiskt tycker att oppositionen i landet är felfri. I mina samtal med ledare har jag märkt att de är noga med att alltid kritisera fler än de som styr, och försöker också hitta något gott i båda läger.

Den thailändska munken Buddhadasa (1926–1993) är en av flera tänkare på 1900-talet som har gjort ett inflytelserikt arbete med att översätta buddhismens principer till politik. Han föreläste i synnerhet om det han såg som socialism. Buddhadasa var kontroversiell för sin tid och kritiserade det politiska, ekonomiska och religiösa etablissemanget. Politiken bör bland annat vara samhällsengagerad för allas bästa, samt erkänna människans fundamentala beroende av naturen. Många engagerade buddhister idag skriver under på detta utan att på något sätt vilja kalla sig socialister. Buddhister som upplevt våldsamma och förtryckande ledare med kommunistisk retorik brukar ha särskilt svårt att koppla buddhism till en vänsterpolitisk ideologi.

ANNONS

ANNONS

Den 14:e Dalai lama, som har varit avgörande för att avskaffa präststyret och etablera en demokratisk grund för den tibetanska exilregeringen i Indien, har för egen del sagt vid flera tillfällen att han är marxist eller kommunist. Det kan förvåna eftersom Kina, hans politiska motståndare i livet, sedan 1949 styrs av det enväldiga kommunistpartiet. I samtal med en japansk antropolog har han förklarat:

Jag är inte bara socialist utan åt vänster till, kommunist. I termer av socialekonomisk teori är jag marxist. Jag tror att jag är mer till vänster än de kinesiska ledarna (han brister ut i skratt). De är kapitalister (skrattar igen).

Den indiske dalitledaren B.R Ambedkar var socialist men kom på 50-talet fram till att de länder som kallade sig kommunistiska inte respekterade andras trosuppfattningar och inte heller var tillräckligt fredligt sinnade. Han förkastade alla politiska strömningar för buddhismens väg. En av de mest tongivande tänkarna kring buddhistisk ekonomi, thailändaren P. A Payutto, kritiserar både kommunism och rå kapitalism för att vara extremer och inte följa den buddhistiska medelvägen.

En känd sutra handlar om en kung som hade stora problem i landet med oro och kriminalitet. Han fick då en rad handfasta råd från en vis man som sedan visade sig vara Buddha själv. Råden handlar inte om bestraffning och striktare kontroll, utan om en generös resursfördelning:

Det finns en metod att använda som sätter stopp för denna oreda. De inom kungens område som är boskapsskötare och jordbrukare, förse dem med foder och utsäde. De som är handelsmän inom kungens område, ge dem kapital. De som arbetar i kungens tjänst, ge dem lön och mat. Då kommer dessa sedan ägna sig åt sina egna sysslor, ingen kommer härja runt i samhället, kungens statsinkomster kommer öka, riket blir lugnt och tyst och folket – nöjda med varandra och lyckliga – dansar med sina barn i famnen och håller sina dörrar öppna.

Texten ovan hör till dem som samhällsengagerade buddhister gärna använder när de påstår att Buddha var motståndare till stora ekonomiska klyftor i samhället och att han förespråkade en jämlik och bred ekonomisk utveckling.

Buddhas råd till ledare

Det finns många texter som engagerade buddhister lutar sig mot när de resonerar kring makthavares ansvar och vad som kännetecknar en moralisk ledare. Till att börja med är en viktig grund de fyra principerna för ”samhällsharmoni”. Det är vanligt idag att auktoritära makthavare i Asien motiverar militarism och kontroll av invånare med att de tar ansvar just för landets harmoni, vilket ger begreppet en tvetydig klang.I palikanon innebär de fyra principerna att var och en är generös, talar vänligt, är tjänstvillig och deltar aktivt i den sociala gemenskapen. Till exempel har en ledare som samarbetar med flera sociala grupper större chans att ta beslut som fler uppskattar. Det är vanligt att samhällsengagerade buddhister förknippar sann buddhism med att vanligt folk får lov att diskutera och har inflytande över elitens beslut, det vill säga ett nerifrån och upp-perspektiv snarare än tvärtom.

ANNONS

ANNONS

Det finns också texter som rör hur befolkningen ska bete sig för att bidra i en republik, som att regelbundet samlas i möten på fredligt sätt, respektera vissa auktoriteter och inte påstå att något är fastslaget om det inte är det.

Hur ska då landets ledare bete sig? Buddha har enligt texterna föreslagit tio dygder som bör prägla dåtidens högsta samhällsledare, kungen, om han vill vara en dharmakung (dhamma raja på pali):

Var tillåtande, generös och undvik själviskhet,
lev moraliskt,
var beredd att offra ditt eget välbefinnande för andras,
var ärlig och fullständigt hederlig,
var vänlig och mild,
lev ett enkelt liv som undersåtar kan efterlikna,
var fri från alla former av hat,
tillämpa icke-våld,
utöva tålamod, och
respektera allmänhetens åsikt för att på så sätt främja fred och harmoni.

Som gemensamma nämnare verkar många samhällsengagerade buddhister idag enas om att både stat och företag har ett socialt ansvar för att minska fattigdom, och att statens politik ska leda till folkligt inflytande, miljövänligt liv, hälsovård och utbildning för alla. Men det betyder fortfarande inte att det är lätt att enas om politiska målbilder. Ju mer detaljerade frågor desto mer oenighet väcks till liv. Ska landet ha ett försvar som får anfalla först, ska brottslingar rehabiliteras, gäller nolltolerans mot våld i hemmet och är industriutsläpp en form av våld som ska förbjudas? Vilka procentsatser ska gälla för skatter, ska fossilt bränsle överges redan idag, och när har kvinnan rätt till abort?

LÄS MER: Makt och medkänsla - reportage om engagerad buddhism

LÄS MER: Buddha och andra buddhor

LÄS MER: Buddhismen


Källor:
R. Gombrich, Theravada Buddhism - A social history from ancient Benares to modern Colombo, Routledge & Kegan Paul Ltd, 1988
U. Zachariasson, Filosofiska perspektiv på religionens offentlighet. Religionens offentlighet, Artos Förlag, 2013
Bhikkhu Bodhi, Voting Buddhist? Artikel publicerad 23 september i tidskriften Tricycle. https://tricycle.org/trikedaily/voting-buddhist/ [2018-12-29].
J. Schober, 'Buddhadasa'. Encyclopedia of Buddhism. Oxon: Routledge, 2010
N. Ueda,The Dalai Lama on What Matters Most: Conversations on Anger, Compassion, and Action. VA; Hamtons Publiching Company, Inc. 2006
https://tricycle.org/trikedaily/justifiably-angry-marxist-interview-dalai-lama/ [2019-01-01]
M. Dahiwale, An Awakened vision - Dr B.R Ambedkars struggle to re-ethicize Indian society. I Watts, J. S. (red.). 2009, Rethinking karma – The Dharma of social justice. Chiang Mai: Silkworm books. 2009
P.A. Payutto, Buddhist Economics. A Middle Way for the Market Place. Buddhadamma Foundation, 1994
J. Nishikawa, The Choice of Development Paradigms in Japan after the 3/11 Fukushima Nuclear Disaster. I Watts, J. (red.). 2012. This Precious Life – Buddhist Tsunami Relief and Anti-Nuclear Activism Post 3/11 Japan. The International Buddhist Center (IBEC). 2012
P. Harvey, An Introduction to Buddhist Ethics. Cambridge University Press, 2000
Press


BokomslagText: Kristin Olson, journalist och författare.
Webbplats: Makt och medkänsla - reportage om engagerad buddhism

Kristin Olson diskuterade buddhism och samhället i P1:s Människor och tro 30 maj 2019, tema: människovärde. https://sverigesradio.se/avsnitt/1294471

Faktatexten ingår i boken Makt och medkänsla - reportage om engagerad buddhism.

Västvärldens bild av buddhismen är starkt förknippad med inre sökande och en stilla bortvändhet från världen runt omkring. En ”typisk” buddhist är lugn och leende trots miljöhot, våld och förtryck.

Journalisten och biståndsarbetaren Kristin Olson har under lång tid rest runt i Asien och träffat buddhistiska ledare som inte alls avskärmar sig. Tvärtom drivs de av ett djupt engagemang i samhället och vill påverka sin omvärld i en positiv riktning. Den här boken är en samling möten med företrädare för rörelsen engagerad buddhism. De är ledare som gjort skillnad i länder som Japan, Indien, Sri Lanka, Thailand, Myanmar, Vietnam och även i väst. Flera är pionjärer som både har hyllats internationellt och mordhotats för sitt arbete. De berättar själva om sin inspiration från vad de ser som buddhismen kärna, och om sina metoder.

Kristin Olson deltar i arbetet och ger en bred och pedagogisk introduktion till buddhism, påverkansarbete, mänskliga rättigheter och globala demokratifrågor. Vi får också möta negativa sidor av buddhismen. Hur kan det till exempel vara möjligt att munkar inom denna till synes fridfulla religion vid flera tillfällen varit drivande i skoningslös förföljelse av icke-buddhister?

Makt och medkänsla

Senast uppdaterad: 12 juni 2019
Publicerad: 11 juni 2019

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Makt och medkänsla – reportage om engagerad buddhism

En präst i Japan brevväxlar med självmordsbenägna för att hjälpa dem att hitta livslusten i ett...

M

Buddha och andra buddhor

Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien...

L

Världsreligionernas syn på döden och begravning

Inom judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen förekommer olika sätt att se på...

L

Lätta fakta om världsreligionernas matregler

Matreglerna varierar inom de fem världsreligionerna. Kristendomen och buddhismen saknar i stort...

ANNONS

Ämneskategorier

Buddhismen

Buddhismen grundades på 500-talet f.Kr i norra Indien av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Religion och politik idag

Religion har i alla tider utnyttjats i politiska syften av ledare och politiker för att vinna...