Hatkärlek

På 1100-talets Island levde Gunnar, en stor och stark hjälte som var oöverträffad i vapenhantering. Han gifte sig med en vacker kvinna, Hallgerd. Trots deras kärlek fanns det också hat mellan dem. När Gunnar försvarade sin ära och Hallgerd svek honom, slutade det i tragedi. I Njals saga berättas deras tragiska historia samtidigt som vi som läsare ges en inblick i det vikingatida isländska samhället med dess sociala strukturer, konflikter och tragedier.
M
Krigare

En krigares ansikte. Han skulle ha kunnat vara en av dem som stred och stupade vid Hlidarende. Men så är det inte. Han hör hemma i filmen "Korpen flyger" (1984). Filmen vill återskapa sagornas människor, inte bara då det gäller vapen och kläder och yttre miljö, utan också deras sätt att tänka och handla. Oförrätt ska tvättas bort med blod - så var mansidealet. Mot detta ideal ställs människor som inser att våld föder våld - och att denna onda kedja måste brytas. Det är en revolt som kräver större mod än krigarens.

Njals saga är en bok som berättar om livet - och döden - på Island under 1100-talet. Bokens hjälte heter Gunnar. 

Han presenteras så här:

Gunnar Hamundsson bodde på Hlidarende i Fljotslid. Han var storväxt och stark och mer vapenför än någon annan. Om han ville, kunde han hugga och kasta spjut lika bra med den ena handen som med den andra, och han kunde svinga sitt svärd så snabbt att man tyckte sig se tre i luften på en gång. Med båge sköt han bäst av alla och träffade alltid det han sköt på. Han kunde hoppa högre än sin egen höjd i full rustning, och lika långt bakåt som framåt. Han simmade som en säl, och det fanns ingen lek där det lönade sig för någon att tävla med honom. Det har sagts att ingen ska ha varit hans jämlike. Han var vacker till utseendet, med ljus hy, rak och kraftigt framskjutande näsa, livliga blå ögon och röda kinder. Hans hår var stort, föll väl och hade vacker färg. Han var den mest höviske av alla män, modig, givmild och lugn, vänfast och noga i vänval. Han var en väl bärgad man.

Gunnar gifter sig med Hallgerd. Om deras första möte berättar sagan så här:

ANNONS

En dag då Gunnar kom från Lagberget och gick förbi mosfjellsbornas bod, fick han se några kvinnor komma gående mot sig. De var vackert klädda, och vackrast klädd var den som gick främst. Då de möttes, hälsade hon Gunnar. Han besvarade vänligt hennes hälsning och frågade vem hon var.

Hon svarade att hon hette Hallgerd och var dotter till Hoskuld Dala-Kollsson. Hon talade dristigt till honom och bad honom berätta om sina färder, och han svarade att det ville han inte neka henne. Därpå satte de sig ned och talade med varandra. Hon var klädd i röd kjortel med utsmyckning på, och över den hade hon en scharlakanskappa, kantad med bårder ända ned. Hennes hår räckte ända ned till midjan och var både stort och vackert. Gunnar var klädd i den högtidsdräkt som kung Harald Gormsson hade förärat honom. Om armen hade han den ringen, som var en gåva av Hakon jarl.

De talade länge högt med varandra. Till sist frågade han henne om hon var ogift. Hon svarade att det var hon och att det krävdes mod för att våga sig på att fria till henne.

- Tycker du att ingen är god nog åt dig? frågade han.
- Det tycker jag inte, svarade hon, men granntyckt är jag.
- Vad skulle du svara, om jag friade till dig? 
- Det tänker du nog inte på, svarade hon.
- Jo, det gör jag, sa Gunnar.
- Om du har det i tankarna, så tala med min far.

Gunnar går sedan till Hallgerds bröder som heter Hoskuld och Hrut och frågar dem vilket svar de skulle ge om han friade till Hallgerd. Bröderna svarar att de vet att Gunnar är en modig och framstående man. Och det finns en hel del negativt att säga om deras syster Hallgerd. Detta vill de att Gunnar ska ha klart för sig.

Men Gunnar verkar inte vilja lyssna på deras varning, och Hrut säger då: - Jag vet att det är så fatt att ni båda har lust till varandra. Och det är också er två som det mest kommer an på hur det går.

På hemvägen rider Gunnar till gården Bergtorshval för att berätta för sin gode vän Njal om sitt kommande giftermål. Njal blir illa till mods och säger att det bara ska vara av ondo om Gunnar och Hallgerd gifte sig.

- Vår vänskap ska hon aldrig göra slut på, svarade Gunnar.
- Det kommer inte att bli långt ifrån, sa Njal, och du kommer ständigt att få böta för henne.

Stölden

Gunnar och Hallgerd gifter sig. En tid efter bröllopet befaller Hallgerd en av husets trälar, som heter Melkolv, att bege sig till en annan gård och där stjäla ost och smör som han ska lasta på två hästar. Sedan ska han sätta eld på den visthusbod där han har gjort inbrott.

Melkolv protesterar och säger att han har gjort mycket ont men tjuv har han aldrig varit.

Hallgerd svarar att Melkolv både har mördat och stulit förut. Lyder han inte så ska hon se till att han blir dödad.

Melkolv tyckte sig begripa att hon skulle göra som hon sagt om han inte lydde. På natten tog han två hästar, lade täcken på dem och red till Kirkjubö. Hunden skällde inte, för den kände honom och sprang och mötte honom. Därpå gick han till visthuset, klövjade två hästar med mat, brände visthuset och slog ihjäl hunden.

ANNONS

Skadan upptäcks nästa morgon, men man blir inte klar över om det är mordbrand och stöld eller om visthuset tagit eld därför att det är hopbyggt med eldhuset.

En tid senare då man har gäster vid bordet på Hlidarende sätter Hallgerd fram ost och smör. Gunnar blir förvånad och frågar henne varifrån dessa läckerheter kommer.

- Från sådant håll att du kan äta dem, svarar hon, för resten är det inte manfolks sak att lägga sig i matlagningen.

Gunnar blev ond. - Illa är det ställt om jag är tjuvgömmare, sa han och gav henne ett slag på kinden. Hon lovade att det slaget skulle hon komma ihåg och vedergälla om hon kunde. Därpå gick hon ut och han med henne. Sedan togs alltsammans bort från borden, och kött bars in, och alla menade att detta var nog därför att köttet inte var stulet.

Då ska jag komma ihåg örfilen du gav mig...

Gunnar dras in i en släktfejd och blir på tinget dömd att lämna Island. Om han inte gör det blir han fredlös och hans fiender har rätt att döda honom.

En höstkväll kommer fienderna till Hlidarende. Fienderna går fram till gården. De vet fortfarande inte om Gunnar är hemma. En man som heter Torgrim sänds fram för att speja.

Gunnar ser en röd livrock skymta vid gluggen, sticker till med spjutyxan och träffar Torgrim mitt i livet. Torgrim miste fotfästet, släppte skölden och tumlade ned från taket. Han vacklade bort till de andra, där de satt på vallen. Gissur såg på honom.

- Är Gunnar hemma? frågade han.

- Det får ni se efter själva, svarade Torgrim, men hans spjutyxa var hemma, det fick jag veta. Därpå föll han död ner.

Nu går skaran till öppet angrepp, men Gunnar försvarar sig framgångsrikt med sin båge. Några föreslår att man ska sätta eld på Gunnars hus, men förslaget förkastas. Strid är ärofull, men mordbrand är något som stolta, fria män inte ska befatta sig med.

Angriparna lyckas fästa rep vid ryggåsen och dra taket av huset. Det är början till slutet för Gunnar.

I detsamma springer Torbrand Torleiksson upp på taket och hugger av Gunnars bågsträng. Gunnar griper spjutyxan med båda händerna, vänder sig snabbt mot honom, genomborrar honom och slungar honom ut på gräsvallen. Nu sprang hans bror Asbrand upp på taket. Gunnar stack efter honom med spjutyxan, Asbrand hann få skölden framför sig, men spjutyxan rände genom skölden och in i armleden. Gunnar vred om spjutet så häftigt att skölden klövs och armen bröts av, och Asbjörn tumlade ut från väggen. Förut hade Gunnar sårat åtta och nu dräpt två. Själv fick Gunnar två sår, men alla sa att han brydde sig varken om sår eller bane [död].

- Ta två testar av ditt hår, sa han till Hallgerd, och hjälps åt, du och mor, att tvinna en bågsträng åt mig.
- Gäller det mycket för dig? frågade Hallgerd.
- Det gäller mitt liv, svarade Gunnar, för så länge jag har bågen ska de inte komma mig in på livet.
- Då ska jag nu komma ihåg örfilen du gav mig, sa Hallgerd, och om du värjer dig lång stund eller kort, det angår mig inte.
- Var och en har sitt sätt att bli berömd, sa Gunnar, och länge ska jag inte be dig om detta.

Gunnar försvarar sig och sårar ytterligare åtta män, men faller till sist samman av trötthet. Hallgerd har hämnats.

ANNONS

ANNONS

Island - sagornas ö

Island befolkades under av 800-talet av folk som kom seglande över havet, främst norrmän men också av utvandrare från vikingakolonier på de brittiska öarna. Under åren 870-930 steg Islands invånarantal till 25 000.

Eliten av dem som sökte sig till Island var förmögna människor, läs- och skrivkunniga. Många utvandrade därför att de var missnöjda med härskarna i sina hemländer.

År 930 bildades Alltinget, som ibland hedras med beteckningen "världens första parlament".

Sagorna är inga sagor!

Njals saga är den förnämsta av de många sagor som författats på Island. Det isländska ordet saga har en annan betydelse än hos oss. Ordet betyder berättelse och inte som i modern svenska något som man berättar för att roa barn, kanske något fantastiskt, fantasifullt som sagan om Snövit och de sju dvärgarna.

Njals saga är alltså närmast vad vi idag kallar roman.

I inget annat nordiskt land skrevs det under 1100-och 1200-talen berättelser som kan tävla med de isländska sagorna. Inte heller i något annat land i Europa skrevs vid denna tid berättelser av samma höga klass.

Är sagorna historieskrivning? Ja, på det sättet att de lär oss mycket om de medeltida islänningarnas sätt att leva och tänka. På liknande sätt lär vi oss mycket om småländska bönder och deras sätt att leva och tänka i Vilhelm Mobergs romaner om Karl Oskar och Kristina och alla de andra som utvandrade till Nordamerika under 1800-talet. Men på samma sätt som människorna i Mobergs romaner är diktade gestalter är sannolikt Gunnar och Hallgerd och Njal också diktade.

Visserligen finns det på Island en gård som heter Hlidarende, och Bergtorshval kan man också hitta på kartan. Men vad bevisar detta annat än att sagornas författare har använt sig av verkliga gårdsnamn?

Sagornas samhälle

Det isländska samhället som sagorna beskriver är ett samhälle där ojämlikhet är självklar. Trälar har knappast människovärde och beskrivs ofta som fula och dumma. I de ständigt återkommande släktfejderna mördar de fria männen sina fienders trälar - detta är helt enkelt ett effektivt sätt att minska fiendens förmögenhet. Lyd - säger Hallgerd till trälen Melkolv, som inte vill stjäla - lyd, annars låter jag dräpa dig...

De förmögna männen som är storbönder och sjöfarare styr Island. Deras kvinnor deltar inte på tinget. Men de är knappast underdåniga. Även om de inte har männens fysiska styrka är de psykiskt männens jämlikar och kan ibland vara männen överlägsna.

ANNONS

Hallgerd lyder inte sin man och tvinnar ingen bågsträng åt honom.

När Njal, Gunnars vän, ansätts av fiender som tänder eld på hans gård, vill angriparna att Njal och hans hustru Bergtora ska gå ut ur det brinnande huset. Det är enbart deras söner som mordbrännarna vill döda. Men Njal säger att det passar honom bäst att få dö, eftersom han är för gammal för att kunna hämnas sina söners död.

Flose, som anför angriparna, säger då till Bergtora: - Gå du ut, husfru! Dig vill jag för ingen del bränna inne.

Bergtora svarade: - Ung blev jag Njal given, och honom har jag lovat att ett och samma ska gå ut över oss båda.

Därpå gick de båda in.

-Vad ska vi båda nu ta oss för? sa Bergtora.

- Vi ska gå till vår säng, sa Njal, och lägga oss. Då sa Bergtora till lille Tord, Kares son:

- Dig ska de bära ut, du ska inte brännas inne. - Men du har lovat mig, mormor, att vi två aldrig skulle skiljas, och så ska det bli, sa gossen. Jag vill
mycket hellre dö med er två, än leva efter er. Därpå bar hon gossen till sängen.

En namnlös, stor författare

Man brukar skriva att sagans författare är okänd, och det är ju riktigt att vi inte vet hans namn. Men okänd är han enbart i den meningen att han är namnlös - för Njals saga är översatt till många språk och beundrad av miljoner läsare.

Vi ser hur skickligt och medvetet sagans författare arbetar. Det är naturligtvis meningen att vi som läser ska jämföra Bergtora och Hallgerd. Men författaren ber oss inte att göra det.

Han tänker inte åt sina läsare.

Han får oss istället att själva tänka när han berättar om Bergtora, som inte sviker sin man Njal, till vilken hon "blev given" i ungdomen.

Bergtora följer sin man i döden.

Hallgerd driver sin man i döden.

Men hur ska vi tolka den kusliga scenen med den lille Tord som får följa sin mormor och morfar i döden? Vill författaren få läsarna att reagera inför släktfejdernas grymhet? Kanske. Vi kommer aldrig att få veta. För en läsare i vår tid leds tankarna till maffiavåld och till inbördeskrig mellan folkgrupper som hatet driver till folkmord - också på barn.

Att både hata och älska

Författaren till historien om Gunnar och Hallgerd låter oss förstå varför de kommer att tycka illa om varandra. När det gäller Hallgerd är ordet hat inte för starkt. Men läsarna får inte veta varför de vill leva tillsammans. Det är ett vackert par som möts vid mosfjellsbornas bod: hon med sitt långa vackra hår som faller ner över scharlakanskappan och han klädd i en dräkt som kungen gett honom och med glitter i de livliga blå ögonen.

- Gunnar, vilken kille. Han hade många kvinnor att välja på. Det kan man ju tänka sej. Och så valde han Hallgerd, den satmaran. Jag skulle gärna vilja veta varför. För allting har ju en orsak. Även kärlek.

Så sa en skrattande tjej i en gymnasieklass i Göteborg.

Författare till läroböcker och andra faktaböcker brukar inte uttrycka sig på det sättet. Men tjejen hade ju rätt. Eller?

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex

LÄS MER: Vikingatiden

LÄS MER: Islands historia

LÄS MER: Isländska sagor

LÄS MER: Kärlek under 3 000 år  [artikelserie]

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vem är den centrala hjälten i "Njals saga" och vilka egenskaper beskrivs om honom?
     
  2. Hur beskrivs Gunnars första möte med Hallgerd?
     
  3. Vad innebär det för Gunnar när han blir dömd att lämna Island, och hur försvarar han sig mot sina fiender?
     
  4. Vilka metoder används av angriparna för att besegra Gunnar?
     
  5. Vad blir konsekvenserna av Gunnars giftermål med Hallgerd när det gäller hans vänskap med Njal?
     
  6. Hur skiljer sig de isländska sagorna från moderna sagor när det gäller definitionen och användningen av ordet "saga"?
     
  7. Vilka insikter ger "Njals saga" om det medeltida isländska samhället och dess sociala strukturer?

Fundera på:

  1. Hur påverkar sagorna vår förståelse av historien och samhället på Island under 1100-talet?
     

 

FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare 
 

Senast uppdaterad: 6 april 2024
Publicerad: 6 april 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Kvinna med bunden fot

Fotbindning - en smärtsam tusenårig kinesisk tradition

Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från...

M
Sleipner, Odens häst

Hästen i den fornnordiska tron

I den fornnordiska kulten var hästen central, den dyrkades med en egen särpräglad kult. Hästen...

M
Porträtt

Margherita och Francesco Datinis kärleksbrev : Kärlek och sorg i 1300-talets Italien

Francesco Datini och hans hustru Margherita levde ett rikt liv under senmedeltiden. Parets...

SO-rummet bok
M
Musikalbild

West Side Story

I New Yorks West Side strider två gatugäng - The Jets och The Sharks - om makt och territorium....

SO-rummet bok
M
Romeo och Julia

Romeo och Julia

Sägnen om Romeo och Julia är troligen världens mest kända berättelse om kärlek. Historien hör hemma...

SO-rummet bok
M
Kärlekspar

Tristan och Isolde

Det har snart gått tusen år sedan sagan om Tristan och Isolde berättades för första gången. Den har...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Hi

Historia om relationer, kärlek och sex

Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...

Hi
Karta

Islands historia

Få en helhetsbild av Islands historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...

Relaterade taggar

Hi
Eddan

Isländska sagor

Isländska sagor är muntliga eller skriftliga berättelser, historiska eller fiktiva, som härstammar...

Hi
Tor

Myter och sagor

Här ska vi kortfattat reda ut skillnaden mellan en myt och en saga, en åtskillnad som inte alltid...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Islands historia

av: Julia och Mattias
2019-04-16

Julia och Mattias fortsätter Norden-specialen genom att prata om Islands historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordens historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-02

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna