© 2026 SO-rummet.se
Ett moln består av miljarder mikroskopiska vattendroppar eller iskristaller som är så små och lätta att de kan sväva i luften.
Moln uppstår vanligen när fuktig luft rör sig uppåt och kyls av så att vattenångan i luften kondenserar och blir till små vattendroppar eller iskristaller. Kondensation innebär att vattenånga övergår till flytande vatten. Detta kan till exempel ske när luft tvingas uppför ett berg eller när varm och kall luft möts vid en front.
Molnen löses upp igen när luften sjunker och kyls av inom större områden. De små vattendropparna klumpas då ihop till regnmoln. Till slut blir vattendropparna så stora att de är för tunga för att sväva i luften varefter de faller till marken som nederbörd.
Cirka 40 procent av jorden är täckt av moln. Detta värde är mycket nära konstant, till om med från en dag till nästa. Molnen rör sig med vindens hastighet och på höga höjder kan det blåsa upp till 100 m/s eller mer. Moln kan – förutom vatten – också bestå av stoftpartiklar från exempelvis vulkanutbrott eller sandstormar.
Formen på ett moln beror dels på hur vindarna blåser och dels på hur temperaturen varierar i atmosfären.
Molnens färg beror på om de är solbelysta eller ligger i skugga. I direkt solljus blir molnen vita medan moln som ligger i skugga nästan blir svarta. Moln med hög densitet (och därmed mycket vatten) släpper också igenom mindre ljus, vilket gör dem mörkare.
Det finns inget ställe i världen där man inte har några moln, även om molnigheten är mycket liten i en del ökentrakter och i en del dalgångar i Antarktis.
Så växer ett åskmolnEn sommardag kan små vita stackmoln, Cumulus, se ganska ofarliga ut. Men om marken värms kraftigt av solen kan varm luft börja stiga snabbt. När luften stiger kyls den av och molnet växer på höjden. Om atmosfären är tillräckligt instabil kan ett vanligt stackmoln utvecklas till ett enormt bymoln, Cumulonimbus. Ett stort bymoln kan innehålla uppemot 100 000 ton vatten och is. Det motsvarar ungefär vattnet i en liten sjö som är cirka 250 meter i diameter och 2 meter djup. Trots den stora vikten faller inte allt ner på en gång, eftersom vattnet är fördelat på mycket små droppar och iskristaller som hålls svävande av luftens rörelser och de kraftiga uppvindarna i molnet. Först när dropparna eller iskristallerna växer sig tillräckligt stora och tunga faller de mot marken som regn, snö eller hagel. Ett sådant moln kan ha sin undersida bara omkring 500 meter över marken samtidigt som toppen når över 10 kilometers höjd. Där uppe är det så kallt att molnets övre delar består av iskristaller. När molnet når gränsen mot nästa lager i atmosfären kan toppen breda ut sig och få den typiska formen av ett städ. Inne i ett stort bymoln kan uppvindarna nå omkring 20-30 meter per sekund. Molndroppar och iskristaller kastas upp och ner, och molnet kan ge kraftiga regnskurar, hagel, åska och hårda vindbyar. Ett litet stackmoln på en solig eftermiddag kan därför på ganska kort tid utvecklas till ett kraftigt oväder. |
L LÄS MER: Atmosfären
L LÄS MER: Nederbörd
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
Här hittar du material som handlar om olika typer av moln och deras egenskaper.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 9 minuter
Större delen av jorden är täckt av vatten. Världshavet upptar 70,8 procent av jordens yta. Därför brukar man kalla jorden för "den blå planeten" eftersom den ser övervägande blå ut från rymden...
Lästid 9 minuter
Jordens atmosfär – en osynlig mantel av gaser som omsluter vår planet – är livsviktig för allt liv på jorden. Den består huvudsakligen av kväve och syre med spår av andra gaser och fuktighet. Atmosfärens skikt kallas troposfären, stratosfären, mesosfären och termosfären och varierar i höjd och temperatur. Atmosfären påverkar vårt klimat och väder. Solen värmer jorden, som i sin tur värmer atmosfären, vilket skapar vindar och moln som spelar en central roll i jordens hydrologiska kretslopp.
Lästid 4 minuter
De mest dödsbringande av alla sorters oväder är de tropiska orkanerna. När en orkan dragit fram över ett område efterlämnar den förödelse och död...
Webbföreläsning (9:51 min) där NO-läraren Andreas Sandqvist berättar om meteorologi och dess begrepp. Här förklaras kortfattat: väder, hur väder uppstår, lufttryck, vindar, fronter, moln, nederbörd och klimat.
Hur bildas molnen? Varför regnar det? Vart tar regnvattnet vägen? Vad är ett kretslopp? Svaren på frågorna får du i Trimaranens fantastiska animerade film (1:43 min) om vattnets kretslopp. Filmen är producerad våren 2008 av fem flickor i år 4 i samarbete med Sten Canevall från Fantasifabriken.
På SMHI:s kunskapsbank hittar du en artikelsamling som fokuserar på väder- och naturfenomen. Här finns mängder av artiklar i ämnet som handlar om atmosfären, låg- och högtryck, hagel, luft, moln, temperatur, El Niño, tromber, frost, tsunami, laviner och mycket mer. SMHI är en myndighet under miljödepartementet som har till uppgift att sköta statens information till allmänheten om väder, vatten och klimat.
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan lära dig mer om väder. Här berättas om temperatur, lufttryck, vind, fuktighet, moln, nederbörd, åska, väderobservationer, väderrekord och mycket annat.
Om skillnaden mellan väder och klimat, jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt...
Åska är ett väderfenomen av elektriska urladdningar i jordens atmosfär.Omkring 44 000 åskväder...
Vindar är luft som rör sig. Att vindar uppstår beror ytterst på solstrålarnas värme. Luft rör sig...
Nederbörd är regn, snö eller hagel – vatten som i olika form faller från himlen. Nederbörd orsakas...
Jorden är den enda planeten i vårt solsystem där vi vet att det finns liv. Den är omgiven av ett...
