Vulkaniska berg kan också bildas genom vulkanutbrott, då lava (smält berg) slungas upp till ytan och stelnar till nytt berg.
När en bergskedja har börjat bildas sätter jordens nedbrytande krafter in. Nederbörd, rinnande vatten, vittring, frostsprängning, ras och glaciärer i höga bergsområden bidrar till att slipa ner och förändra bergskedjans yta. Det material som nöts loss (eroderar) hamnar så småningom vid bergskedjans fot eller förs via floder ut mot havet.
Erosion betyder att vatten, vind, is och tyngdkraft nöter ner och flyttar material från en plats till en annan. Därför är bergskedjor aldrig helt stilla – de kan både höjas av rörelser i jordskorpan och nötas ner av naturens krafter.
Erosionen är särskilt kraftig i unga bergskedjor som ännu höjer sig. Till slut kan de nedbrytande krafterna ta överhanden, och bergskedjan planas ut allt mer för att slutligen, efter flera hundra miljoner år, nästan helt försvinna.
Himalaya i Asien är den bergskedja som har världens högsta berg. I Himalaya och den närliggande bergskedjan Karakoram finns världens 14 bergstoppar som är över 8 000 meter ö.h.
Högst av alla dessa toppar är Mount Everest, som med sina 8 849 meter är världens högsta berg.
Den synliga delen av bergskedjan är bara en liten del av bergetEn hög bergskedja består inte bara av de toppar som syns ovanför marken. Den tjocka jordskorpan fortsätter långt ner och bildar en slags rot under bergen. Därför brukar bergskedjor jämföras med isberg – det vi ser ovanför ytan är bara en del av hela formationen. När erosionen nöter bort berg från toppen minskar tyngden på jordskorpan. Då kan marken långsamt höjas, ungefär som en båt som flyter högre när lasten blir lättare. Erosionen slipar alltså ner bergskedjan samtidigt som rörelser i jordskorpan kan pressa delar av den uppåt. Även Sverige har en gång haft enorma bergskedjor. De har under hundratals miljoner år nästan helt nötts bort, men deras djupa rötter finns kvar i berggrunden. När vi går på svenskt urberg kan vi därför befinna oss på resterna av bergskedjor som en gång kan ha varit lika mäktiga som dagens Himalaya. Topparna är borta, men berget under dem finns fortfarande kvar.
|
L LÄS MER: Lätta fakta om Mount Everest
M LÄS MER: Jordens inre och yttre krafter
M LÄS MER: Växtlighet och vatten
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Björn Sundquist och Russel Miller, Planeten Jorden – Kontinenter i rörelse, Bokorama, 1984
https://www.sgu.se/globalassets/produkter/publikationer/tidigare/sveriges-berggrund---hur-var-och-nar.pdf
https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/jorden-geologi/vulkaner-och-jordbavningar/jordbavningar
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
