Den 14 april 1912 kolliderade det ”osänkbara” passagerarfartyget Titanic med ett isberg 600 kilometer söder om ön Newfoundland. Två timmar senare följde 1500 personer Titanic ner i djupet. Trots att området där Titanic befann sig ligger lika långt söderut som Portugal förekommer det isberg vid Newfoundland. Det beror på att isbergen förs dit av en kall havsström som kallas Labradorströmmen.
Flera olika havsströmmar
Havsströmmar är som väldiga floder. På en del håll går de på djupet, på andra ställen finner vi dem i oceanernas yta.
Havsströmmarna drivs av vindar och av jordens rotation. Jordens rotation gör att strömmarna på norra halvklotet rör sig i en cirkelrörelse medurs och på södra halvklotet moturs.
På norra halvklotet strömmar varmt havsvatten norrut i smala, kraftiga strömmar på havets västsidor och sprider sig sedan i en bred båge åt öster, för att sedan återvända söderut mot ekvatorn. Exempel på sådana strömmar är Golfströmmen i Atlanten samt Kuroshio i Stilla havet.
På södra halvklotet strömmar kallt vatten norrut på havets östsidor och sprider sig sedan västerut och vidare söderut. Exempel på sådana kalla strömmar är Peruströmmen och Benguelaströmmen.
När de varma ytströmmarna från ekvatorn når kallare vatten i norr eller i söder, avkyls de och blir tyngre. Vattnet sjunker ner och går in i nya strömsystem i havsdjupet.
Golfströmmen är livsviktig för Europa
Golfströmmen är den mest kända strömmen i vår del av världen. Den börjar vid Mexikanska golfen och går över Atlanten upp mot norra Europa. Golfströmmen gör det möjligt för oss att bo här i norra Europa.
Golfströmmen är den mest kända havsströmmen i vår del av världen.
Näst efter solen är Golfströmmen Europas viktigaste värmekälla. Det är den vi har att tacka för att temperaturen vid Lofoten kan avvika från det normala på samma breddgrader med upp till 20 grader. Strömmen har sitt ursprung vid ekvatorn. Passadvindarna pressar varmt vatten mot Sydamerika och in genom Mexikanska golfen och ut i Atlanten genom sundet mellan Florida och Cuba. Här börjar Golfströmmen.
Varje sekund passerar omkring 30 miljoner kubikmeter vatten genom Floridasundet. Det är ungefär 30 grader varmt. Det är mer än tjugo gånger den vattenmängd som rinner ut i havet från alla jordens floder på en sekund. Utanför Florida är strömmen 65 kilometer bred och omkring 600 meter djup, och den rör sig norrut med en hastighet av upp till 15 km/h.
Från Florida är det fri passage hela vägen till Svalbard och Murmansk i norra Ryssland. Västvinden driver ständigt iväg det varma ytvattnet vilket resulterar att Golfströmmen pågår hela året om.
De kalla havsströmmarna som återsänder vattnet, rinner ner längs östra Grönland och Kanada. Dessa strömmar når Västindien som en kall djuphavsström. Det blir en rundgång där Golfströmmen skickar varmt vatten norrut medan det kalla vattnet kommer tillbaka för att bli uppvärmt.
LÄS MER: Lätta fakta om vatten
LÄS MER: Världshaven
LÄS MER: Växtlighet och vatten
Oceanernas havsströmmar drivs av olikheter i salthalt och temperatur. Kallt, salt vatten sjunker, det varmare vattnet ligger uppe vid ytan.
Golfströmmen startar med att uppvärmt vatten från Mexikanska golfen med hjälp av vinden flyter norrut, längs Nordamerikas östkust, genom Atlanten och vidare norrut. Detta är en följd av att kallt, salt vatten sjunker till havsbottnen i Norra ishavet. Tomrummet som uppstår efter att det saltare, kallare vattnet har sjunkit, fylls upp av det varmare vattnet som "sugs in" med hjälp av Golfströmmen. Det hela kan liknas vid en enorm pump. Sedan det saltare, kallare vattnet sjunkit, strömmar det söderut, där det blandas med varmare och lättare ytvatten och stiger upp mot havsytan.
Golfströmmens nordliga förgrening kallas Nordatlantiska driften och drivs av den "cirkulation" som beskrivs ovan. Dess andra förgrening, Kanarieströmmen, vänder söderut mot Västafrika.
Uppgifter och frågor
- På vilket sätt är havsströmmar som floder?
- Hur drivs havsströmmarna fram?
- Hur går strömmarna på norra halvklotet?
- Varför är Golfströmmen viktig för Europa?
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Senast uppdaterad:
8 september 2019
Publicerad:
11 januari 2014
