Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om det omtvistade bruket av att bära slöja. Huvudbonad som tecken på fromhet och dygd finns i flera religioner. Under 1900-talet blev bruket politiskt…
Lästid 17 minuter
Fjärde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om islams tidiga splittring i två huvudgrenar: shia och sunni. Här behandlas också det umayyadiska kalifatets fall vid mitten av 700-talet, vilket ledde till uppkomsten av det abbasidiska kalifatet. Därmed försköts islams centrum från Damaskus i Syrien (som utgjort umayyadernas kärnland) till Bagdad i Irak som blev det nya abbasidkalifatets maktbas. Under det abbasidiska kalifatet började ett helt nytt muslimskt samhälle ta form...
Lästid 8 minuter
Två stormakter behärskade världspolitiken på 600-talet, det bysantinska (östromerska) kejsardömet och det persiska väldet. Mitt emellan dessa låg den arabiska halvön. När de båda stormakternas inbördes kamp mattades började en islamisk-arabisk expansion, som snabbt spred sig över de båda imperiernas områden. En ny världsreligion med religiös och politisk inriktning började breda ut sig...
Lästid 19 minuter
Det islamiska rättssystemet började utformas på 700- och 800-talen. Under århundradena har sharia formats i samspel med dels utvecklingen inom olika samhällen, dels tagit något olika skepnad beroende på tid och plats. Sharia finns inte i form av en lagbok utan i en rad olika texter, handböcker och samlingar. En grundtanke är att sharia ska vara ett system av regler som ger en muslim vägledning gällande religiösa förhållanden, samhällsliv, familjerätt och privatliv. Regelsystemet har genom tiderna utvecklats åt något olika håll. Det finns olika rättsskolor (eller s.k. riter) inom islam. En viktig poäng är att det inte är en fast ”lag”, utan ett rättssystem som avser att ge den enskilde muslimen en väg att följa i livet. De senaste århundradenas snabba samhällsutveckling har medfört att antalet tolkningar av sharia har ökat. Idag har de flesta länder med en muslimsk majoritetsbefolkning ett rättsväsende som utformats genom lagar, domstolar och rättspraxis, det vill säga som inte byggts på religion. Islam kan dock influera lagstiftningen, speciellt på familjerättens område.
Lästid 11 minuter
Det var på den Arabiska halvön, framförallt i städerna Mekka och Medina, som islam växte fram under den första delen av 600-talet e.Kr. Islams siste profet Muhammed blev då inte bara en religiös förkunnare utan också ledare för den första muslimska samhällsbildningen. Islam kan ses som en världsordning, som ger anvisningar både om människans vardagliga handlande och om hur en stat ska styras. Samtidigt kan det som uppfattas som islam av en muslim röra sig om firande av helgdagar, matvanor och idén att man tillhör en religiös tradition. Uppfattningarna om vad det innebär att vara muslim skiftar följaktligen bland muslimer...
Lästid 4 minuter
I den här delen av "Historiens topp 5" reder vi ut fem vanliga missuppfattningar om islam. Artikeln tar upp allt ifrån den utbredda tron att de flesta muslimer är araber, till felaktiga antaganden om att muslimer dyrkar Muhammed. Du får också veta vad "Jihad" egentligen betyder, och lära dig lite mer om skillnaderna mellan sunni- och shiaislam...
I det här avsnittet kan du läsa om islams tre största riktningar: sunni, shia och ahmadiya.
Samhällsordningen i de muslimska länderna är starkt påverkad av islam. De politiska, ekonomiska och sociala...
Religion har i alla tider utnyttjats i politiska syften av ledare och politiker för att vinna...
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?
Mattias, Kristoffer och Julia försöker reda ut skillnaden mellan sunnimuslimer och shiamuslimer. Vi går tillbaka till splittringen efter profeten Muhammeds död. Vi pratar också om de båda riktningarnas betydelse för världspolitiken idag (t.ex. i Syrienkonflikten).
