Instagram och TikTok: kopiera länken och klistra in den i appen.
Fransmännen var trötta på krig. De hade krigat nästan oavbrutet alltsedan den stora revolutionen 1789. De hade krigat i Spanien, Tyskland, Österrike, ja de hade varit ända framme i Moskva. Miljoner landsmäns ben vittrade över hela Europa. Och nu var Frankrike besegrat av Europas samlade härar. Man var trött på Napoleon och hans "gloire". Året var 1815. Nu höll de segrande tyskarna och ryssarna sitt intåg i Paris. Med dem följde den gamla kungamakten...
Under den stora revolutionen gjorde man sig ju av med kungen (Ludvig XVI av huset Bourbon), men nu var det hans bror som återkom – Ludvig XVIII. I hans följe fanns de urkonservativa adelspersoner som flytt landet under revolutionen.
Sedan dess hade de kämpat på fiendens sida. Men nu var parisarna alltså trötta på kriget. De var lättade över att bli av med Napoleon.
ANNONS
ANNONS
Hertiginnan de Gontaut berättar hur det gick till när Europas arméer höll sitt intåg i Paris. Styrkorna hälsades med hänförelse av parisarna. De ropade: "Leve befriaren! Ned med tyrannen (Napoleon)!" Herrarna band vita näsdukar vid promenadkäpparna. Damerna viftade med sina näsdukar eller rev till och med sönder sina underkjolar och gjorde flaggor av dem. Vitt var nämligen färgen på det kungliga liljebanéret. Det skulle nu åter komma till heders och ersätta trikoloren – revolutionens symbol – som Frankrikes flagga.
Ute i den rojalistiska och katolska landsbygden rasade en hämndepidemi mot Napoleons och revolutionens anhängare. Många av dessa blev ihjälslagna.
Ultrarojalisterna kom till makten i Paris. De ville återställa alla de privilegier och egendomar adeln hade före revolutionen och de var helt hängivna den katolska kyrkan. En förnäm dam i Toulose anordnade baler för de "obesmittade", det vill säga de som inte haft något att göra med revolutionens och Napoleons anhängare. En postmästarfru ursäktade sig för att hennes man inte blivit giljotinerad för kungatrohet. De ultrakonservativas ledare var kungens bror Karl. Kungen själv intog en mer moderat hållning. Han var inte villig att gå så långt som ultrarojalisterna önskade.
Bild: Wikimedia Commons Karikatyr som föreställer Ludvig XVIII som inte klarar av att kliva i Napoleons stövlar.
Nytt kvinnoideal
I sällskapslivet uppenbarade sig ett nytt kvinnoideal. Det var motsatsen till Napoleontidens soldatliknande skönheter. Styrka, hälsa, röda kinder och starka nerver blev något ytterst ofint. En verklig dam måste nu vara blek, mild och melankolisk. Helst borde hon se ut som om hon just höll på att dö. Skalden Alfred de Vigny berättar att "damerna drack ättika för att få en blek, genomskinlig hy och använde atropin (giftämne) för att ge sina ögon den storlek och glans, som verkade så romantiskt. Man såg dem ej äta – de levde ju blott av rosens doft; vid bordet stoppade de sina handskar i glaset för att antyda, att de ej heller behövde dricka".
ANNONS
ANNONS
Sista spiken i kistan för huset Bourbon och ultrarojalisterna
Ludvig XVIII var gammal. Han tillhörde generationen före och under den stora revolutionen. Under revolutionsåren och Napoleontiden hade han levt i landsflykt i England. Han var fetlagd och sjuklig och måste vid sitt intåg i Paris bäras in. Kung Ludvig avled redan 1824 och han var den siste av huset Bourbon som dog på tronen. Han begravdes i St. Denis med all den pompa och ståt traditionen bjöd. Författarinnan George Sand var med på begravningen. Hon berättar om begravningsceremonierna: Efter den arton timmar långa ceremonin försvann kistan i graven under åskådarnas högljudda gråt.
Man måste dock komma ihåg att ultrarojalisterna, eller bara ultras som de kom att kallas, endast utgjorde en liten minoritet i landet. De förstod inte att en helt ny tid var kommen, en tid som ställde helt andra krav på dem som ville leda samhällsutvecklingen.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför var det franska folket utmattat och vad hände i Frankrike år 1815?
Vem var Ludvig XVIII och vilka återvände med honom till Frankrike?
Hur visade parisarna sin glädje över att bli av med Napoleon och vad symboliserade det vita färgvalet?
Vilka var ultrarojalisterna och vilken inställning hade de till revolutionen och Napoleon?
Hur förändrades kvinnoidealet efter Napoleons fall och vad gjorde damerna för att uppfylla det nya idealet?
Hur gick det för huset Bourbon efter Ludvig XVIII:s död 1824?
Fundera på:
Hur tror du att Frankrikes historia hade sett ut om Napoleon hade vunnit istället för att bli besegrad?
Resonera kring hur kvinnoidealet under denna period speglade samhällets värderingar och förväntningar på kvinnor.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Colin Jones, The Cambridge Illustrated History of France, Cambridge, 1994 Max von Boehn, Från Kejsardöme till republik, Hökerberg, 1918 E.J. Hobsbawm, Revolutionens tidsålder, Rabén Prisma, 1997 Alfred Cobban, A History of Modern France Volume 2: 1799-1871, Penguin, 1972
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
Artikelserie om
Frankrike under 1800-talet - politik och nationalism
Varför bröt första världskriget ut 1914? Under lång tid hade spänningarna mellan Europas stormakter vuxit. Nationalism, konkurrens om kolonier och Tysklands växande makt skapade motsättningar. Samtidigt rustade länderna upp sina arméer och bildade militära allianser. Europa blev alltmer uppdelat i två rivaliserande grupper. När den österrikisk-ungerske tronföljaren Franz Ferdinand mördades i Sarajevo den 28 juni 1914 utlöstes en politisk kris. Genom en rad beslut och krigsförklaringar utvecklades konflikten snabbt till ett europeiskt storkrig, som snart spreds till andra delar av världen...
Den franska revolutionen 1789 förändrade Frankrike i grunden. Kungamakten störtades, adelns särskilda rättigheter avskaffades och upplysningens nya idéer om frihet och jämlikhet fick allt större betydelse. Men revolutionen ledde också till våld, förföljelser och tusentals avrättningar. När Napoleon tog makten 1799 gick revolutionen mot sitt slut, men dess idéer levde vidare och kom att påverka utvecklingen i stora delar av Europa...
Varför bröt den franska revolutionen ut år 1789? Bakom upproret låg ett växande missnöje med kungamakten och det orättvisa ståndssamhället, där adeln och prästerna hade särskilda förmåner medan stora delar av befolkningen levde i fattigdom. Samtidigt spreds nya idéer om frihet och jämlikhet. När landet dessutom drabbades av ekonomisk kris, missväxt och stigande matpriser blev situationen alltmer desperat. Till slut exploderade missnöjet i en revolution som skulle förändra både Frankrike och Europas historia...
År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med efterföljande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?
Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.