Vindar är luft som rör sig. Att vindar uppstår beror ytterst på solstrålarnas värme som varierar på jordytan vilket leder till tryckskillnader i atmosfären.
Skillnader i lufttryck får luften att röra sig från områden med högtryck till områden med lågtryck.
Hur vindar uppstår
Vind uppstår genom att luft rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck. Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden.
När solen värmer upp luften blir den lättare och den stiger upp (varm luft är lättare än kall luft). I tomrummet, där luften stigit upp, sugs det in luft och vindar uppstår.
Lågtryck och högtryck
I ett område där luften stiger upp blir lufttrycket lågt. Det brukar man kalla för lågtryck.
ANNONS
ANNONS
Alla jordens vindsystem hänger ihop med varandra. Vid ekvatorn värms luften upp kraftigt vilket innebär att den stiger högt och snabbt. Efterhand avkyls luften och viker utav åt sidorna mot norr och söder och pressas ner mot jordytan. Resultatet blir ett högtryck.
Vid ekvatorn råder ett permanent (oföränderligt) lågtryck eftersom jorden blir kraftigt uppvärmd av solen. Det får den fuktiga luften att stiga och ger häftiga regn och åskväder.
Bild: Gerla Brakkee Vind är en viktig energikälla. Förr tog man till vara vindkraften genom väderkvarnar som t.ex. användes för att mala säd eller pumpa vatten.
Monsunvindar
Monsunvindar är årstidsvindar. Sådana vindar finns både i Asien, Afrika och Australien, men de mest utpräglade blåser över Sydostasien. När den asiatiska kontinenten värms upp på sommaren bildas ett stort lågtryck. Det innebär att fuktiga, varma vindar blåser in från Indiska oceanen. Denna vind kallas sydvästmonsunen och ger stora regnmängder, upp till 2 000 millimeter på 3-4 månader.
När vintern närmar sig och kontinenten blir kallare än havet, uppstår det motsatta förhållandet. Det får kall och torr luft att strömma ned över Sydostasien under hela vintern. Eftersom dessa vindar kommer från den torra kontinenten, blir vinterhalvåret regnfattigt.
ANNONS
Visste du att:
Vindar kan röra sig i alla riktningar - horisontellt, vertikalt och i virvlar.
Om du står med vinden i ryggen så har du lågtryck till vänster och högtryck till höger. Det beror på att det på norra halvklotet blåser moturs kring ett lågtryck och medurs kring högtryck. Ju större tryckskillnad desto kraftigare vind.
Även på tio kilometers höjd blåser det vindar, ofta med dubbel orkanstyrka. Dessa vindar kallas för jetströmmar. Vindhastigheter på 50-75 m/s är vanliga. Normal orkanstyrka innebär vindhastigheter på mer än 32,6 m/s. Eftersom den internationella flygtrafiken går på dessa höjder är det viktigt att känna till var dessa jetströmmar blåser.
Sverige är ett land med mycket varierad natur. En del av orsaken till det är att Sverige är ett så avlångt land. Det påverkar både vår natur och vårt klimat...
Den senaste istiden började för 110 000 år sedan. Klimatet blev allt kallare och glaciärerna växte varje år tills de bildade ett sammanhängande istäcke. Isen hade sin största utbredning för 22 000 år sedan. Då var den 3-4 kilometer tjock och täckte stora delar av norra halvklotet. Hela Skandinavien låg under isen som sträckte sig ända ner i Tyskland...
av: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
2014-03-12
Lästid 9 minuter
Jordens atmosfär - en osynlig mantel av gaser som omsluter vår planet - är livsviktig för allt liv på jorden. Den består huvudsakligen av kväve och syre med spår av andra gaser och fuktighet. Atmosfärens skikt kallas troposfären, stratosfären, mesosfären och termosfären och varierar i höjd och temperatur. Atmosfären påverkar vårt klimat och väder. Solen värmer jorden, som i sin tur värmer atmosfären, vilket skapar vindar och moln som spelar en central roll i jordens hydrologiska kretslopp.
Om ca 20 000 - 40 000 år bildas ett tusen meter tjockt istäcke i den skandinaviska fjällkedjan. Det är starten på en ny istid som kommer att drabba Norden hårt. När istäcket är som störst når det långt ner i Europa. Ovanpå vad som en gång var Stockholm är isen 2,5 kilometer tjock...
Den 14 april 1912 kolliderade det ”osänkbara” passagerarfartyget Titanic med ett isberg 600 kilometer söder om ön Newfoundland. Trots att området där Titanic befann sig ligger lika långt söderut som Portugal förekommer det isberg där. Det beror på att isbergen förs dit av en kall havsström som kallas Labradorströmmen...
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.
