...fukten bildar moln
Luften är dock sällan helt torr utan innehåller vattenånga. Vid ett visst temperaturfall, beroende på mängden vattenånga, börjar denna att kondenseras, omvandlas till vatten.
Till en början bildas bara små droppar (molndroppar), senare möjligen större (regndroppar). Den värme som tidigare gick åt för att avdunsta vatten till vattenånga frigörs nu och tillförs luften, som därför avkyls lite långsammare.
Moln
Moln uppstår när fuktig luft tvingas röra sig uppåt och kyls av så att vattenångan i luften kondenserar och blir till små vattendroppar eller iskristaller. Detta kan till exempel ske när varm luft passerar över ett kallare område, rör sig uppför ett berg, eller vid en varm- eller kallfront. Molnen löses upp igen när luften sjunker och kyls av inom större områden.
Cirka 40 procent av jorden är täckt av moln. Detta värde är mycket nära konstant, till om med från en dag till nästa. Molnen rör sig med vindens hastighet och på höga höjder kan det blåsa upp till 100 m/s eller mer. Moln kan – förutom vatten – också bestå av stoftpartiklar från exempelvis vulkanutbrott eller sandstormar.
Formen på ett moln beror dels på hur vindarna blåser och dels på hur temperaturen varierar i atmosfären.
Molnens färg beror på om de är solbelysta eller ligger i skugga. I direkt solljus blir molnen vita medan moln som ligger i skugga nästan blir svarta. Moln med hög densitet (och därmed mycket vatten) släpper också igenom mindre ljus, vilket gör dem mörkare.
Det finns inget ställe i världen där man inte har några moln, även om molnigheten är mycket liten i en del ökentrakter och i en del dalgångar i Antarktis.
Svävande sjöar
Ett litet cumulusmoln, de små bomullstussarna som är vanliga under vackra dagar, kan innehålla allt från hundratals till tusentals ton vatten. De mäktiga blomkålsliknande molnen som kan ge kraftiga skurar och åskväder, är riktiga berg av vatten och is, och kan innehålla upp mot hundratusen ton vatten.
Hur kan då dessa mäktiga vattenreservoarer hålla sig uppe när vatten egentligen är ca 800 gånger tyngre än luft? Molnen innehåller vattnet i form av en väldig mängd små droppar till en storlek från en tusendels till en tiondels millimeter, och om vi tittar närmare på varje enskild molndroppe så hittar vi svaret.
Newton har lärt oss att ett fallande objekt ökar sin hastighet mer och mer ju längre den faller, men i atmosfären så spelar en annan faktor en stor roll. Ju fortare något faller, desto större motstånd får det av luften, vid en viss hastighet så är luftmotståndet så högt att hastigheten förblir konstant.
Detsamma gäller de mycket små dropparna som bara får upp en fallhastighet runt ett par centimeter i sekunden, denna hastighet kompenseras lätt av luftens rörelser inuti molnen, som ofta uppgår till flera meter per sekund, och håller kvar molndropparna högt över våra huvuden.
Det finns många olika typer av moln, som alla uppvisar olika egenskaper.
