Genomgång (12:39 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om hur Sveriges arbetsmarknad är organiserad - den svenska modelen.
Lästid 8 minuter
Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...
Lästid 15 minuter
Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...
Lästid 17 minuter
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Lästid 11 minuter
Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.
Lästid 5 minuter
När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...
Lästid 7 minuter
Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
Det svenska folkhemmet är ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal...
Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte synonyma. Man kan säga att...
Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...
Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige.LO:s...
SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902...
1900-talets arbetsrättsreformer - lagstiftning på arbetsmarknadsområdet - ledde bland annat fram...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om sverigefinnar. Avsnittet (del 1 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om Sveriges kommuner - vad de gör och hur de styrs. Avsnittet ingår i en programserie (del 3 av 3) om den offentliga sektorn i Sverige.
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om regionerna i Sverige och deras ansvar. Avsnittet ingår i en programserie (del 2 av 3) om den offentliga sektorn i Sverige.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap) om svenska myndigheter och vad de gör. CSN, Skatteverket, Försäkringskassan och Folkhälsomyndigheten används som exempel. Avsnittet ingår i en programserie (del 1 av 3) om den offentliga sektorn i Sverige.
