När digerdöden drabbade Sverige

Lästid 4 minuter

Innan pesten kom, kom ryktet och skräcken som övergick i panik. De som kunde satte sig i säkerhet på annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn för dem som kunde tolka dem. De andra behövde bara lyssna på flyktingarna från drabbade städer.

Artikel

Bild: Devanath

På medeltiden kallades digerdöden vanligen för den stora döden eller svarta döden.

Från Kina via Krimhalvön till Europa

Digerdöden, den stora döden, utbröt i Kina 1333. Tolv år senare hade den nått Europa. Hit kom den efter strider mellan mongoler och kristna på Krimhalvön (i nuvarande Ukraina eller Ryssland - omtvistat vilket), då den mongoliske befälhavaren för första gången tillgrep biologisk krigföring. Hans kastmaskiner slungade in soldater och råttor som dött i pesten, in till den omringade staden Kaffa, en viktig station i handeln mellan Europa och Kina.

Sjukdomen hade spritts längs Sidenvägen österifrån. Mycket snart föll Kaffa och med skepp därifrån spreds sjukdomen till Europa (se karta).

ANNONS

Till Sverige kom pesten både väster- och söderifrån

År 1349 kom den med ett engelskt fartyg till den norska staden Bergen. Besättningen var döende. Följande år fanns sjukdomen i Sverige i alla sina former, böldpest, blodpest och lungpest. Den kom till oss från Norge, men också söderifrån. Människorna i sina smutsiga och trånga bostäder kunde inte skydda sig mot smittan, som huvudsakligen spreds via loppor från svartråttan.

Bild: SO-rummet.se

Kungen hade en läkare, en annan fanns på Gotland några kanske fanns i klostren, men den stora massan fick klara sig bäst den kunde. De flesta trodde att pesten var Guds straff, och att bara böner, pilgrimsfärder och botgöring kunde hjälpa. Men pestläkarna trodde sig kunna lura döden genom sina "fågelnäbbar" som filtrerade inandningsluften genom en fyllning av väldoftande örter.

Guds straff

Pesten måste vara Guds straff för människornas synder, det trodde alla, och så stod det i ett brev från kung Magnus Eriksson till folket där han uppmanade till bot- och bönedagar. Kyrkklockorna ringde, människorna bad och drog på pilgrimsfärder. Många fastade och gjorde stora donationer till kloster och kyrkor. Andra slog sig med gissel (en slags piska). Trollkvinnor mumlade eder och kloka gubbar kokade brygder, andra prövade den nya medicinen brännvin.

Upp till en tredjedel dog

Enligt osäkra och mycket omstridda beräkningar skulle en tredjedel av Sveriges befolkning ha avlidit. Någon exakt dödssiffra finns inte. Men om det var så, att en tredjedel av befolkningen avled 1350, skulle detta motsvara ca 3,5 miljoner svenskar idag. Man tror att Sverige hade omkring 500 000 invånare då pesten kom.

ANNONS

Ett stort trauma för dåtidens människor

Vad som än hände i Sverige under pestens år, var chocken så stor att det berättades historier i generationer efteråt, sägner om hur döden drog fram över landet; på vissa orter skulle bara en enda person ha överlevt. Likhögarna skulle ha tornats upp i gränderna i Stockholm, gårdar och byar övergavs på landet, boskapen dog och jordbruk förföll.

Skräcken, döden och lidandet, som drabbade stora delar av Europa värre än Sverige, visar sig i tidens kyrkokonst där den från riddartiden så rake och värdige Kristus på korset nu blir en förvriden, lidande och blödande guds son.

Tre av medeltidens värsta farsoter

Allt fler smittsamma sjukdomar drabbade Europa och Sverige i takt med att kontakterna med främmande världsdelar tog fart genom korstågen på 1100-talet. Särskilt tre farsoter skulle påverka samhället på längre sikt: spetälska (1100-1200-talen), pest (1300-1400-talen) och syfilis (1400-1500-talen).

Spetälska (lepra) är inte någon särskilt smittsam sjukdom, men den var mycket fruktad. De spetälska räknades juridiskt sett som döda. För att ta hand om dem och hålla dem under uppsikt upprättades dock de första sociala barmhärtighetsinrättningarna, hospitalen, på 1200-talet.

Pesten (se digerdöden) tycks ha avsevärt förlängt och fördjupat senmedeltidens jordbrukskris.

Syfilisen kom till Europa från Amerika 1492 i samband med Columbus resor. Den ska ha nått Sverige med tyska knektar i början av 1500-talet. Syfilisen ledde till att städernas badstugor stängdes. Detta innebar att Sverige och Europa kom att gå in i den nya tiden (perioden ca 1500-1776) med försämrade hygieniska förutsättningar.

ANNONS

Användbara begrepp

Pest: En allvarlig bakterieinfektion med snabbt förlopp som kan vara dödlig. Omedelbar vård krävs (idag finns botemedel). Bakterien finns på djur i hela världen och överförs oftast till människor via loppor. Risken för pest är störst i områden med dåliga sanitära förhållanden, trångboddhet och en stor population av gnagare (råttor etc). Det finns tre former av pest: böldpest, blodpest och lungpest.

Epidemi: Ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som snabbt sprider sig mellan människor.

Pandemi: En epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar väldigt många människor. Digerdöden var en pandemi.

Syndabock: När en person ges skulden för något som hon eller han inte är skyldig till. Att "leta syndabockar" innebär att man försöker peka ut enskilda som skyldiga till händelser där egentligen ingen eller många andra är skyldiga.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Var tror man att digerdöden ursprungligen kom ifrån?
Vad hände på Krimhalvön som senare fick katastrofala följder för hela Europa?
Hur kom digerdöden till Sverige?
Medeltidens människor var i regel mycket religiösa. En vanlig uppfattning var att digerdöden var Guds straff. Hur påverkade denna uppfattning folks agerande?
Ungefär hur många kan ha dött av pesten i Sverige kring mitten av 1300-talet?

Fundera på:

Tänk dig att en liknande farsot skulle drabba dagens Sverige och att inget känt bot fanns att tillgå och flera miljoner invånare dog.

     a) Vilka åtgärder tror du staten, landsting och kommuner skulle utföra?

     b) Hur skulle folk reagera i allmänhet?

     c) Vad skulle du göra?

Ta reda på:

Vilken beredskap finns i Sverige mot stora dödliga pandemier?
Vad uppmanas du som medborgare att göra om en allvarlig smitta eller liknande katastrof drabbar samhället?

Extrauppgift:

Tänk dig att du är journalist på en kvällstidning med den stora förmånen att ha en tidsmaskin till förfogande som du använder för att göra verkliga "aktuella" kortfattade reportage ur historien. Välj ut en händelse från texten ovan och skriv ett kort reportage om den. Glöm inte rubrik då den troligtvis kommer hamna på tidningens löpsedel.

L LÄS MER: Pesten - den värsta farsoten i mänsklighetens historia

L LÄS MER: Digerdöden

L LÄS MER: Döden kom genom luften

M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden

L LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Dick Harrison, Stora döden - den värsta katastrofen som drabbat Europa, Ordfront, 2000
H. Hildebrand, Sveriges medeltid I-III, Norsteds, 1879
Michael Nordberg, I Kung Magnus tid: Norden under Magnus Eriksson 1317-1374, Norstedts, 1995
B. Klockars, Birgittas värld, , Gebers, 1973
Thomas Lindqvist och Kurt Ågren, Sveriges medeltid, Almqvist och Wiksell, 1985
Nils Ahnlund, Från medeltid och vasatid: historia och kulturhistoria, Gebers, 1933
Dick Harrison, Sveriges historia: medeltiden, Liber, 2002

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Senast uppdaterad: 28 september 2025

Publicerad: 2 oktober 2019

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.

av: Robert de Vries

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

Brott och straff på medeltiden

Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.

av: Robert de Vries

2025-09-30

Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-28

Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-27

Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

av: Robert de Vries

2025-09-24

Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

Städerna i medeltidens Sverige

av: Robert de Vries

2025-09-21

Lästid 8 minuter

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer