När digerdöden drabbade Sverige

Lästid 4 minuter

Innan pesten kom, kom ryktet och skräcken som övergick i panik. De som kunde satte sig i säkerhet på annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn för dem som kunde tolka dem. De andra behövde bara lyssna på flyktingarna från drabbade städer.

Artikel

Bild: Devanath

På medeltiden kallades digerdöden vanligen för den stora döden eller svarta döden.

Från Kina via Krimhalvön till Europa

Digerdöden, den stora döden, utbröt i Kina 1333. Tolv år senare hade den nått Europa. Hit kom den efter strider mellan mongoler och kristna på Krimhalvön (i nuvarande Ukraina eller Ryssland - omtvistat vilket), då den mongoliske befälhavaren för första gången tillgrep biologisk krigföring. Hans kastmaskiner slungade in soldater och råttor som dött i pesten, in till den omringade staden Kaffa, en viktig station i handeln mellan Europa och Kina.

Sjukdomen hade spritts längs Sidenvägen österifrån. Mycket snart föll Kaffa och med skepp därifrån spreds sjukdomen till Europa (se karta).

ANNONS

Till Sverige kom pesten både väster- och söderifrån

År 1349 kom den med ett engelskt fartyg till den norska staden Bergen. Besättningen var döende. Följande år fanns sjukdomen i Sverige i alla sina former, böldpest, blodpest och lungpest. Den kom till oss från Norge, men också söderifrån. Människorna i sina smutsiga och trånga bostäder kunde inte skydda sig mot smittan, som huvudsakligen spreds via loppor från svartråttan.

Bild: SO-rummet.se

Kungen hade en läkare, en annan fanns på Gotland några kanske fanns i klostren, men den stora massan fick klara sig bäst den kunde. De flesta trodde att pesten var Guds straff, och att bara böner, pilgrimsfärder och botgöring kunde hjälpa. Men pestläkarna trodde sig kunna lura döden genom sina "fågelnäbbar" som filtrerade inandningsluften genom en fyllning av väldoftande örter.

Guds straff

Pesten måste vara Guds straff för människornas synder, det trodde alla, och så stod det i ett brev från kung Magnus Eriksson till folket där han uppmanade till bot- och bönedagar. Kyrkklockorna ringde, människorna bad och drog på pilgrimsfärder. Många fastade och gjorde stora donationer till kloster och kyrkor. Andra slog sig med gissel (en slags piska). Trollkvinnor mumlade eder och kloka gubbar kokade brygder, andra prövade den nya medicinen brännvin.

Upp till en tredjedel dog

Enligt osäkra och mycket omstridda beräkningar skulle en tredjedel av Sveriges befolkning ha avlidit. Någon exakt dödssiffra finns inte. Men om det var så, att en tredjedel av befolkningen avled 1350, skulle detta motsvara ca 3,5 miljoner svenskar idag. Man tror att Sverige hade omkring 500 000 invånare då pesten kom.

ANNONS

Ett stort trauma för dåtidens människor

Vad som än hände i Sverige under pestens år, var chocken så stor att det berättades historier i generationer efteråt, sägner om hur döden drog fram över landet; på vissa orter skulle bara en enda person ha överlevt. Likhögarna skulle ha tornats upp i gränderna i Stockholm, gårdar och byar övergavs på landet, boskapen dog och jordbruk förföll.

Skräcken, döden och lidandet, som drabbade stora delar av Europa värre än Sverige, visar sig i tidens kyrkokonst där den från riddartiden så rake och värdige Kristus på korset nu blir en förvriden, lidande och blödande guds son.

Tre av medeltidens värsta farsoter

Allt fler smittsamma sjukdomar drabbade Europa och Sverige i takt med att kontakterna med främmande världsdelar tog fart genom korstågen på 1100-talet. Särskilt tre farsoter skulle påverka samhället på längre sikt: spetälska (1100-1200-talen), pest (1300-1400-talen) och syfilis (1400-1500-talen).

Spetälska (lepra) är inte någon särskilt smittsam sjukdom, men den var mycket fruktad. De spetälska räknades juridiskt sett som döda. För att ta hand om dem och hålla dem under uppsikt upprättades dock de första sociala barmhärtighetsinrättningarna, hospitalen, på 1200-talet.

Pesten (se digerdöden) tycks ha avsevärt förlängt och fördjupat senmedeltidens jordbrukskris.

Syfilisen kom till Europa från Amerika 1492 i samband med Columbus resor. Den ska ha nått Sverige med tyska knektar i början av 1500-talet. Syfilisen ledde till att städernas badstugor stängdes. Detta innebar att Sverige och Europa kom att gå in i den nya tiden (perioden ca 1500-1776) med försämrade hygieniska förutsättningar.

ANNONS

Användbara begrepp

Pest: En allvarlig bakterieinfektion med snabbt förlopp som kan vara dödlig. Omedelbar vård krävs (idag finns botemedel). Bakterien finns på djur i hela världen och överförs oftast till människor via loppor. Risken för pest är störst i områden med dåliga sanitära förhållanden, trångboddhet och en stor population av gnagare (råttor etc). Det finns tre former av pest: böldpest, blodpest och lungpest.

Epidemi: Ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som snabbt sprider sig mellan människor.

Pandemi: En epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar väldigt många människor. Digerdöden var en pandemi.

Syndabock: När en person ges skulden för något som hon eller han inte är skyldig till. Att "leta syndabockar" innebär att man försöker peka ut enskilda som skyldiga till händelser där egentligen ingen eller många andra är skyldiga.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Var tror man att digerdöden ursprungligen kom ifrån?
Vad hände på Krimhalvön som senare fick katastrofala följder för hela Europa?
Hur kom digerdöden till Sverige?
Medeltidens människor var i regel mycket religiösa. En vanlig uppfattning var att digerdöden var Guds straff. Hur påverkade denna uppfattning folks agerande?
Ungefär hur många kan ha dött av pesten i Sverige kring mitten av 1300-talet?

Fundera på:

Tänk dig att en liknande farsot skulle drabba dagens Sverige och att inget känt bot fanns att tillgå och flera miljoner invånare dog.

     a) Vilka åtgärder tror du staten, landsting och kommuner skulle utföra?

     b) Hur skulle folk reagera i allmänhet?

     c) Vad skulle du göra?

Ta reda på:

Vilken beredskap finns i Sverige mot stora dödliga pandemier?
Vad uppmanas du som medborgare att göra om en allvarlig smitta eller liknande katastrof drabbar samhället?

Extrauppgift:

Tänk dig att du är journalist på en kvällstidning med den stora förmånen att ha en tidsmaskin till förfogande som du använder för att göra verkliga "aktuella" kortfattade reportage ur historien. Välj ut en händelse från texten ovan och skriv ett kort reportage om den. Glöm inte rubrik då den troligtvis kommer hamna på tidningens löpsedel.

L LÄS MER: Pesten - den värsta farsoten i mänsklighetens historia

L LÄS MER: Digerdöden

L LÄS MER: Döden kom genom luften

M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden

L LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Dick Harrison, Stora döden - den värsta katastrofen som drabbat Europa, Ordfront, 2000
H. Hildebrand, Sveriges medeltid I-III, Norsteds, 1879
Michael Nordberg, I Kung Magnus tid: Norden under Magnus Eriksson 1317-1374, Norstedts, 1995
B. Klockars, Birgittas värld, , Gebers, 1973
Thomas Lindqvist och Kurt Ågren, Sveriges medeltid, Almqvist och Wiksell, 1985
Nils Ahnlund, Från medeltid och vasatid: historia och kulturhistoria, Gebers, 1933
Dick Harrison, Sveriges historia: medeltiden, Liber, 2002

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Senast uppdaterad: 4 september 2025

Publicerad: 2 oktober 2019

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

av: Robert de Vries

2025-09-10

Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

Målning på ett altarskåp - en medeltida biskop.

av: Robert de Vries

2025-09-09

Lästid 14 minuter

Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

av: Robert de Vries

2025-09-08

Lästid 8 minuter

Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

Vy över en bygata där en kvinna jagar en gris som rymt.

av: Robert de Vries

2025-09-04

Lästid 12 minuter

Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...

+ Läs mer

Kungen och hans män

Några adelsmän och en kung vid ett bordc i en slottssal. De tittar på en karta.

av: Robert de Vries

2025-09-01

Lästid 9 minuter

På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...

+ Läs mer

Medeltidens början i Sverige

Vy över ett medeltida jordbrukslandskap med en by. En kyrka höjer sig över resten av bebyggelsen.

av: Robert de Vries

2025-08-30

Lästid 5 minuter

För nästan tusen år sedan förändrades livet i Norden. De gamla asagudarna tystnade, och kyrkklockor började ringa i byar och städer. Den gamla tron försvann. Med kristendomen kom nya högtider, tankar och regler om hur livet skulle levas. Kungar och kyrkan började styra över befolkningen, och ett svenskt rike växte fram. Medeltiden hade börjat – en tid då mycket blev annorlunda...

+ Läs mer