När digerdöden drabbade Sverige

Innan pesten kom, kom ryktet och skräcken som övergick i panik. De som kunde satte sig i säkerhet på annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn för dem som kunde tolka dem. De andra behövde bara lyssna på flyktingarna från drabbade städer.
L

På medeltiden kallades digerdöden vanligen för den stora döden eller svarta döden.

Från Kina via Krimhalvön till Europa

Digerdöden, den stora döden, utbröt i Kina 1333. Tolv år senare hade den nått Europa. Hit kom den efter strider mellan tatarer och kristna på Krimhalvön (i nuvarande Ukraina eller Ryssland - omtvistat vilket), då den tatariske befälhavaren för första gången tillgrep biologisk krigföring. Hans kastmaskiner slungade in soldater och råttor som dött i pesten, in till den omringade staden Kaffa, en viktig station i handeln mellan Europa och Kina.

Sjukdomen hade spritts längs Sidenvägen österifrån. Mycket snart föll Kaffa och med skepp därifrån spreds sjukdomen till Europa (se karta).

ANNONS

ANNONS

Till Sverige kom pesten både väster- och söderifrån

År 1349 kom den med ett engelskt fartyg till den norska staden Bergen. Besättningen var döende. Följande år fanns sjukdomen i Sverige i alla sina former, böldpest, blodpest och lungpest. Den kom till oss från Norge, men också söderifrån. Människorna i sina smutsiga och trånga bostäder kunde inte skydda sig mot smittan, som huvudsakligen spreds via loppor från svartråttan.

Kungen hade en läkare, en annan fanns på Gotland några kanske fanns i klostren, men den stora massan fick klara sig bäst den kunde. De flesta trodde att pesten var Guds straff, och att bara böner, pilgrimsfärder och botgöring kunde hjälpa. Men pestläkarna trodde sig kunna lura döden genom sina "fågelnäbbar" som filtrerade inandningsluften genom en fyllning av väldoftande örter.

Guds straff

Pesten måste vara Guds straff för människornas synder, det trodde alla, och så stod det i ett brev från kung Magnus Eriksson till folket där han uppmanade till bot- och bönedagar. Kyrkklockorna ringde, människorna bad och drog på pilgrimsfärder. Många fastade och gjorde stora donationer till kloster och kyrkor. Andra slog sig med gissel (en slags piska). Trollkvinnor mumlade eder och kloka gubbar kokade brygder, andra prövade den nya medicinen brännvin.

Upp till en tredjedel dog

Enligt osäkra och mycket omstridda beräkningar skulle en tredjedel av Sveriges befolkning ha avlidit. Någon exakt dödssiffra finns inte. Men om det var så, att en tredjedel av befolkningen avled 1350, skulle detta motsvara ca 3,5 miljoner svenskar idag. Man tror att Sverige hade omkring 500 000 invånare då pesten kom.

ANNONS

ANNONS

Ett stort trauma för dåtidens människor

Vad som än hände i Sverige under pestens år, var chocken så stor att det berättades historier i generationer efteråt, sägner om hur döden drog fram över landet; på vissa orter skulle bara en enda person ha överlevt. Likhögarna skulle ha tornats upp i gränderna i Stockholm, gårdar och byar övergavs på landet, boskapen dog och jordbruk förföll.

Skräcken, döden och lidandet, som drabbade stora delar av Europa värre än Sverige, visar sig i tidens kyrkokonst där den från riddartiden så rake och värdige Kristus på korset nu blir en förvriden, lidande och blödande guds son.

Användbara begrepp

Pest: En allvarlig bakterieinfektion med snabbt förlopp som kan vara dödlig. Omedelbar vård krävs (idag finns botemedel). Bakterien finns på djur i hela världen och överförs oftast till människor via loppor. Risken för pest är störst i områden med dåliga sanitära förhållanden, trångboddhet och en stor population av gnagare (råttor etc). Det finns tre former av pest: böldpest, blodpest och lungpest.

Epidemi: Ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som snabbt sprider sig mellan människor.

Pandemi: En epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar väldigt många människor. Digerdöden var en pandemi.

Syndabock: När en person ges skulden för något som hon eller han inte är skyldig till. Att "leta syndabockar" innebär att man försöker peka ut enskilda som skyldiga till händelser där egentligen ingen eller många andra är skyldiga.

Tre av medeltidens värsta farsoter

Allt fler smittsamma sjukdomar drabbade Europa och Sverige i takt med att kontakterna med främmande världsdelar tog fart genom korstågen på 1100-talet. Särskilt tre farsoter skulle påverka samhället på längre sikt: spetälska (1100-1200-talen), pest (1300-1400-talen) och syfilis (1400-1500-talen).

Spetälska (lepra) är inte någon särskilt smittsam sjukdom, men den var mycket fruktad. De spetälska räknades juridiskt sett som döda. För att ta hand om dem och hålla dem under uppsikt upprättades dock de första sociala barmhärtighetsinrättningarna, hospitalen, på 1200-talet.

Pesten (se digerdöden) tycks ha avsevärt förlängt och fördjupat senmedeltidens jordbrukskris.

Syfilisen kom till Europa från Amerika 1492 i samband med Columbus resor. Den ska ha nått Sverige med tyska knektar i början av 1500-talet. Syfilisen ledde till att städernas badstugor stängdes. Detta innebar att Sverige och Europa kom att gå in i den nya tiden (perioden ca 1500-1776) med försämrade hygieniska förutsättningar.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Var tror man att digerdöden ursprungligen kom ifrån?
     
  2. Vad hände på Krimhalvön som senare fick katastrofala följder för hela Europa?
     
  3. Hur kom digerdöden till Sverige?
     
  4. Medeltidens människor var i regel mycket religiösa. En vanlig uppfattning var att digerdöden var Guds straff. Hur påverkade denna uppfattning folks agerande?
     
  5. Ungefär hur många kan ha dött av pesten i Sverige kring mitten av 1300-talet?

Fundera på:

  1. Tänk dig att en liknande farsot skulle drabba dagens Sverige och att inget känt bot fanns att tillgå och flera miljoner invånare dog.

         a) Vilka åtgärder tror du staten, landsting och kommuner skulle utföra?

         b) Hur skulle folk reagera i allmänhet?

         c) Vad skulle du göra?

Ta reda på:

  1. Vilken beredskap finns i Sverige mot stora dödliga pandemier?
     
  2. Vad uppmanas du som medborgare att göra om en allvarlig smitta eller liknande katastrof drabbar samhället?

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 8 september 2020
Publicerad: 2 oktober 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Galenos - om anatomin och blodomloppet

Människor kallar ibland varandra för apor och grisar men då gäller det hur vi uppför oss mot...

M

William Harvey och upptäckten av blodomloppet

Fram till 1600-talet var forskarna osäkra på hur blodet färdades runt i kroppen. Läkarna trodde att...

M

Andreas Vesalius - den moderna anatomins fader

För oss låter det overkligt att en läkare en mörk natt är i färd med att stjäla ett lik på en...

M

Jenner, Semmelweis och Lister - kampen mot smitta och infektioner

När läkaren Ignaz Semmelweis år 1847 började uppmana sina kolleger i Wien att tvätta händerna ofta...

ANNONS

Ämneskategorier

Digerdöden

Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas...

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

Relaterade taggar

Pest

Pest är en infektionssjukdom som vid upprepade tillfällen under historiens gång lett till stora...

SO-rummet tag typ

Medicin och sjukvård

Här hittar du material med anknytning till medicin och sjukvård (om läkemedel, läkekonst och...

Pandemier

Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...