Kalmarunionen - drottning Margaretas fredsprojekt

Lästid 5 minuter

Plötsligt trädde Norden fram. Påven, kejsaren och andra ledande män blev medvetna om att uppe i norr hade det bildats ett rike som var större än något annat i hela Europa. Regerat av en kvinna. Det var en union som sträckte sig från Island i norr till tyska riket i söder, från Karelen i öster till de ännu existerande resterna av vikingakolonin på Grönland i väster. Dessutom hörde Färöarna, Shetlandsöarna och Orkneyöarna till unionen.

Artikel

Bild: Trajan 117

Kalmarunionen bildades 1397 och existerade i varierande grad fram till Gustav Vasas tid. Hur hade Norden sett ut om unionen bestått?

Margareta tar makten

Drottningen hette Margareta och var dotter till Valdemar Atterdag av Danmark. Som tioåring giftes hon bort med Håkan, svenske kungen Magnus Erikssons son, som styrde Norge.

Då hon var 34 år hade hennes far, make och unge son avlidit och hon själv hade under kuppartade former tagit över både Danmark och Norge.

Då de svenska stormännen och riksråden reste sig mot Albrekt av Mecklenburgs alltför tyskvänliga regim (styre) i Sverige, kallade de på hjälp från Margareta. Hon kom med danska och norska trupper. Albrekt, som hånfullt kallade Margareta för "kung byxlös" besegrades, togs till fånga och kastades så småningom ut ur riket.

ANNONS

1389 blev Margareta vald till "Sveriges fullmäktiga fru och rätta husbonde". Hon blev vår första regerande drottning.

Hon var helt nordisk. Dansk far, norsk mor, svensk make, uppfostrad i Sverige. Ansvarig för hennes utbildning och fostran var heliga Birgittas dotter Märta Ulfsdotter.

Detta väldiga rike, den nordiska unionen, blev en faktor att ta i beaktande för Europas stormakter och för påven i Rom. Det var bl.a. därför som Birgittas helgonförklaring kom just nu. Det nya storriket skulle hedras med ett eget helgon.

Drottning Margaretas politiska agenda

Drottning Margareta är Sveriges första regent som hade klara politiska - egna storpolitiska - visioner. Hon ville skapa en union, fem hundra år innan någon ens kunnat drömma om bokstavskombinationer som EU, EES och EFTA. Hennes idé var att de nordiska länderna skulle vara en enhet, styrd av samma regent och med gemensamt försvar och gemensam utrikespolitik.

Bild: Nationalmuseum

Eftersom Danmark hade den största befolkningen och var det rikaste och politiskt viktigaste landet styrdes unionen till att börja med av Danmarks drottning Margareta, som var en skicklig politiker som såg unionen som Nordens försvar mot den mäktiga Hansan.

Länderna skulle komma till varandras försvar i händelse av krig i omgivningen, men unionen skulle förhindra väpnade konflikter mellan broderfolken. Vid regentens sida skulle finnas riksråd (ministrar/viktiga regeringsmedlemmar) från vart och ett av de tre rikena, men varje land skulle styras av sina egna herrar och ha sina egna lagar (ungefär som dagen EU).

Tillsammans var Norden ett mäktigt block mot de hotande tyska staterna och mot Hansan. För den svenska allmogen förblev det mesta som förr, men för många av stormännen, i synnerhet de i söder, blev unionen en stor ekonomisk fördel.

Bildandet av Kalmarunionen

Beslutet om att bilda en union togs på ett möte i Kalmar i juli 1397 där representanter för de tre rikena var samlade. Margareta hade då också utsett sin efterträdare. Eftersom hon efter sonens död saknade arvinge, tog hon den pojke som stod henne närmast till fosterson, d.v.s. Erik av Pommern, son till hennes systerdotter. På unionsmötet i Kalmar kröntes han till svensk kung. Han var då 15 år, men hade redan året innan svurit sin svenska kungaed på Mora äng på god danska. Margareta fortsatte regera unionen tills hon avled, troligtvis i pesten, ombord på ett fartyg i Flensburgs hamn 1412.

ANNONS

Bild: Roede

Kalmarunionens vapen.

Unionen fungerade bra till en början

I femtio år fungerade Margaretas vision. Det blev den längsta fredsperioden under hela vår medeltid. Sverige var visserligen med i krig, men utanför Nordens gränser. Ytterligare hundra år skulle Kalmarunionen existera, men då under svåra inre strider för att slutligen upplösas efter Stockholms blodbad 1521.

Danmark, som nu hade trekvarts miljon invånare, var den ledande nationen både kulturellt och ekonomiskt. Sverige, som fortfarande inte var en nationalstat utan mer ett förbund av landskap, hade omkring en halv miljon invånare, Norge en kvarts miljon. Mot den bakgrunden och med Margaretas och Erik av Pommerns starka danska anknytning kom Danmark att bli den dominerande makten i unionen, något som snart skulle få allvarlig konsekvenser.

Hur hade det blivit om unionen bestått? Hade vi då talat samma språk i dag? Skulle vi ha haft en dansk kung? Hur hade vi klarat världskrigen?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför ville drottning Margareta skapa en union mellan Nordens länder?
Hur gick det med unionen? Blev det som Margareta hade tänkt?

Diskutera:

Skulle en union mellan Nordens länder fungera idag? Motivera.

M LÄS MER: Kalmarunionen

M LÄS MER: Drottning Margareta - kvinnan bakom Kalmarunionen

S LÄS MER: Margareta I av Danmark

M LÄS MER: Margareta - unionsdrottningen (1353-1412)

S LÄS MER: Erik av Pommern

M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Nils Ahnlund, Den svenska utrikespolitikens historia, 1.1, Tiden före 1560, Norstedts, 1956
Nils Ahnlund, Från medeltid och vasatid: historia och kulturhistoria, Gebers, 1933
Svenskt biografiskt lexikon
Dick Harrison, Sveriges historia: medeltiden, Liber, 2002
Lars Lagerqvist och Nils Åberg, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent förlag, 2009
Lars-Olof Larsson, Kalmarunionens tid: från drottning Margareta till Kristian II, Rabén Prisma, 1997
Herman Lindqvist, Historien om alla Sveriges drottningar: från myt och helgon till drottning i tiden, Norstedts, 2006
Michael Linton, Margareta - Nordens drottning 1375-1412, Atlantis, 1997
Erik Lönnroth, Sverige och Kalmarunionen 1397-1457, Studia historica Gothoburgensia, 1934
Michael Nordberg, Den dynamiska medeltiden, Tiden, 1995
Gunnar Westin, Maktkamp i senmedeltidens Sverige, Natur och Kultur, 1971

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 9 januari 2020

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

av: Robert de Vries

2025-09-10

Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

Målning på ett altarskåp - en medeltida biskop.

av: Robert de Vries

2025-09-09

Lästid 14 minuter

Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

av: Robert de Vries

2025-09-08

Lästid 8 minuter

Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

Vy över en bygata där en kvinna jagar en gris som rymt.

av: Robert de Vries

2025-09-04

Lästid 12 minuter

Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...

+ Läs mer

Kungen och hans män

Några adelsmän och en kung vid ett bordc i en slottssal. De tittar på en karta.

av: Robert de Vries

2025-09-01

Lästid 9 minuter

På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...

+ Läs mer

Medeltidens början i Sverige

Vy över ett medeltida jordbrukslandskap med en by. En kyrka höjer sig över resten av bebyggelsen.

av: Robert de Vries

2025-08-30

Lästid 5 minuter

För nästan tusen år sedan förändrades livet i Norden. De gamla asagudarna tystnade, och kyrkklockor började ringa i byar och städer. Den gamla tron försvann. Med kristendomen kom nya högtider, tankar och regler om hur livet skulle levas. Kungar och kyrkan började styra över befolkningen, och ett svenskt rike växte fram. Medeltiden hade börjat – en tid då mycket blev annorlunda...

+ Läs mer