Kalmarunionen - drottning Margaretas fredsprojekt

Lästid 5 minuter

Plötsligt trädde Norden fram. Påven, kejsaren och andra ledande män blev medvetna om att uppe i norr hade det bildats ett rike som var större än något annat i hela Europa. Regerat av en kvinna. Det var en union som sträckte sig från Island i norr till tyska riket i söder, från Karelen i öster till de ännu existerande resterna av vikingakolonin på Grönland i väster. Dessutom hörde Färöarna, Shetlandsöarna och Orkneyöarna till unionen.

Artikel

Bild: Trajan 117

Kalmarunionen bildades 1397 och existerade i varierande grad fram till Gustav Vasas tid. Hur hade Norden sett ut om unionen bestått?

Margareta tar makten

Drottningen hette Margareta och var dotter till Valdemar Atterdag av Danmark. Som tioåring giftes hon bort med Håkan, svenske kungen Magnus Erikssons son, som styrde Norge.

Då hon var 34 år hade hennes far, make och unge son avlidit och hon själv hade under kuppartade former tagit över både Danmark och Norge.

Då de svenska stormännen och riksråden reste sig mot Albrekt av Mecklenburgs alltför tyskvänliga regim (styre) i Sverige, kallade de på hjälp från Margareta. Hon kom med danska och norska trupper. Albrekt, som hånfullt kallade Margareta för "kung byxlös" besegrades, togs till fånga och kastades så småningom ut ur riket.

ANNONS

1389 blev Margareta vald till "Sveriges fullmäktiga fru och rätta husbonde". Hon blev vår första regerande drottning.

Hon var helt nordisk. Dansk far, norsk mor, svensk make, uppfostrad i Sverige. Ansvarig för hennes utbildning och fostran var heliga Birgittas dotter Märta Ulfsdotter.

Detta väldiga rike, den nordiska unionen, blev en faktor att ta i beaktande för Europas stormakter och för påven i Rom. Det var bl.a. därför som Birgittas helgonförklaring kom just nu. Det nya storriket skulle hedras med ett eget helgon.

Drottning Margaretas politiska agenda

Drottning Margareta är Sveriges första regent som hade klara politiska - egna storpolitiska - visioner. Hon ville skapa en union, fem hundra år innan någon ens kunnat drömma om bokstavskombinationer som EU, EES och EFTA. Hennes idé var att de nordiska länderna skulle vara en enhet, styrd av samma regent och med gemensamt försvar och gemensam utrikespolitik.

Bild: Nationalmuseum

Eftersom Danmark hade den största befolkningen och var det rikaste och politiskt viktigaste landet styrdes unionen till att börja med av Danmarks drottning Margareta, som var en skicklig politiker som såg unionen som Nordens försvar mot den mäktiga Hansan.

Länderna skulle komma till varandras försvar i händelse av krig i omgivningen, men unionen skulle förhindra väpnade konflikter mellan broderfolken. Vid regentens sida skulle finnas riksråd (ministrar/viktiga regeringsmedlemmar) från vart och ett av de tre rikena, men varje land skulle styras av sina egna herrar och ha sina egna lagar (ungefär som dagen EU).

Tillsammans var Norden ett mäktigt block mot de hotande tyska staterna och mot Hansan. För den svenska allmogen förblev det mesta som förr, men för många av stormännen, i synnerhet de i söder, blev unionen en stor ekonomisk fördel.

Bildandet av Kalmarunionen

Beslutet om att bilda en union togs på ett möte i Kalmar i juli 1397 där representanter för de tre rikena var samlade. Margareta hade då också utsett sin efterträdare. Eftersom hon efter sonens död saknade arvinge, tog hon den pojke som stod henne närmast till fosterson, d.v.s. Erik av Pommern, son till hennes systerdotter. På unionsmötet i Kalmar kröntes han till svensk kung. Han var då 15 år, men hade redan året innan svurit sin svenska kungaed på Mora äng på god danska. Margareta fortsatte regera unionen tills hon avled, troligtvis i pesten, ombord på ett fartyg i Flensburgs hamn 1412.

ANNONS

Bild: Roede

Kalmarunionens vapen.

Unionen fungerade bra till en början

I femtio år fungerade Margaretas vision. Det blev den längsta fredsperioden under hela vår medeltid. Sverige var visserligen med i krig, men utanför Nordens gränser. Ytterligare hundra år skulle Kalmarunionen existera, men då under svåra inre strider för att slutligen upplösas efter Stockholms blodbad 1521.

Danmark, som nu hade trekvarts miljon invånare, var den ledande nationen både kulturellt och ekonomiskt. Sverige, som fortfarande inte var en nationalstat utan mer ett förbund av landskap, hade omkring en halv miljon invånare, Norge en kvarts miljon. Mot den bakgrunden och med Margaretas och Erik av Pommerns starka danska anknytning kom Danmark att bli den dominerande makten i unionen, något som snart skulle få allvarlig konsekvenser.

Hur hade det blivit om unionen bestått? Hade vi då talat samma språk i dag? Skulle vi ha haft en dansk kung? Hur hade vi klarat världskrigen?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför ville drottning Margareta skapa en union mellan Nordens länder?
Hur gick det med unionen? Blev det som Margareta hade tänkt?

Diskutera:

Skulle en union mellan Nordens länder fungera idag? Motivera.

M LÄS MER: Kalmarunionen

M LÄS MER: Drottning Margareta - kvinnan bakom Kalmarunionen

S LÄS MER: Margareta I av Danmark

M LÄS MER: Margareta - unionsdrottningen (1353-1412)

S LÄS MER: Erik av Pommern

M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Nils Ahnlund, Den svenska utrikespolitikens historia, 1.1, Tiden före 1560, Norstedts, 1956
Nils Ahnlund, Från medeltid och vasatid: historia och kulturhistoria, Gebers, 1933
Svenskt biografiskt lexikon
Dick Harrison, Sveriges historia: medeltiden, Liber, 2002
Lars Lagerqvist och Nils Åberg, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent förlag, 2009
Lars-Olof Larsson, Kalmarunionens tid: från drottning Margareta till Kristian II, Rabén Prisma, 1997
Herman Lindqvist, Historien om alla Sveriges drottningar: från myt och helgon till drottning i tiden, Norstedts, 2006
Michael Linton, Margareta - Nordens drottning 1375-1412, Atlantis, 1997
Erik Lönnroth, Sverige och Kalmarunionen 1397-1457, Studia historica Gothoburgensia, 1934
Michael Nordberg, Den dynamiska medeltiden, Tiden, 1995
Gunnar Westin, Maktkamp i senmedeltidens Sverige, Natur och Kultur, 1971

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 9 januari 2020

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.

av: Torbjörn Nilsson

2025-10-31

Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.

av: Robert de Vries

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

Brott och straff på medeltiden

Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.

av: Robert de Vries

2025-09-30

Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-28

Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-27

Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

av: Robert de Vries

2025-09-24

Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer