Kalmarunionen - drottning Margaretas fredsprojekt

Lästid 5 minuter

Plötsligt trädde Norden fram. Påven, kejsaren och andra ledande män blev medvetna om att uppe i norr hade det bildats ett rike som var större än något annat i hela Europa. Regerat av en kvinna. Det var en union som sträckte sig från Island i norr till tyska riket i söder, från Karelen i öster till de ännu existerande resterna av vikingakolonin på Grönland i väster. Dessutom hörde Färöarna, Shetlandsöarna och Orkneyöarna till unionen.

Artikel

Bild: Trajan 117

Kalmarunionen bildades 1397 och existerade i varierande grad fram till Gustav Vasas tid. Hur hade Norden sett ut om unionen bestått?

Margareta tar makten

Drottningen hette Margareta och var dotter till Valdemar Atterdag av Danmark. Som tioåring giftes hon bort med Håkan, svenske kungen Magnus Erikssons son, som styrde Norge.

Då hon var 34 år hade hennes far, make och unge son avlidit och hon själv hade under kuppartade former tagit över både Danmark och Norge.

Då de svenska stormännen och riksråden reste sig mot Albrekt av Mecklenburgs alltför tyskvänliga regim (styre) i Sverige, kallade de på hjälp från Margareta. Hon kom med danska och norska trupper. Albrekt, som hånfullt kallade Margareta för "kung byxlös" besegrades, togs till fånga och kastades så småningom ut ur riket.

ANNONS

1389 blev Margareta vald till "Sveriges fullmäktiga fru och rätta husbonde". Hon blev vår första regerande drottning.

Hon var helt nordisk. Dansk far, norsk mor, svensk make, uppfostrad i Sverige. Ansvarig för hennes utbildning och fostran var heliga Birgittas dotter Märta Ulfsdotter.

Detta väldiga rike, den nordiska unionen, blev en faktor att ta i beaktande för Europas stormakter och för påven i Rom. Det var bl.a. därför som Birgittas helgonförklaring kom just nu. Det nya storriket skulle hedras med ett eget helgon.

Drottning Margaretas politiska agenda

Drottning Margareta är Sveriges första regent som hade klara politiska - egna storpolitiska - visioner. Hon ville skapa en union, fem hundra år innan någon ens kunnat drömma om bokstavskombinationer som EU, EES och EFTA. Hennes idé var att de nordiska länderna skulle vara en enhet, styrd av samma regent och med gemensamt försvar och gemensam utrikespolitik.

Bild: Nationalmuseum

Eftersom Danmark hade den största befolkningen och var det rikaste och politiskt viktigaste landet styrdes unionen till att börja med av Danmarks drottning Margareta, som var en skicklig politiker som såg unionen som Nordens försvar mot den mäktiga Hansan.

Länderna skulle komma till varandras försvar i händelse av krig i omgivningen, men unionen skulle förhindra väpnade konflikter mellan broderfolken. Vid regentens sida skulle finnas riksråd (ministrar/viktiga regeringsmedlemmar) från vart och ett av de tre rikena, men varje land skulle styras av sina egna herrar och ha sina egna lagar (ungefär som dagen EU).

Tillsammans var Norden ett mäktigt block mot de hotande tyska staterna och mot Hansan. För den svenska allmogen förblev det mesta som förr, men för många av stormännen, i synnerhet de i söder, blev unionen en stor ekonomisk fördel.

Bildandet av Kalmarunionen

Beslutet om att bilda en union togs på ett möte i Kalmar i juli 1397 där representanter för de tre rikena var samlade. Margareta hade då också utsett sin efterträdare. Eftersom hon efter sonens död saknade arvinge, tog hon den pojke som stod henne närmast till fosterson, d.v.s. Erik av Pommern, son till hennes systerdotter. På unionsmötet i Kalmar kröntes han till svensk kung. Han var då 15 år, men hade redan året innan svurit sin svenska kungaed på Mora äng på god danska. Margareta fortsatte regera unionen tills hon avled, troligtvis i pesten, ombord på ett fartyg i Flensburgs hamn 1412.

ANNONS

Bild: Roede

Kalmarunionens vapen.

Unionen fungerade bra till en början

I femtio år fungerade Margaretas vision. Det blev den längsta fredsperioden under hela vår medeltid. Sverige var visserligen med i krig, men utanför Nordens gränser. Ytterligare hundra år skulle Kalmarunionen existera, men då under svåra inre strider för att slutligen upplösas efter Stockholms blodbad 1521.

Danmark, som nu hade trekvarts miljon invånare, var den ledande nationen både kulturellt och ekonomiskt. Sverige, som fortfarande inte var en nationalstat utan mer ett förbund av landskap, hade omkring en halv miljon invånare, Norge en kvarts miljon. Mot den bakgrunden och med Margaretas och Erik av Pommerns starka danska anknytning kom Danmark att bli den dominerande makten i unionen, något som snart skulle få allvarlig konsekvenser.

Hur hade det blivit om unionen bestått? Hade vi då talat samma språk i dag? Skulle vi ha haft en dansk kung? Hur hade vi klarat världskrigen?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför ville drottning Margareta skapa en union mellan Nordens länder?
Hur gick det med unionen? Blev det som Margareta hade tänkt?

Diskutera:

Skulle en union mellan Nordens länder fungera idag? Motivera.

M LÄS MER: Kalmarunionen

M LÄS MER: Drottning Margareta - kvinnan bakom Kalmarunionen

S LÄS MER: Margareta I av Danmark

M LÄS MER: Margareta - unionsdrottningen (1353-1412)

S LÄS MER: Erik av Pommern

M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Nils Ahnlund, Den svenska utrikespolitikens historia, 1.1, Tiden före 1560, Norstedts, 1956
Nils Ahnlund, Från medeltid och vasatid: historia och kulturhistoria, Gebers, 1933
Svenskt biografiskt lexikon
Dick Harrison, Sveriges historia: medeltiden, Liber, 2002
Lars Lagerqvist och Nils Åberg, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent förlag, 2009
Lars-Olof Larsson, Kalmarunionens tid: från drottning Margareta till Kristian II, Rabén Prisma, 1997
Herman Lindqvist, Historien om alla Sveriges drottningar: från myt och helgon till drottning i tiden, Norstedts, 2006
Michael Linton, Margareta - Nordens drottning 1375-1412, Atlantis, 1997
Erik Lönnroth, Sverige och Kalmarunionen 1397-1457, Studia historica Gothoburgensia, 1934
Michael Nordberg, Den dynamiska medeltiden, Tiden, 1995
Gunnar Westin, Maktkamp i senmedeltidens Sverige, Natur och Kultur, 1971

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 9 januari 2020

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

av: Robert de Vries

2026-01-17

Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

av: Robert de Vries

2026-01-14

Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.

av: Robert de Vries

2026-01-07

Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden

En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.

av: Robert de Vries

2025-11-09

Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.

av: Torbjörn Nilsson

2025-10-31

Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.

av: Robert de Vries

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer