© 2026 SO-rummet.se
Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige
Kyrkan stod i centrum för livet under medeltiden. Den styrde över människors tankar, handlingar och hopp om ett evigt liv efter döden. Rädslan för helvetet och hoppet om paradiset gjorde att både rika och fattiga följde kyrkans regler. Bilden föreställer en medeltida biskop.
Den mäktiga kyrkan
Gud låg bakom allt som hände i världen
I medeltidens Europa och Sverige hade kyrkan en enorm makt. Nästan alla var kristna och följde kyrkans regler. Alla trodde att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som hände på jorden. Gud stod för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade gjort något dåligt gick man till kyrkan för att be om förlåtelse.
Kyrkan bestämde över folks liv
Kyrkans högsta chef var påven i Rom. Han bestämde över hela kristendomen. Till sin hjälp hade han massor av medarbetare.
ANNONS
ANNONS
Den kristna läran och kyrkans regler formade folks liv och sätt att tänka. Kyrkan lärde ut att livet på jorden bara var början till ett evigt liv i paradiset efter döden. Men för att få en plats i paradiset var man tvungen att leva enligt kyrkans regler. De som inte skötte sig riskerade att hamna i helvetet. Kyrkan kunde också bannlysa personer som bröt mot kyrkans regler. Det innebar att de inte fick vara med i kyrkan och därför var dömda till ett evigt liv i helvetet.
SkärseldenDe som inte levde enligt kyrkans regler och skötte sig hamnade ibland först i skärselden. Kristendomen lär ut att det är viktigt att förlåta. Skärselden fungerade därför som en slags ”bakdörr” till himlen där de som begått mildare synder grillades tills de fått sina straff. Först därefter släpptes de in i paradiset. |
Den medeltida kyrkans maktpyramid. Beskrivningen här nedanför beskriver maktordningen.
Påven: Kyrkans och kristendomens ledare, utsedd av Gud.
Kardinaler: Påvens rådgivare. De väljer den nye påven.
Ärkebiskopar: Biskoparnas chef inom ett land.
Biskopar: Ansvarar för flera kyrkor och präster inom ett stort område i ett land.
Präster, munkar och nunnor: Prästerna är biskoparnas medarbetare och leder varsin kyrka. Munkar och nunnor lever i kloster där de ber till Gud och hjälper församlingens fattiga och sjuka. Ingen av kyrkans folk fick inte gifta sig eller ha barn. De skulle istället koncentrera sig på att tjäna Gud och ta hand om folket.
Kyrkan var rik
Det kristna sättet att tänka var alltid närvarande hos medeltidens människor. Folk levde kortare liv än idag och döden var en ständig följeslagare. Tankar på livet efter döden påverkade därför ofta folks handlingar.
Många gav därför både mark och gårdar till kyrkan och kloster för att lättare kunna komma till himlen när det dött. Det var naturligt för såväl kungar, adel och köpmän som vanliga bönder. Tack vare det blev kyrkan landets största markägare. Nästan en fjärdedel av all jord ägdes av kyrkan och klostren. Ett exempel är Vadstena kloster, som ägde över tusen gårdar.
Liksom kungen tog även kyrkan upp skatt från folket. Den kallades för tionde - en tiondel av allt man tillverkade och odlade skulle kyrkan få.
Hur användes tiondet?- En tredjedel gick till prästen. |
ANNONS
ANNONS
Alla samlades i kyrkan varje söndag
Under medeltiden fanns det en kyrka med en präst i närheten av nästan varje by. I kyrkan hölls gudstjänster, dop och begravningar. Alla i byn gick till kyrkan på söndagarna för att lyssna på prästens predikan. Kyrkan var också en plats där folk träffades och kunde dela med sig av nyheter och skvaller.
Klostren och klosterliv
Klostren var viktiga platser i samhället. Där bodde munkar och nunnor som valt att ägna hela sitt liv åt Gud. De bad, arbetade, hjälpte sjuka och fattiga och skrev av böcker. Klostren blev också platser för lärande och nya idéer.
Under medeltiden styrde kyrkan och religionen mycket av människornas liv. Man trodde att livet på jorden bara var en förberedelse för livet efter döden. För att komma till paradiset måste man följa kyrkans regler. Många valde därför att tillbringa sitt liv i kloster. De som gick i kloster kom ofta från rika familjer.
I klostren bodde munkar och nunnor, men aldrig tillsammans på samma kloster. Både munkar och nunnor ägnade sig åt ungefär samma sysslor. De bad, arbetade och hjälpte andra. För kvinnor var klostret ofta den enda plats där de kunde få utbildning.
I klostren var munkarna och nunnorna tvungna att följa vissa regler. De tre viktigaste var:
- Att leva i fattigdom (inte äga något själva)
- Att leva i kyskhet (inte gifta sig eller ha sex)
- Att lyda sina ledare
För folk som inte ville bli munk eller nunna, kunde man ändå ge gåvor till klostren för att visa sin tro och kanske få en plats i himlen efter döden.
I Sverige fanns ett femtiotal kloster under medeltiden.
Del av en boksida från 1300-talet. Nästan varje kloster hade en skrivavdelning och ett bibliotek. I skrivsalarna satt munkarna i rader och utförde kopieringen och översättningen av olika böcker. De enda avbrotten var bönestunder och bibelstudier.
Från klostren spreds nya idéer och kunskap
Under medeltiden spelade klostren en viktig roll i samhället. Klostren var inte bara platser där munkar och nunnor bad och levde stilla liv – de var också viktiga för hela Europas utveckling.
De olika klostren runt om i Sverige hörde till ett stort nätverk (kontaktnät) av kristna kloster som låg utspridda i hela Europa. Klostren hade därför bra kontakt med varandra och delade med sig av idéer, uppfinningar, nya byggnadsstilar och så vidare. På så vis spreds ny teknik, vetenskap och annan viktig kunskap från klostren till den omgivande landsbygden och resten av landet.
ANNONS
ANNONS
Klostren var också platser där människor lärde sig läsa, skriva och tänka i nya banor. Där fanns skrivsalar och stora bibliotek. Munkarna och nunnorna bevarade gamla texter och hjälpte till att sprida både gammal visdom och nya idéer.
I klostren fanns också skrivare som hade till uppgift att skriva böcker för hand. De använde fjäderpennor och skrev på pergament – ett slags tunt djurskinn (pergamentsidorna var stora, ungefär 40 centimeter höga och 25 centimeter breda).
För att hjälpa skrivarna ritade lärlingarna, som kallades noviser, ofta raka linjer på sidorna i förväg. Det var viktigt för det är svårt att skriva rakt utan linjer – precis som vi vet när vi försöker skriva på ett blankt papper.
Ibland blev det felVarje bokstav skrevs noga för hand, vilket tog lång tid. Ibland blev det stavfel eller dåliga meningar. När mer erfarna skrivare senare kontrollerade texterna kunde de upptäcka så många fel att hela böcker behövde skrivas om. |
Många av böckerna i klostren dekorerades av särskilda konstnärer. En del skrivare som var extra duktiga ritade stora och fina bokstäver i början av nya kapitel. Ibland täcktes bokstäverna med bladguld så att de glänste.
Andra personer målade bilder i böckerna. De målade människor, blommor och landskap i färg. De använde både fjäderpenna och pensel för att göra texten och bilderna vackra och tydliga.
När boken var färdigskriven och målad, kom bokbindaren. Han satte på en pärm av skinn och ett fint spänne som höll boken stängd. Det var viktigt att boken såg vacker ut – utsidan skulle passa ihop med det vackra och viktiga innehållet.
Heliga Birgitta – Nordens första helgon
Heliga Birgitta är en av de mest kända kvinnorna i Sveriges historia. Hon föddes år 1303 på en gård i Uppland och kom från en rik och fin familj. Redan som barn fick hon syner (uppenbarelser) där Jesus talade till henne.
Birgitta ville bli nunna, men hennes pappa bestämde att hon skulle gifta sig. Så när hon var 13 år giftes hon bort med riddaren Ulf. De fick åtta barn tillsammans.
Efter 25 års äktenskap reste Birgitta och Ulf på en vallfärd till Spanien. Ulf blev sjuk och dog kort efter att de kommit hem. Då började Birgitta få fler uppenbarelser som hon skrev ner. Hon kände att Gud ville att hon skulle starta ett kloster för både munkar och nunnor.
Vadstena kloster var ett viktigt kloster under medeltiden, grundat av Heliga Birgitta och invigt 1384 som ett dubbelkloster för både munkar och nunnor med en gemensam kyrka.
Kungen gav henne mark i Vadstena så att hon skulle kunna bygga ett kloster, men Birgitta behövde påvens godkännande. Hon reste till Rom och stannade där i många år. Till slut, efter 20 år, godkände påven hennes klosterorden. Bygget av klostret i Vadstena kunde därmed äntligen påbörjas.
Birgitta dog i Rom 1373 efter en vallfärd till Jerusalem. År 1391 blev hon helgonförklarad av påven, och hon är än idag Nordens mest kända helgon.
ANNONS
ANNONS
HelgonHelgon finns mest inom den katolska kyrkanUnder medeltiden var alla kristna i Europa katoliker och tillhörde alltså den katolska kyrkan. Idag finns även några andra grenar av kristendom, men den katolska kyrkan med påven som ledare är fortfarande den största. Det är framförallt den katolska kyrkan som tror på helgon. Vad är ett helgon?Inom den katolska kyrkan är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. För att en man eller kvinna ska kunna bli helgonförklarad måste personen i fråga vara död och ha levt ett liv som visar att han eller hon genom sina handlingar har älskat Gud. Det blivande helgonets liv granskas nogaNär kyrkan vill helgonförklara någon, granskas det blivande helgonets liv mycket noga. Man undersöker vad personen har gjort under sitt liv och om kärleken till Gud varit tillräckligt stark. Man vill vara säker på att den som ska helgonförklaras verkligen har levt ett heligt liv. Det är påven i Rom som bestämmer om någon får bli helgon. Katoliker ber till helgon för att få hjälpDet finns tusentals helgon inom den katolska kyrkan. Helgonen är viktiga eftersom de finns hos Gud. Katoliker ber därför till helgonen, men inte på samma sätt som till Gud. Helgonens viktigaste uppgift är att hjälpa människorna i deras vardagsliv. Man ber därför om deras hjälp och stöd. Det kan till exempel vara hjälp med att bli frisk, få mod eller tröst. Några kända helgonEtt av de mest kända helgonen i världen är Franciskus av Assisi. Han levde i Italien på 1200-talet och var känd för att han levde enkelt, hjälpte fattiga och älskade djur och natur. Idag finns många kyrkor, skolor och gator som är uppkallade efter honom. Franciskus grundade också en klosterorden, Franciskanerorden, som finns kvar än idag. Det allra mest kända helgonet inom kristendomen är Maria, som var mamma till Jesus. Hon har en särskild plats i många kristnas hjärtan, och människor över hela världen ber till henne. I Sverige är heliga Birgitta det mest kända helgonet. Hon levde på 1300-talet, fick många uppenbarelser från Gud och startade en klosterorden. Hon är Nordens första och mest kända helgon och helgonförklarades av påven år 1391. Att bli ett helgon är alltså något mycket speciellt. Det betyder att man levt ett liv fullt av kärlek till Gud och andra människor – ett liv som många ser upp till. |
Bannlysa: Att utesluta en person från kyrkan, vilket betydde att man inte fick delta i kyrkans gemenskap och därför skulle hamna i helvetet.
Helgon: En person som levt mycket nära Gud (och gjort många goda gärningar) och efter sin död blivit helgonförklarad (se nedan) av kyrkan.
Helgonförklaring: När kyrkan bestämde att en människa skulle räknas som helgon efter att först gjort en noggrann granskning av personens liv.
Kloster: En plats där munkar eller nunnor levde avskilt för att ägna sina liv åt Gud genom bön, arbete och studier.
Klosterorden: Under medeltiden fanns olika sorters grupper av munkar och nunnor som tillhörde olika klosterordnar. En klosterorden är en grupp kloster där munkarna och nunnorna följer samma regler och traditioner. Alla munkar och nunnor i en orden levde på liknande sätt och hade samma mål med sitt religiösa liv.
Munkar och nunnor: Män (munkar) eller kvinnor (nunnor) som valt att leva hela sina liv i ett kloster enligt särskilda regler.
Påve: Den högsta ledaren för katolska kyrkan, med säte (högkvarter) i Rom.
Paradiset: Den plats man trodde man kom till efter döden om man levt enligt kyrkans regler.
Skärselden: En plats där själar fick lida efter döden innan de kunde släppas in i paradiset, om de begått mildare synder som kunde förlåtas.
Tionde: En kyrkoskatt där en tiondel av allt man odlade eller tillverkade gick till kyrkan.
Uppenbarelse: En händelse där en människa upplevde att Gud eller Jesus visade sig och talade till henne.
Vadstena kloster: Ett känt kloster i Sverige som grundades på 1300-talet av heliga Birgitta.
Vallfärd: En lång resa till en helig plats för att be, visa sin tro eller söka förlåtelse. Under medeltiden reste många kristna till heliga platser i Europa och i Jerusalem.
Uppgifter och frågor
Frågor på texten:
- Vem var kyrkans högsta ledare under medeltiden?
- Vad trodde man hände efter döden om man följde kyrkans regler?
- Vad betydde det att bli bannlyst av kyrkan?
- Vad var skärselden och varför trodde man att den fanns?
- Nämn några saker som gjorde kyrkan rik under medeltiden.
- Hur delades tiondet (kyrkoskatten) upp?
- Ge exempel på vad munkar och nunnor gjorde i klostren.
- Vad är ett helgon och hur blir man det?
- Vem var heliga Birgitta och varför är hon känd?
Fundera på:
- Varför tror du att människor på medeltiden var så rädda för helvetet?
- Tycker du att kyrkan hade för mycket makt under medeltiden? Varför/varför inte?
M LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden
L LÄS MER: Kristendomens grunder
L LÄS MER: Heliga Birgitta - Nordens första helgon
L LÄS MER: Helgon
M LÄS MER: Heliga Birgitta
S LÄS MER: Heliga Birgitta - Europas skyddshelgon
M LÄS MER: Vadstena kloster
S LÄS MER: Birgittinorden
S LÄS MER: Medeltidens helgonkult
S LÄS MER: Den medeltida kyrkans organisation i Sverige
M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520
L LÄS MER: Sjukvård och sjukdomar på medeltiden
L LÄS MER: Kungen och hans män
S LÄS MER: Medeltidens klosterväsende: munk- och nunneordnar
M LÄS MER: Kloster
L LÄS MER: Städerna i medeltidens Sverige
L LÄS MER: Brott och straff på medeltiden
L LÄS MER: Historia och historiska källor
M PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 - Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Jan Melin m.fl., Sveriges historia - koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003
Christer Hedin, Kristendom : lära, fromhetsliv och historia, Dialogos Förlag, 2011
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Artikelserie om Sverige under medeltiden, del 1: Statsmakt, kyrka och vardagsliv
5 Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige
© 2026 SO-rummet.se
