L

Heliga Birgitta - Nordens första helgon

Heliga Birgitta var under lång tid den enda från Norden som påven utnämnt till helgon. Till minne av det firar vi i Sverige än i dag Birgittas namnsdag den 7 oktober.
Bild:

Heliga Birgitta är nog den märkligaste kvinnan i svensk historia - åttabarnsmor, profet, politiker och den enda svensk som helgonförklarats av påven.

Birgittas uppväxt

Den heliga Birgitta föddes 1303 på Finsta gård i Uppland. Hon var av förnäm släkt. Hennes mamma var släkt med kungahuset. Birgitta fick lära sig läsa och skriva, vilket var ovanligt för flickor på den tiden.

Redan som liten fick Birgitta uppenbarelser där Jesus talade till henne. Birgitta ville gå i kloster, men det ville inte hennes pappa tillåta. Han bestämde att Birgitta skulle gifta sig.

Vid 13 års ålder giftes hon bort med riddaren Ulf Gudmarsson, han var fem år äldre än Birgitta.

Ett rikt familjeliv

Trots att Birgitta var emot sitt giftermål blev det ett lyckligt äktenskap. Hon var en bestämd kvinna som styrde hemma. Birgitta födde fyra söner och fyra döttrar.

Elisabeth Hesselblad - Nordens andra helgon

Sedan 2016 finns ytterligare ett helgon från Norden efter att påve Franciskus helgonförklarat svenskan Elisabeth Hesseblad.

Elisabeth Hesselblad blev därmed vårt andra kanoniserade svenska helgon utöver Heliga Birgitta, som helgonförklarades 1391.

Maria Elisabeth Hesselblad grundade Birgittinorden, SS Salvatoris S. Brigidae, Vår Frälsares Orden. Hon föddes i Fåglavik i Sverige den 4 juni 1870 och dog i Rom den 24 april 1957.

Läs mer om Elisabeth Hesselblad

Birgitta tillhörde de rikaste i landet. Ändå levde hon ett enkelt liv, trots att hon var slottsfru på Ulvåsa i Östergötland.

När Birgitta och Ulf hade varit gifta i 25 år reste de på en pilgrimsfärd till Compostela i norra Spanien. Under resan, som varade i ett år, blev Ulf sjuk. Han dog lite senare i Alvastra 1344.

Birgittas uppenbarelser

Nu kände Birgitta sig kallad att bli Kristi ”brud och språkrör”. Hon inriktade sig på att upprätta ett kloster för både munkar och nunnor.

1346 donerade kung Magnus Eriksson Vadstena kungsgård till den nya stiftelsen. Men för att bilda en ny klosterorden var Birgitta tvungen att få tillstånd av påven.

Under denna tid fick Birgitta många uppenbarelser. Uppenbarelserna kom när Birgitta bad intensivt. Birgitta fick bland annat syner där Jesus talade till henne.

Birgitta skrev ofta ned dessa uppenbarelser. Präster översatte dem till latin som var medeltidens internationella språk (som engelskan är idag). Sammanlagt fick Birgitta över 600 uppenbarelser i sitt liv.

Bild:

Vadstena kloster en blåsig vinterdag i slutet av 1300-talet.

Birgitta skapade en klosterorden

1349 reste Birgitta till Rom för att få ett påvligt tillstånd att grunda en ny klosterorden. Samtidigt arbetade hon för att få påven att flytta tillbaka till Rom från Avignon i Frankrike. Påven var dock mera intresserad av att roa sig i Frankrike än att sköta kyrkan.

Det tog 20 år för Birgitta att få ett påvligt tillstånd att godkänna hennes klosterorden. Det lyckades först 1370. Den bestod av huvudklostret i Vadstena (1384-1595) och som mest ett åttiotal andra kloster, främst i Norden och Rhenländerna.

Nuvarande Birgittinkloster är enbart för nunnor, t.ex. Birgittas hus i Rom.

1372-1373 vallfärdade hon till Jerusalem tillsammans med sonen Birger och dottern Katarina som senare blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta avled vid återkomsten till Rom. Hon begravdes i Vadstena kloster. Birgitta helgonförklarades av påven 1391.

Uppgifter och frågor

1. Berätta kortfattat om Birgittas uppväxt och äktenskap.

2. Berätta kortfattat om uppenbarelserna.

3. Vad gjorde hon i Rom 1349?

4. Nämn fakta om hennes klosterorden.
 

 

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

 

Uppdaterad: 02 februari 2018
Publicerad: 25 juni 2014