Galileo Galilei - den moderna vetenskapens fader

Den 7 januari år 1610 förändras kunskapen om världsrymden för alltid när Galileo Galilei - en 45 år gammal matematiklärare - för första gången riktar sitt egentillverkade teleskop mot natthimlen. Det han ser slår honom med häpnad och han tackar Gud för att han fått äran att bli den förste att observera något så underbart, som varit fördolt i världens alla tidigare åldrar.
M

Galileo Galilei (1564-1642) lade grunden till den experimentella vetenskapen.

Galileo Galilei bygger ett teleskop

År 1610
I maj eller möjligen juni år 1609 får han höra det första ryktet. En man i Holland ska ha uppfunnit något som man kallar ett ”spionglas”, ett rör utrustat med sinnrikt placerade objektiv, som gör att en person som tittar genom det får sin synförmåga förstärkt – saker som egentligen är långt borta verkar plötsligt alldeles nära.

Uppfinningen skulle vara sensationell, om den nu fungerade. Men är det verkligen möjligt att bygga något sådant eller är allt bara ett trick? Denna berättelses hjälte – den 45-årige Galileo Galilei, en obemärkt lärare i matematik vid universitetet i Padua, som dock själv alltid varit övertygad om att han var ämnad för storhet – bestämmer sig för att undersöka saken närmare.

ANNONS

ANNONS

Han sitter uppe hela natten och experimenterar med några linser som han har liggande hemma. Nästa morgon har han löst problemet. Hans egen konstruktion av vad vi idag skulle kalla för en kikare eller ett teleskop, fungerar alldeles utmärkt. Den första versionen förstärker synförmågan ungefär tre gånger, och nya varianter ger ännu bättre resultat. Den modell han sedan tar med sig för att visa upp för härskarna i Venedig förstärker synkraften med hela åtta eller nio gånger.

Belönades av dodgen i Venedig

Galileo – i efterhand benämns han oftast med sitt förnamn, precis som de andra toskanska storheterna, Dante och Michelangelo – har länge haft planer på att byta arbetsgivare. Universitetet i Padua har inte de resurser han behöver för att kunna minska på undervisningen och därmed få möjlighet att ägna sig åt sina egna studier och experiment. Därför träder han den 24 augusti år 1609 inför dogen i Venedig, den mäktiga republikens ledare, och visar det verktyg han har byggt.

Galileo visar dogen i Venedig hur ett teleskop fungerar.

Med detta, förklarar Galileo, kan man se fientliga fartyg två timmar innan det är möjligt att se dem med blotta ögat. Han erbjuder republiken konstruktionen gratis. Det är i enlighet med tidens konventioner, och han är medveten om att samma konventioner säger att han bör belönas rikligt för sin gåva, om den anses värdefull nog. Mycket riktigt – han tillerkänns på stående fot en lön på 1 000 floriner per år, livet ut.

Den skickliga manövern väcker en hel del ont blod. Han använder en ny uppfinning (som i strikt mening inte ens är hans egen, eftersom han ”bara” utnyttjat ett uppslag som kommit till honom från annat håll) för att överge sitt gamla universitet, och hans agerande möts med en hel del muttranden och anklagelser om falskhet. Men han själv är obekymrad. Äntligen har han nått sitt mål och kan ägna sig helhjärtat åt sin passion: jakten på verklig, äkta kunskap om världen.

ANNONS

ANNONS

Förgrundsgestalt i den vetenskapliga revolutionen

Det som kommer att lämna de riktigt djupa spåren i historien är Galileos undersökningar av grundläggande mekanik, hans studier av hur massa i rörelse fungerar och hans övertygelse om att världen går att beskriva med matematik. Allt detta gör honom enligt många till en stor föregångare – en av de verkliga förgrundsgestalterna i den utveckling som senare, med en rejäl förenkling, kommer att kallas ”den vetenskapliga revolutionen”. Albert Einstein var bara en av många som kallade Galileo för ”den moderna vetenskapens fader”. Men för hans samtid är det hans insatser inom astronomin som är den verkliga sensationen.

Allt tar sin början på kvällen den 7 januari år 1610. Det är då han för första gången riktar sitt egentillverkade teleskop mot natthimlen. Och det han ser slår honom med häpnad. Under de kommande tre nätterna (en av dem är dock så molnig att han knappt kan se något överhuvudtaget) gör han en serie häpnadsväckande observationer som han noga dokumenterar.

Han ser fyra små planeter som rör sig runt den stora planeten Jupiter. Han ser att Vintergatan inte bara är ett töcken av någon oklar substans, utan består av oräkneliga enskilda stjärnor. Han ser fläckar på solen och månens berg och kratrar; han ser hur månen lyses upp av ett solljus som reflekteras från själva jordens yta.

Månens faser, berg och kratrar.
(ur Sidereus Nuncius)

Galileos iakttagelser revolutionerade astronomin

I en rapport skriven strax efteråt framgår Galileos förundran. Han beskriver sina fynd i detalj, och avslutar med att tacka Gud för att han har fått äran att bli den förste att observera något så underbart, som varit fördolt i världens alla tidigare åldrar.

Strax efteråt skriver han en utförlig berättelse om vad han sett på natthimlen, kompletterad med vackra teckningar av månens yta. Boken som publiceras bara två månader senare, den 13 mars, med titeln Sidereus Nuncius (Stjärnornas budbärare), blir en omedelbar sensation.

Redan samma kväll som den ges ut sätter sig sir Henry Wotton, den engelske ambassadören i Venedig, för att skriva ett brev till kung James I, där han berättar om ”den mest märkvärdiga nyhet som någonsin tagits emot från någon del av världen”. I brevet beskriver han Galileos upptäckter i detalj, även om han ibland markerar att han inte är säker på att han förstått vad den där märklige vetenskapsmannen verkligen påstår sig ha sett, och framförallt, att han inte är säker på att han faktiskt tror på honom.

Men en sak är säker, skriver Wotton. Om det som påstås i boken faktiskt stämmer, så vänder det upp och ner på hela den kända astronomin och astrologin. Hela Venedig surrar av diskussioner kring dessa uppgifter, ”och författaren kan vänta sig en framtid som antingen oöverträffat berömd eller oöverträffat löjlig”.

ANNONS

ANNONS

I efterhand vet vi hur det gick. Galileo Galilei förvandlades till en legend. Inte för inte skulle en senare krönikör påstå att Galileo hade fötts två timmar innan Michelangelo dog, eftersom Gud Fader velat att jorden skulle kunna glädja sig åt den oavbrutna närvaron av åtminstone ett riktigt geni.

Galileos världsbild överensstämde inte med kyrkans

Men Galileos upptäckter på natthimlen skulle också kasta en lång skugga över hans eget liv. De nya fynden innebar ett avgörande slag mot den rådande världsbilden, som sa att jorden var orörlig och universums absoluta centrum, den punkt som allt annat kretsade kring. Den katolska kyrkan skulle försvara den ståndpunkten länge, eftersom den så tydligt framhålls i Bibeln. Till sist ställde man Galileo inför inkvisitionen för att han hävdade motsatsen, och tvingade honom att hålla tyst. Därför slutade han sina dagar i husarrest, fördömd av både kyrka och stat.

Men på sikt var kampen omöjlig att vinna för kyrkan. Vetenskapen gick snabbt framåt och lämnade de gamla föreställningarna bakom sig. Med sig bar dess företrädare minnet av Galileo Galilei och hans teleskop, och hans tro på vetenskapen, som en ständig inspirationskälla. Mer än kanske någon annan visade han vägen som många efter honom skulle följa.

LÄS MER: Galileo Galilei

LÄS MER: Vetenskapliga revolutionen

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

LÄS MER: Inkvisitionen

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varifrån fick Galileo idén och inspiration till att bygga ett teleskop?
     
  2. Varför var det viktigt för Galileo att lyckas med sin pitch (att visa upp och sälja in sina idéer) hos dodgen i Venedig?
     
  3. Varför anses Galileo vara en av förgrundsgestalterna i den vetenskapliga revolutionen?
     
  4. Förklara kortfattat vad Galileo såg - som ingen annan tidigare hade sett - när han tittade upp mot natthimlen i sitt teleskop.
     
  5. Varför ställdes Galileo inför inkvisitionen?

 

VILL DU VETA MER? Läs Galileo: Decisive Innovator av Michael Sharratt (1994).

 

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

Senast uppdaterad: 26 mars 2020
Publicerad: 26 mars 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Arkimedes - antikens store matematiker och fysiker

En naken vetenskapsman som springer hemåt jublande av lycka är en ganska ovanlig syn. Men invånarna...

M

Isaac Newton - mannen som upptäckte universums lagar

Miljoner människor har under årtusendenas lopp sett och hört äpplen falla till marken. Men bara en...

M

Johann Gutenberg och konsten att trycka böcker

En bok med 200 sidor kan innehålla omkring 75 000 ord. Tänk dig vilket arbete det skulle vara att...

L

Kampen om Rom och mordet på Julius Caesar

Få personer i historien har blivit så omskrivna som Julius Caesar som under sin kometkarriär kom...

ANNONS

Ämneskategorier

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Italiens historia

Fördjupa dig i Italiens historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Vetenskapliga revolutionen

1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...

SO-rummet tag typ

Vetenskapspersoner och snillen

Här hittar du material som kan relateras till kända vetenskapspersoner och andra snillen genom...

Astronomi

Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. Ämnet astronomi är enormt stort och...

SO-rummet tag typ

Världsbild

En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...