Louvren, beläget längs floden Seine i Paris, är Frankrikes och världens största och förnämsta konstmuseum. I Louvren finns drygt 460 000 konstverk från alla världsdelar och civilisationer, från forntiden och antiken till slutet av 1800-talet.
Louvren gjordes om till ett statligt museum redan under den franska revolutionen, 1793.
Louvrens äldsta historia
Louvrens byggnadshistoria är lång och omfattande. Det började år 1190 under Filip II August med uppförandet av ett jättelikt torn och fästning. I tornet inrättades den kungliga skattkammaren samt ett fängelse.
Under 1300-talet blev Louvren ett kungligt residensslott innanför den stadsmur som omgav Paris. Redan då var slottet känt för sina stora konstskatter (se bild).
Under mitten av 1500-talet revs tornet (idag återstår bara grunden som är 15 meter i diameter) och slottet började omvandlas till en renässansbyggnad.
ANNONS
ANNONS
Från 1500-talet till slutet av 1800-talet har olika franska regenter byggt till eller förändrat Louvren, som har kommit att bli något av en nationell symbol för fransk makt och kultur.
Louvren gjordes till ett museum 1793
När Ludvig XIV flyttade med hovet till Versailles 1682 förblev Louvren centrum för de kungliga konstsamlingarna. Dessa förstatligades 1793 under franska revolutionen och allmänheten fick möjlighet att studera alla dessa konstverk.
Tyngdpunkten ligger på italiensk och fransk 1500- och 1600-talskonst med Leonardo da Vincis porträtt Mona Lisa som den mest kända målningen. Men det finns även gott om spanska, flamländska och nederländska målare.
Bild: David Caughran Louvrens centrala gårdsplan som domineras av Louvrepyramiden i glas. Här finns museets huvudentré.
Det en besökare ser av Louvrens konstsamlingar är bara en bråkdel av vad som finns i byggnaderna. På grund av utrymmesbrist har massor av konstskatter i årtionden placerats i lagerrum eller i museer på landsbygden. Många intressanta skulpturer förvaras i lagerlokaler på grund av sin storlek.
Leonardo da Vincis Mona Lisa är ett av världens mest berömda, lovordade och reproducerade konstverk.
Världens mest besökta museum
Louvrens konstskatter är uppdelade på sex avdelningar. Dessa omfattar tre antiksamlingar, grekisk-romersk, egyptisk och orientalisk konst. Därutöver tillkommer samlingar av konsthantverk och målningar.
Bland de mest berömda antika föremålen kan nämnas skulpturerna Venus Milo och Nike från Samothrake.
För att förhindra stölder och sabotage finns det vakter i varje sal. Det mest kända konstverket, Mona Lisa, har försetts med skottsäkert skyddsglas.
1989 fick Louvren en underjordisk del där museets huvudentré numera finns. Den nya delen är byggd i modern stil och har ett tak i form av en pyramid gjord i stål och glas.
Louvren är ett av världens mest besökta museer. År 2018 toppade Louvren listan med hela 10,2 miljoner besökare under ett år, vilket är ett världsrekord bland världens museer. [louvre.fr]
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad är Louvren och vart ligger det?
Hur många konstverk äger museet och vilket är det mest kända?
La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär - som hade varit den främsta orsaken till upproret - fortsatte...
År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var jude, anklagades för att ha överlämnat hemliga handlingar från den franska generalstaben till den tyske militärattachén i Paris. Krigsrätten dömde Dreyfus till degradering och livstids deportering till den beryktade Djävulsön, strax utanför straffkolonin Franska Guyanas kust. Dreyfusaffären kom att kasta sin skugga över Frankrikes historia långt fram i tiden...
Världens mest ryktbara torn, det 55 meter höga lutande tornet i Pisa, har lutat i över 800 år utan missöde. Men under slutet av 1900-talet var experterna överens om att medeltidens största fuskbygge skulle falla senast år 2010 om ingenting gjordes. Under åren 1990-2001 utfördes därför ett restaureringsarbete som fick tornets lutning att minska en aning, från 5,5 grader till 5 grader (från centrumlinjen)...
Romarna byggde vattenledningar som överträffade allt som dittills skådats. När Rom stod på sin höjdpunkt första århundradet efter Kristus, ledde åtta stora akvedukter eller vattenledningar in vatten i staden. Romarnas akvedukter var byggnadstekniska mästerverk. Eftersom vattnet hela tiden måste rinna nedåt måste akvedukten luta jämnt under många mil. Totalt var Roms akvedukter 435 kilometer långa...
Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är klart, lika klart som att vinsten "betalades" av de ursprungliga invånarna i de erövrade landområdena. Var kolonialismen även en god affär för de europeiska moderländerna? Det är inte så alldeles lätt att svara på den frågan. Allt beror på vilka beräkningsgrunder man vill använda. För det första - vad är moderlandet? Är det staten, folket eller bara de som satsade pengar i kolonierna? För det andra - hur ska man rätt värdera alla insatser från ömse håll? För det tredje och svåraste - hur skulle det ha sett ut om man inte haft kolonier?
Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under 1700-talet. Överallt (åtminstone i delar av Europa) talade man (åtminstone de intellektuella) om ”människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet”, som filosofen Immanuel Kant uttryckte det. Bort med myter och mystik, in med framsteg och förnuft! Så löd fältropet från upplysningens huvudstad Paris, dit andra länders tänkare vallfärdade för att ta del av den nya läran...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.