Lätta fakta om lutande tornet i Pisa

Lästid 3 minuter

Världens mest ryktbara torn, det lutande tornet i Pisa, har lutat i över 800 år utan missöde. Men under slutet av 1900-talet var experterna överens om att medeltidens största fuskbygge skulle falla senast år 2010 om ingenting gjordes. Under åren 1990-2001 utfördes därför ett restaureringsarbete som fick tornets lutning att minska en aning, från 5,5 grader till 5 grader (från centrumlinjen).

Artikel

Bild: MissEJB

Tornet började långsamt att luta redan innan bygget var slutfört.

Dåliga markförhållanden

Det var år 1173 som arkitekten Bonnano Pisano började bygga tornet. När tornet var 3,5 våningar högt satte det sig och arbetet avbröts. Efter ett långt uppehåll fortsatte man att bygga tornet lutande. Det tog 200 år att bygga tornet som stod färdigt först 1372.

Orsaken till lutningen är de dåliga grundförhållandena i Pisa. Staden är byggd på lera och sand. Tornet har därför successivt lutat mer och mer sedan det började byggas, normalt ca 1,2 millimeter per år, eftersom leran som tornet är byggt på är mjukare på ena sidan.

ANNONS

Det påstås att arkitekten skulle ha sagt: ”Det kommer aldrig någon att märka”, när ingenjören som stod bakom projektet plötsligt kom på att de hade glömt grunden.

Det 55 meter höga tornet har en ”slagsida” åt söder på inte mindre än 4,58 meter. Överst i tornet hänger sju klockor av vilka en väger 3,5 ton. I de tyngsta klockorna har man aldrig vågat ringa, eftersom vibrationerna anses vara farliga.

Bild: Arne Müseler

Det cirka 55 meter höga tornet är mest känt för att det lutar. Tornet började byggas 1173 som ett normalt torn och tog 199 år att bygga. Den högsta biten av tornet färdigställdes i en något annan vinkel, i ett försök att mildra problemet med tornets lutning. Tornet stod färdigt år 1372, efter att man slutligen färdigställt klockrummet (med plats för sju klockor).

Tornet har dock visat att det klarar av påfrestningar. Under andra världskriget fälldes tusentals bomber från allierade bombplan över staden Pisa som ligger i norra Italien. Bombsplitter slog in i tornet, men dess stabilitet påverkades inte. Tornet har också klarat av en lång rad jordbävningar.

En viktigt turistattraktion

Varje år besöker stora mängder turister Pisa. De flesta kommer dit för att se det fallfärdiga tornet. Myndigheterna tror att turisterna kommer att försvinna om man skulle räta upp tornet. Det är trots allt det lutande tornets fallfärdighet som är dess största dragningskraft.

Det finns tre räddningsförslag för det lutande tornet. Metod ett innebär att miljoner ton cement pumpas ned under tornet, så att detta får en stabil grund. Det andra förslaget går ut på att tornet får en stålkorsett. Ett jättelikt stativ av järn och stål byggs upp runt tornet. Det senaste förslaget går ut på att kraftiga ringar runt första våningen stadgas med stålvajrar. Ringarna ska fodras med plast så att de blir elastiska och ska förankras i marken med tjocka stålvajrar. Samtidigt ska det placeras 600 ton blytackor på andra sidan. Blyet ska genom sin tyngd hejda den fortsatta lutningen och hålla det sneda tornet i ett järngrepp.

Invånarna i Pisa ställer sig avvisande till alla kostsamma förslag att stadga ”den gamla damen”. De tror nämligen inte alla att tornet kommer att störta. Tornet har tack vare ytterligare stabiliseringsarbete under de senaste åren dessutom blivit fyra centimeter rakare och är i bättre skick än vad man tidigare trott att det skulle vara vid den här tidpunkten.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

När började tornet byggas?
Varför lutar tornet?
Hur stor slagsida har tornet?
Ge exempel på att tornet har klarat av olika påfrestningar.
Varför vill befolkningen i Pisa att tornet ska få ha kvar sin lutning?

L LÄS MER: Berömda byggnadsverk

S LÄS MER: Italiens historia

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Källor:
Philip Wilkinson, Berömda byggnader - upptäck arkitekturens mästerverk, Tukan Förlag, 2013
Michael Hoffman och Alexander Kings, Världens 100 underverk, Tukan förlag, 2007
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lutande-tornet-i-pisa

Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025

Publicerad: 9 augusti 2023

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Margherita och Francesco Datinis kärleksbrev : Kärlek och sorg i 1300-talets Italien

av: Peter Fowelin

2024-04-10

Lästid 9 minuter

Francesco Datini och hans hustru Margherita levde ett rikt liv under senmedeltiden. Parets kärlekshistoria, som finns skildrad i återfunna brev, visar en djup passion och smärta. Deras öden - präglade av kärlek, svartsjuka, längtan efter barn och rädsla för pesten - ger en gripande inblick i aristokratins liv i 1300-talets norditalienska städer...

+ Läs mer

Romeo och Julia

av: Lars Hildingson

2024-04-07

Lästid 6 minuter

Sägnen om Romeo och Julia är troligen världens mest kända berättelse om kärlek. Historien hör hemma i Italien och har berättats av många författare - på samma sätt som historien om Tristan och Isolde (se tidigare artikel) har skrivits på nytt av nya författare. Mot slutet av 1500-talet tas Romeo och Julia om hand av en mästerlig författare: William Shakespeare. Hans drama "Romeo and Juliet" spelades troligen för första gången 1596. Dramat var den första Shakespearepjäs som uppfördes i Sverige - premiär i Norrköping 1776...

+ Läs mer

Romerska akvedukter, vattenledningar och badhus

av: Kaj Hildingson

2023-02-16

Lästid 9 minuter

Romarna byggde vattenledningar som överträffade allt som dittills skådats. När Rom stod på sin höjdpunkt första århundradet efter Kristus, ledde åtta stora akvedukter eller vattenledningar in vatten i staden. Romarnas akvedukter var byggnadstekniska mästerverk. Eftersom vattnet hela tiden måste rinna nedåt måste akvedukten luta jämnt under många mil. Totalt var Roms akvedukter 435 kilometer långa...

+ Läs mer

Medici - renässansens bankir

av: Peter Fowelin

2022-12-11

Lästid 18 minuter

"Det är han som bestämmer över krig och fred och kontrollerar lagarna. Han är herre i landet snarare än medborgare. Politiska frågor avgörs i hans hem. De män han väljer har de viktiga befattningarna. Han är kung i allt utom till namnet och när det gäller ceremonierna." Det skrev påven Pius II om Cosimo de Medici - en av Europas rikaste och mäktigaste män under 1400-talet. Han styrde i den norditalienska staden Florens, och genom sina rikedomar och en väl utbyggd bankverksamhet hade han inflytande över furstar, kungar och kejsare i stora delar av Europa...

+ Läs mer

Matilda av Toscana - härförare i påvens tjänst

av: Stefan Högberg

2022-05-02

Lästid 15 minuter

Matildas äktenskap blev en katastrof, men när hon lämnat maken var hon den enda arvtagaren till det mäktiga italienska huset Canossa och axlade samtidigt rollen som påve Gregorius VII:s allierade i kampen mot kejsaren under den s.k. investiturstriden. Påven som försökte skapa en stark kyrka utan världslig inblandning hade kommit på kollisionskurs med den tysk-romerske kejsaren Henrik IV. Matilda lyckades i ett tidigt skede förhandla fram en uppgörelse mellan dem när de träffades vid hennes huvudfäste Canossa. Kort därefter när konflikten återigen trappades upp och diplomatin misslyckades, gick Matilda av Toscana i krig mot kejsaren...

+ Läs mer

Maten förr: I borgarens hem

av: Jane Fredlund

2022-02-19

Lästid 25 minuter

Under 1800-talets sista decennier och sekelskiftet 1900 skedde stora omvälvningar både i Sverige och ute i Europa. Industrierna var på frammarsch, landsbygdens folk flyttade till städerna där fabrikerna fanns. En nyrik medelklass av fabrikörer och handelsmän växte fram. Den sociala klyftan mellan arbetsgivare och arbetare var enorm, fattigdomen och trångboddheten ökade i städerna. Svår missväxt 1868-1873 och kris för sågverken och järnbruken på 1880-talet medförde att emigrationen till Amerika kulminerade. Men när man föreställer sig livet under den oskarianska epoken, som Oscar II:s långa regeringstid 1872-1907 brukar kallas, tänker man kanske främst på övermöblerade bostäder med plysch, fransar och pynt, på stora middagar med många rätter, pomp och ståt...

+ Läs mer