Lätta fakta om lutande tornet i Pisa

Lästid 3 minuter

Världens mest ryktbara torn, det lutande tornet i Pisa, har lutat i över 800 år utan missöde. Men under slutet av 1900-talet var experterna överens om att medeltidens största fuskbygge skulle falla senast år 2010 om ingenting gjordes. Under åren 1990-2001 utfördes därför ett restaureringsarbete som fick tornets lutning att minska en aning, från 5,5 grader till 5 grader (från centrumlinjen).

Artikel

Bild: MissEJB

Tornet började långsamt att luta redan innan bygget var slutfört.

Dåliga markförhållanden

Det var år 1173 som arkitekten Bonnano Pisano började bygga tornet. När tornet var 3,5 våningar högt satte det sig och arbetet avbröts. Efter ett långt uppehåll fortsatte man att bygga tornet lutande. Det tog 200 år att bygga tornet som stod färdigt först 1372.

Orsaken till lutningen är de dåliga grundförhållandena i Pisa. Staden är byggd på lera och sand. Tornet har därför successivt lutat mer och mer sedan det började byggas, normalt ca 1,2 millimeter per år, eftersom leran som tornet är byggt på är mjukare på ena sidan.

ANNONS

Det påstås att arkitekten skulle ha sagt: ”Det kommer aldrig någon att märka”, när ingenjören som stod bakom projektet plötsligt kom på att de hade glömt grunden.

Det 55 meter höga tornet har en ”slagsida” åt söder på inte mindre än 4,58 meter. Överst i tornet hänger sju klockor av vilka en väger 3,5 ton. I de tyngsta klockorna har man aldrig vågat ringa, eftersom vibrationerna anses vara farliga.

Bild: Arne Müseler

Det cirka 55 meter höga tornet är mest känt för att det lutar. Tornet började byggas 1173 som ett normalt torn och tog 199 år att bygga. Den högsta biten av tornet färdigställdes i en något annan vinkel, i ett försök att mildra problemet med tornets lutning. Tornet stod färdigt år 1372, efter att man slutligen färdigställt klockrummet (med plats för sju klockor).

Tornet har dock visat att det klarar av påfrestningar. Under andra världskriget fälldes tusentals bomber från allierade bombplan över staden Pisa som ligger i norra Italien. Bombsplitter slog in i tornet, men dess stabilitet påverkades inte. Tornet har också klarat av en lång rad jordbävningar.

En viktigt turistattraktion

Varje år besöker stora mängder turister Pisa. De flesta kommer dit för att se det fallfärdiga tornet. Myndigheterna tror att turisterna kommer att försvinna om man skulle räta upp tornet. Det är trots allt det lutande tornets fallfärdighet som är dess största dragningskraft.

Det finns tre räddningsförslag för det lutande tornet. Metod ett innebär att miljoner ton cement pumpas ned under tornet, så att detta får en stabil grund. Det andra förslaget går ut på att tornet får en stålkorsett. Ett jättelikt stativ av järn och stål byggs upp runt tornet. Det senaste förslaget går ut på att kraftiga ringar runt första våningen stadgas med stålvajrar. Ringarna ska fodras med plast så att de blir elastiska och ska förankras i marken med tjocka stålvajrar. Samtidigt ska det placeras 600 ton blytackor på andra sidan. Blyet ska genom sin tyngd hejda den fortsatta lutningen och hålla det sneda tornet i ett järngrepp.

Invånarna i Pisa ställer sig avvisande till alla kostsamma förslag att stadga ”den gamla damen”. De tror nämligen inte alla att tornet kommer att störta. Tornet har tack vare ytterligare stabiliseringsarbete under de senaste åren dessutom blivit fyra centimeter rakare och är i bättre skick än vad man tidigare trott att det skulle vara vid den här tidpunkten.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

När började tornet byggas?
Varför lutar tornet?
Hur stor slagsida har tornet?
Ge exempel på att tornet har klarat av olika påfrestningar.
Varför vill befolkningen i Pisa att tornet ska få ha kvar sin lutning?

L LÄS MER: Berömda byggnadsverk

S LÄS MER: Italiens historia

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Källor:
Philip Wilkinson, Berömda byggnader - upptäck arkitekturens mästerverk, Tukan Förlag, 2013
Michael Hoffman och Alexander Kings, Världens 100 underverk, Tukan förlag, 2007
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lutande-tornet-i-pisa

Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025

Publicerad: 9 augusti 2023

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Hur man bodde i antikens Aten

Målning från en kruka som föreställer gatuliv i antikens Aten.

av: Göran Wadner

2026-03-01

Lästid 8 minuter

Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...

+ Läs mer

Världens sju underverk

av: Kaj Hildingson

2026-02-18

Lästid 9 minuter

Omkring 140 f.Kr skrev den grekiske diktaren Antipatros från Sidon en lista om imponerande byggnadsverk. Listan som skrevs blev – med en senare ändring – grunden för begreppet ”världens sju underverk”. Det finns flera listor, både äldre och yngre, men denna är den mest klassiska...

+ Läs mer

Bilder i hemmet förr

Tv¨å kvinnor som sitter i en soffa i ett vardagsrum. Det är en bonad på väggen och flera fotografier.

av: Jane Fredlund

2025-10-29

Lästid 15 minuter

Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...

+ Läs mer

Margherita och Francesco Datinis kärleksbrev : Kärlek och sorg i 1300-talets Italien

av: Peter Fowelin

2024-04-10

Lästid 9 minuter

Francesco Datini och hans hustru Margherita levde ett rikt liv under senmedeltiden. Parets kärlekshistoria, som finns skildrad i återfunna brev, visar en djup passion och smärta. Deras öden - präglade av kärlek, svartsjuka, längtan efter barn och rädsla för pesten - ger en gripande inblick i aristokratins liv i 1300-talets norditalienska städer...

+ Läs mer

Romeo och Julia

av: Lars Hildingson

2024-04-07

Lästid 6 minuter

Sägnen om Romeo och Julia är troligen världens mest kända berättelse om kärlek. Historien hör hemma i Italien och har berättats av många författare - på samma sätt som historien om Tristan och Isolde (se tidigare artikel) har skrivits på nytt av nya författare. Mot slutet av 1500-talet tas Romeo och Julia om hand av en mästerlig författare: William Shakespeare. Hans drama "Romeo and Juliet" spelades troligen för första gången 1596. Dramat var den första Shakespearepjäs som uppfördes i Sverige - premiär i Norrköping 1776...

+ Läs mer

Romerska akvedukter, vattenledningar och badhus

av: Kaj Hildingson

2023-02-16

Lästid 9 minuter

Romarna byggde vattenledningar som överträffade allt som dittills skådats. När Rom stod på sin höjdpunkt första århundradet efter Kristus, ledde åtta stora akvedukter eller vattenledningar in vatten i staden. Romarnas akvedukter var byggnadstekniska mästerverk. Eftersom vattnet hela tiden måste rinna nedåt måste akvedukten luta jämnt under många mil. Totalt var Roms akvedukter 435 kilometer långa...

+ Läs mer