Västerlånggatan har varit Stockholms främsta affärsgata ända sedan medeltiden. Idag domineras handeln av en blandning som lockar både besökare och stockholmare.
© 2026 SO-rummet.se
I det här avsnittet ska vi titta på hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Här förklaras också pengars värde, skatt, konjunkturer, inflation, produktivitet, prisbildning, olika ekonomiska system och samhällsekonomins politiska mål.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Samhällets och världens resurser är begränsade. Därför diskuteras ständigt hur dessa resurser ska fördelas.
Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. All ekonomi handlar alltså om att hushålla med resurser, vilket även gäller samhällsekonomi som omfattar samhällets alla gemensamma resurser. Eftersom det handlar om hela samhällets resurser används då och då andra begrepp för att sammanfatta ämnet. Ibland kallar man det för politisk ekonomi och ibland för nationalekonomi.
Samhällsekonomin omfattar de stora frågorna som handlar om vad pengar kommer ifrån och hur ett värde uppstår. Ibland säger man att pengar är en symbol för arbete. Den som arbetar får pengar i utbyte för det värde som hen är med och skapar.
Det innebär att alla pengar på något sätt är kopplade till arbete. På det sättet blir det också en viktig fråga i samhällsekonomin om människor har, eller saknar arbete.
Det innebär också att alla pengar som människor sparar är en form av sparat arbete. De pengarna kan användas för att betala för perioder då man inte arbetar. Ibland kan ett samhälle spara pengar gemensamt för att ta hand om människor som inte arbetar.
På samma sätt är lånade pengar lånat arbete. Det innebär att när en individ eller ett samhälle lånar pengar måste dessa betalas tillbaka. Det går inte att göra utan arbete. Om en stat lånar pengar och människor i landet saknar arbete och inkomster kommer statsskulden inte kunna betalas. Detsamma gäller för varje enskild människa.
För varje individ gäller det alltså att arbeta för att få en inkomst. Men hur fungerar det för staten?
Staten kan få in pengar på lite olika sätt. De två huvudsakliga sätten som staten får in pengar är via skatter och avgifter.
Hela folket i ett land är med och betalar skatt. Skatt är en slags avgift som i Sverige betalas till kommunen, regionen och staten.
Alla som tjänar pengar eller konsumerar varor och tjänster måste betala skatt (t.ex. löneskatt och moms) som går till gemensamma kostnader i samhället. Skattepengarna behövs för att samhället ska fungera.
I Sverige betalas skatten till kommunen, regionen och staten som bestämmer vad pengarna ska användas till. Vårt samhälle är uppbyggt och styrs med hjälp av skattepengar. I kommunerna byggs och underhålls skolor, badhus, bibliotek och så vidare. Regionerna ser i regel till sjukvård och kollektivtrafik, medan staten ansvarar för en stor del av samhällets sociala trygghetssystem och för alla myndigheter som behövs för att skapa trygghet och ordning för invånarna i landet.
En stor del av skattepengarna går tillbaka till hushållen i form av löner till alla anställda inom t.ex. offentliga sektorn (statliga tjänstepersoner, poliser, sjuksköterskor, busschaufförer, kommunarbetare, lärare och så vidare).
Samhällets ekonomi har en rad olika aktörer som tillsammans får samhällets ekonomi att gå runt. Varje aktör är ett samlingsnamn för många olika delar som hör ihop.
De olika aktörerna är beroende av varandra och har också i viss utsträckning gemensamma mål. Alla samverkar i ett kretslopp och mellan samhällsekonomins aktörer rör sig pengar.
Precis på samma sätt som att varor, tjänster och pengar rör sig i ett ekonomiskt kretslopp, ingår hushåll och företag i ett mindre sammanhang.
Hushållen förser företagen med arbetskraft och konsumerar deras varor och tjänster. Medan företagen betalar ut löner till hushållen och erbjuder dem varor och tjänster. Hushållen och företagen är därför själva hjärtat i ekonomin. Utan företag som producerar och hushåll som konsumerar, fungerar inte ekonomin. Man kan säg att det är ett ekonomiskt kretslopp i miniatyr.
För att företagen ska kunna producera varor eller tjänster krävs en rad resurser, eller produktionsfaktorer. Dessa är:
När väl ett företag är etablerat och driver sin verksamhet krävs att företaget säljer sina varor eller tjänster för mer än vad de kostade att producera. Detta leder till vinst som gör att företaget kan växa och anställa fler människor. Om företaget säljer mindre än sin insats (vad allt kostat) går det med förlust, vilket kan leda till att det tvingas lägga ner.
Företagets vinster kan delas upp på lika sätt. En del av vinsten brukar återinvesteras i företaget för att få det att växa. Detta kan till exempel göras genom att anställa mer personal eller att investera i nya maskiner.
Produktivitet är ett användbart mått på hur effektiv produktionen är. Produktivitet mäts genom att dela värdet på det som produceras, med antalet arbetade timmar. Då värdet per arbetstimme blir stort är produktiviteten hög och tvärtom.
Länder som Sverige som har en avancerad samhällsekonomi har också en hög produktivitet, där varje arbetstimme skapar stora värden. Denna produktivitet är alltså ett mått på hur mycket varje arbetare producerar i genomsnitt.
I länder med en hög produktivitet skapar produktionen stora värden per arbetstimme, medan det är tvärtom i mindre utvecklade ekonomier. Utvecklingsländer har till exempel en enklare och mer arbetskraftsintensiv produktion som ger låg produktivitet och därmed lågt värde per arbetstimme.
När företagen växer leder det till att fler anställs och att de kan konsumera mera i samhället. Detta leder i sin tur till att efterfrågan på varor och tjänster ökar i samhället. Företagen kan då växa ännu mer, och även nya företag kan bildas. En slags uppåtgående ekonomisk spiral skulle man kunna säga. Detta leder i långa loppet till högkonjunktur i samhället (mer om detta snart).
Om många företag går med förlust och tvingas säga upp folk, minskar också efterfrågan i samhället då köpkraften blir svagare. En följd av det blir att företagen blir tvungna att producera mindre varor eller tjänster. En annan följd blir att även andra företag går med förlust eftersom köpkraften och efterfrågan minskat i samhället. Dessutom är företag i regel beroende av varandra, till exempel som leverantörer eller gällande tjänster inom marknadsföring, försäljning och så vidare. Det blir därför en nedåtgående ekonomisk spiral som ibland utmynnar i en lågkonjunktur.
Företagen och hushållen är därför starkt beroende av varandra.
Ekonomins utveckling sker inte i en rak linje framåt. Men över tid tenderar ändå ekonomin att växa, vilket gör att de flesta länder blir rikare och rikare. Det kallas tillväxt. Även om vi över tid har fått det bättre sker det inte på en spikrak linje, utan ibland är det bättre tider och ibland är det sämre. Det kallas för konjunkturer.
När det är goda tider, när efterfrågan på varor och tjänster är hög och många människor är i arbete, kallas det för högkonjunktur. I en högkonjunktur är arbetslösheten låg och företagen vågar investera och utvecklas. Eftersom efterfrågan är hög, stiger också ofta priserna under denna period, vilket leder till att inflationen ökar.
När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och andra avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn. På så vis ökar även välfärden i samhället.
När priserna stiger minskar efterfrågan eftersom lönerna inte ökar i samma takt som priserna. Köpkraften i samhället blir därmed svagare. Det leder till att företagen inte kan producera lika mycket, vilket i sin tur leder till nedskärningar. Hindras inte denna utveckling leder det till att företagen måste säga upp anställda och att ekonomin går in i en lågkonjunktur.
Lågkonjunkturer kännetecknas av låg efterfrågan på varor och tjänster och hög arbetslöshet. För att bryta detta kan ibland staten behöva stimulera ekonomin. Detta kan bland annat göras genom att skapa fler offentliga jobb så att fler kan arbeta och få råd att öka sin konsumtion, vilket leder till att företagen ökar sin försäljning och återigen kan anställa fler.
Perioden mellan topparna i konjunkturerna kallas för konjunkturcykel. En sådan cykel brukar vara mellan 5-8 år.
Om en lågkonjunktur blir alltför djup och långvarig kallar man det för depression. Då ökar arbetslösheten kraftigt och företag måste läggas ned.
De senaste hundra åren har vi haft två perioder av riktigt allvarliga depressioner. Den första var den stora depressionen på 1930-talet och den andra ägde rum 2008-2009 efter den stora amerikanska bankkraschen.
Inflation innebär att värdet på pengar försämras. När värdet försämras stiger priserna och det blir dyrare att konsumera. Detta innebär att man inte kan handla lika mycket för varje hundralapp som tidigare, eftersom pengarna har blivit mindre värda.
Den vanligaste orsaken till inflation är att lönerna stiger. Då får hushållen mer pengar att använda till konsumtion vilket leder till ökad efterfrågan och stigande priser. En annan orsak kan vara att omkostnaderna för företag eller brist på råvaror leder till ökade priser.
Om priserna går upp kräver hushållen högre löner. Detta leder i sin tur till att företagen tvingas att höja priserna på varor för att få mer pengar över till de ökade lönekostnaderna... och när priserna stiger behöver lönerna återigen höjas. Detta kallas för en lönespiral.
Inflation uppstår antingen av sig själv inne i landet eller i samband med händelser som äger rum i utlandet. Om priserna stiger i utlandet blir det dyrare att importera. Då stiger även de inhemska priserna vilket gör att pengarna relativt sett blir mindre värda.
Många länder försöker därför hålla inflationen under en viss nivå. I Sverige är den nivån 2 procent om året.
Hög inflation leder till stora prisökningar och att hushållens sparade pengar snabbt minskar i värde. Företag som är beroende av export gör förluster eftersom valutans värde minskar. Om inflationen ökar mycket snabbt kan det ibland kallas hyperinflation. Det var det som drabbade Tyskland under 1920-talet. Det kan leda till att hela ekonomin kollapsar.
Priset på varor och tjänster uppstår inte ur tomma intet utan hänger samman med många olika faktorer. Det sätt som priset uppstår på i en marknadsekonomi kallas för prisbildning.
Enkelt uttryckt kan man säga att om många vill ha en vara eller tjänst så är efterfrågan hög, vilket leder till högre priser. Om efterfrågan är låg så sjunker priserna.
Ett företag vill sälja till så högt pris som möjligt, men en konsument vill köpa till så lågt pris som möjligt. Så när priserna ökar minskar efterfrågan och när priserna sjunker ökar efterfrågan.
Man kan därför jämföra prisbildning med en förhandling mellan konsumenter och företag.
Prisbildning hänger ihop med utbud, det vill säga hur stor tillgången är på varan eller tjänsten. Höga priser leder till att företag säljer mindre varor eller tjänster, medan låga priser leder till motsatsen. Det gör att utbudet ökar med höga priser och minskar med låga priser.
Den punkt där priset är mitt emellan företagens och konsumenternas önskan, och där utbudet är helt rätt balanserat, kallas för jämviktspris. Då produceras lika mycket som det konsumeras och till rätt pris.
Olika syn på ekonomi har lett till framväxten av olika ekonomiska system. Man kan säga att det finns två huvudtyper; marknadsekonomi och planekonomi. I dess grundform finns de knapp någonstans idag, utan nästan alla länder är någonstans mitt mellan dem, något som kallas för blandekonomi.
I en renodlad marknadsekonomi styrs alla priser av fri prisbildning. Alla har rätt till fritt privat ägande. Den som vill driva ett företag får göra det och staten lägger sig inte i ekonomin. På marknaden råder fri konkurrens och inga monopol eller karteller förekommer.
Detta förutsätter att det finns många köpare och säljare och att ingen enskild aktör kan påverka priset på en vara. Marknaden styr och reglera sig själv, som av en osynlig hand (se ekonomisk liberalism). Ytterligare en förutsättning är att det finns många likartade och jämförbara varor som ger god konkurrens. Konsumenterna har tillgång till information om varorna och kan självständigt fatta beslut. Ingen stängs ute från marknaden och det är lätt att starta nya företag.
Motsatsen är planekonomi. I denna ägs det mesta kollektivt, antingen via staten eller på annat sätt. Istället för konkurrens och prisbildning styr staten över vad som ska tillverkas, hur mycket och vad det ska kosta att köpa.
Problemet är att det är svårt att förutsäga exakt vad som behövs och hur stor efterfrågan kommer bli. Det leder lätt till ett stort överskott av vissa varor och stort underskott på andra. Den uteblivna konkurrensen leder också ofta till dålig kvalitet eftersom det inte finns något behov från producenternas och säljarnas sida av att förbättra varorna.
Någonstans mellan dessa två ytterligheter befinner sig idag nästan alla världens länder, men olika mycket åt det ena eller det andra hållet. Oftast gör stater ingripande i ekonomin för att skydda människor, miljö eller stötta olika regioner i ett land. Ibland kan också prisbildning sättas ur spel genom statliga regleringar, som till exempel det statliga monopolet på alkoholförsäljning i Sverige.
Eftersom samhällsekonomi också är politik, så är den kopplad till olika politiska mål. Dessa hänger ofta ihop med de olika nationalekonomiska teorierna. Målen för samhällsekonomin varierar därför också mellan olika länder. Vanligtvis brukar målen vara ökad levnadsstandard, hög sysselsättning, låg inflation och god balans i utrikeshandeln.
Hur skatter och andra statliga inkomster ska fördelas bland befolkningen är en av de allra viktigaste frågorna för ett lands regering. Det brukar kallas fördelningspolitik och handlar om hur man fördelar inkomster utifrån ekonomins resultat mellan samhällets medborgare för att på så vis jämna ut skillnader mellan rika och fattiga.
Arbetsgivare: Den som har arbete att erbjuda eller anställer, exempelvis staten, en kommun eller ett företag.
Arbetskraft: De arbetsföra i en viss befolkning eller den tjänst som en anställd säljer till en arbetsgivare på en arbetsmarknad.
Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.
Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.
Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.
Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter, maskiner och skepp.
Kapitalism: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.
Kartell: En formell överenskommelse mellan företag med avsikt att sätta den marknadsmässiga konkurrensen ur spel. Medlemmarna i kartellen godkänner att samordna sina priser och sin produktion med varandra. De flesta konkurrenslagar förbjuder karteller.
Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.
Konsumtion: Förbrukning av varor eller tjänster. För att kunna konsumera något måste man först tillverka eller köpa en produkt eller tjänst.
Låg- och högkonjunktur: Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.
Lön: Ersättning (i regel genom pengar) som betalas för utförande av arbete eller beredskap att utföra arbete (t.ex. jour).
Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.
Moms: En statlig skatt på alla varor och tjänster som säljs och konsumeras i ett samhälle. Momsen brukar ligga på 25% på de flesta varor och tjänster. Momsen är inbakad i priset på produkten. Efter försäljning betalar säljaren – t.ex. företaget eller kommunen – in momsen till Skatteverket.
Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).
Näringsliv: Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.
Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och råolja.
Samhälle: I samband med samhällsekonomi syftar begreppet "samhälle" vanligen på ett land, men i förlängningen kan begreppet även avse det globala samhället och världsekonomin.
Tillväxt: Ökning av BNP (bruttonationalprodukten) över en viss tid. Med BNP menas värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en period.
Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
S LÄS MER: Ekonomi och handel
M LÄS MER: Privatekonomi
S LÄS MER: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö
S LÄS MER: Internationell ekonomi och handel
S LÄS MER: Nationalekonomiska teorier
M LÄS MER: Det svenska välfärdssystemet
S LÄS MER: Svensk ekonomi och handel från 1800-talet fram till idag
S LÄS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjänster
S LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia
M PODCAST: Fakta om skatt i Sverige
M PODCAST: Samhällsekonomi – viktiga begrepp
M PODCAST: Vad är inflation?
S PODCAST: Ekonomiska system
S PODCAST: Aktier och aktiehandel
M PODCAST: Arbetslöshet
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi – en introduktion till samhällsekonomi, Nordstedts akademiska förlag, 2005
Michael Parkin, Economics. (3. ed.), The Addison-Wesley Series in Economics, Addison-Wesley, 1996
Lars Nohagen, Sveriges Ekonomi – introduktion i samhällsekonomi, Sanoma Utbildning, 2009
Claes Berg, Global ekonomi: en introduktion till samhällsekonomi och politisk ekonomi, SNS Förlag, 2013
FÖRFATTARE
Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.
SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk4-6 och åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a2, Samhällskunskap 1b och Samhällskunskap 2.
© 2026 SO-rummet.se
Kunskap om privatekonomi kan vara avgörande för hur enskilda individers framtid utvecklar sig. Använd Konsumentverkets lektioner för att öka dina elevers förmåga att hantera privatekonomiska frågor.
Samhällskunskap och hem- och konsumentkunskap i åk 7-9 samt hem- och konsumentkunskap och samhällsorienterade ämnen inom särskolan.
Materialet ger en bild av hur dagens arbetsmarknad fungerar, vad man ska tänka på som arbetstagare och förklarar saker som den svenska modellen och hur lön sätts. En ökad förståelse för samtiden ges också genom en historisk beskrivning och en internationell utblick. Till textmaterialet finns även fyra kortfilmer.
Utbildningsmaterialet beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan men kan även användas på högstadiet.
Lästid 7 minuter
1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...
Lästid 10 minuter
Från 1800-talets jordbruksdominerade samhälle till dagens avancerade ekonomi har Sverige genomgått enorma förändringar. Både människors livslängd och ekonomin har förbättrats avsevärt genom förändringar inom hälsa, teknologi och politik. Spannmålet vi äter, jobben vi gör, och till och med hur länge vi lever - allt har ändrats. Här dyker vi djupare in i denna fascinerande resa och tittar lite närmare på hur Sverige har omvandlats över åren...
Lästid 3 minuter
Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre per kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden eftersom lönerna var mycket låga...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om ekonomiska system i allmänhet, och om marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi i synnerhet.
I veckans avsnitt förklarar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) vad inflation är och varför det blir inflation.
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om aktier, aktiehandel och blankning.
Kunskap om privatekonomi kan vara avgörande för hur enskilda individers framtid utvecklar sig. Använd Konsumentverkets lektioner för att öka dina elevers förmåga att hantera privatekonomiska frågor.
Avsnitt (18:52 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om pengarnas historia. Vår ekonomi har sett olika ut under historien: vi har gått från bytesekonomi till mynt och sedlar till dagens nästan helt digitala ekonomi. Men vad är egentligen pengar? Och hur vet vi deras värde? I det här avsnittet förklarar vi vad pengar är och hur deras värde bestäms och förändras. Och varför man kan se pengar som en fysisk manifestation av tillit.
Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Avsnitt (19:41 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om samhällsekonomi. Om du fick bestämma i ett land - hur skulle du då sköta ekonomin? Skulle det vara en marknadsekonomi, planekonomi eller en blandekonomi? Hur skulle du prioritera dina resurser och hur skulle du mäta ekonomisk framgång? I det här avsnittet förklarar vi samhällsekonomi. Vilka olika frågor det behöver tas ställning till när ett lands ekonomi ska bestämmas och varför inte människor kan få allt de vill ha.
Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Genomgång (10:16 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som förklarar inflation och deflation samt dess koppling till KPI.
Genomgång (11:09 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en kort och enkel sammanfattning av BNP (bruttonationalprodukt) och tillväxt.
Genomgång (15:21 min) av SO-läraren magister Eriksson som i den här videon ger en sammanfattning av ämnesområdet samhällsekonomi.
Genomgång (21:17 min) där gymnasieläraren Lars Arvidson förklarar ekonomiska konjunkturer. Här berörs: det ekonomiska kretsloppet, mål i samhällsekonomin (hög tillväxt, hög sysselsättning och låg inflation) och BNP.
Genomgång (10:32 min) där SO-läraren Fredrik Andersson berättar om ekonomiska sektorer: lantbruk, industri, service och forskning. Här förklaras även privat sektor och offentlig sektor.
Genomgång (12:16 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist med en kollega går igenom konjunkturer och tillväxt. Här berörs: BNP, högkonjunktur, inflation, lågkonjunktur och recession.
Genomgång (19:30 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist med en kollega går igenom samhällsekonomins grunder. Här berörs: vad är ekonomi? ekonomins grundfrågor, ekonomiska kretsloppet, marknaden, m.m.
Genomgång (30:26 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist med en kollega går igenom styrkor och svagheter med marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi.
Klas Eklund förklarar valutor. Filmen inleds med Sverige och den svenska valutan. Videon redogör för begrepp som växelkurs (flytande och fast), inflation och devalvering. Filmen behandlar valutans roll i världen, vad en gemensam valuta innebär, och jämför svenska kronan med euron.
Klas Eklund förklarar det finansiella systemet. I filmen (5:34 min) går Klas igenom begrepp som pengar, valutor, ränta och inflation. Centralt i videon är bankerna och deras roll i det finansiella systemet. Också sparformer som aktier, fastigheter, obligationer gås igenom.
Genomgång (13:28 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om samhällsekonomins grunder med fokus på det ekonomiska kretsloppet och BNP.
Genomgång (11:52 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om ekonomiska konjunkturer med fokus på inflation och arbetslöshet.
Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien. Ekonomisk historia hänger till stor...
Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...
Här hittar du material med anknytning till lån och ränta i ett historiskt eller aktuellt perspektiv...
På 1920-talet var en man i Tyskland en dag på väg till banken för att betala en räkning. Eftersom...
Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare...
Sverige är indelat i 290 kommuner (2026, se karta). Alla kommuner har ett visst mått av självstyre...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
Ordet entreprenörskap har sitt ursprung i franskans entreprendre, som betyder att börja något eller...
Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi.En...
Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...
Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns två...
Johan Palmstruch från Riga startade 1656 den första svenska affärsbanken, Stockholms Banco. När...
Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...
Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....
Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
