Bild:
Det svenska välfärdssystemet kan liknas vid ett socialt skyddsnät som ska se till att medborgarnas levnadsförhållanden når upp till en viss standard.
M

Svenska välfärdsstrukturer

I det här avsnittet förklaras hur det svenska välfärdssystemet fungerar. Här presenteras välfärdssamhällets delar och uppbyggnad.

Vi kommer också titta närmare på föräldraförsäkringen, barn- och studiebidrag, A-kassa, sjukvårdssystemet och pensionssystemet.

Koppling till kursplaner för högstadiet och ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

Vad är ett välfärdssamhälle?

Begreppet välfärd kan ha många olika betydelser. När vi talar om det i ett samhällsperspektiv menar vi i regel välfärdssamhälle. Begreppet välfärdssamhälle brukar innebära att staten försöker bygga ett samhälle med olika trygghetssystem som gör att människor som är sjuka, arbetslösa eller gamla kan få stöd och hjälp av olika inrättningar i samhället.

Ett välfärdssamhälle skapas med hjälp av gemensamma insatser från ett lands befolkning. Det vanligaste sättet att finansiera välfärden är med hjälp av skatter som betalar samhällets skolor, äldrevård, sjukhus och så vidare. Detta system används i ett fåtal länder som ibland kallas för välfärdsstater. Andra länder finansierar till exempel sjukhus med avgifter eller försäkringar.

Demokratiska drivkrafter bakom välfärdssamhällets uppbyggnad

Vid sidan av staten (i form av riksdag och regering), så har även det civila samhället haft stor betydelse för uppbyggnaden av det svenska välfärdssamhället. Framförallt gäller detta arbetarrörelsens fackföreningar som fortfarande är den väsentliga kraften bakom t.ex. arbetslöshetsförsäkringen.

Vidare har flera andra grupper, som exempelvis handikapprörelsen och kvinnorörelsen, haft stor betydelse för att förbättra villkoren för de grupper de företrätt.

Det svenska välfärdssystemets delar

Det svenska välfärdssystemet består av tre grundläggande delar:

  1. Ekonomisk trygghet (som innefattar ekonomiska trygghetssystem)
  2. Social trygghet (som innefattar sociala trygghetssystem)
  3. Hälsa (som innefattar vårdrelaterade trygghetssystem)

Det innebär att välfärdsstaten strävar efter att ge alla människor en ekonomisk grundtrygghet, möjlighet till delaktighet och deltagande i samhället samt förutsättningen att leva ett friskt liv och få vård efter behov.

Alla dessa olika trygghetsskydd kallas även för socialförsäkring.

Skatterna finansierar det svenska välfärdssystemet

I Sverige finns en rad olika trygghetssystem. De bygger i olika hög grad på principen om omfördelning. Det innebär att de finansieras med skatter som ökar ju högre inkomst man har. De svenska skattepengarna fördelas sedan bland de olika trygghetssystemen där de bland annat används till att hjälpa den del av befolkningen som har störst behov av hjälp.

Det svenska skattesystemet som finansierar trygghetssystemen bygger på att höginkomsttagare betalar mer i skatt per person än låginkomsttagare. En slags Robin Hood-politik skulle en del säga.

Indrivning av skatter sköts av Skatteverket, en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter.

Försäkringskassan är den statliga myndighet som har som uppgift att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen (som innefattar de flesta av trygghetssystemen).

Pengar som delas ut inom de olika trygghetssystemen är bland annat bidrag.

Det finns två typer av bidrag:

1. Generella bidrag
Bidrag som delas ut generellt till alla som har rätt till dem. Till exempel barnbidrag, vilket ges i samma summa till alla barnfamiljer (per barn), oavsett hur stor eller liten inkomst hushållet har.

2. Sökbara bidrag
Bidrag som måste sökas och som ofta ges beroende på vilken inkomst den sökande har. Exempel på sökbara bidrag är bostadsbidrag och socialbidrag.

Föräldrar och barn

Alla som får barn i Sverige omfattas av ett visst grundskydd. Det är för att det inte ska vara en klassfråga att skaffa barn, och för att alla barn ska kunna få en bra start i livet.  Detta grundskydd består framförallt av föräldraförsäkringen, barnbidraget och studiebidraget som vi ska titta lite närmare på.

1. Föräldraförsäkring

Föräldraförsäkringen innebär att den som är gravid ges möjlighet att sluta jobba i god tid innan barnet föds, men ändå få en inkomst från Försäkringskassan i form av s.k. graviditetspenning. Föräldraförsäkringen innebär också att en förälder kan vara hemma med sitt barn en tid medan barnet är litet.

Som det är idag används föräldraledigheten mest av mammor. Ett skäl till detta kan vara att mannen i familjen har högre inkomst och att familjen förlorar mindre pengar på att låta mamman vara hemma med barnet. Det kan ibland också bero på gamla värderingar som lever kvar som går ut på att det främst är mammans uppgift att vara hemma hos barnet medan pappan jobbar.  Numera finns det därför speciella pappadagar som bara barnets pappa kan utnyttja, vid sidan av de vanliga föräldradagarna. Detta är för att fler pappor ska ta del av föräldraförsäkringen och vara föräldralediga, alltså vara hemma med sina barn.

Föräldraförsäkringen ger även föräldrar möjlighet att stanna hemma och vårda sina barn när de är sjuka. Vid vård av barn (VAB) får föräldern ersättning från Försäkringskassan istället för lön från arbetsgivaren.

2. Barnbidrag och studiebidrag

Med barnet kommer också ett barnbidrag. Det är en fast summa pengar som alla föräldrar får fram till att barnet fyllt 16 år. Familjer med flera barn kan dessutom få ett flerbarnstillägg. Det innebär att man får extra pengar om man har minst två barn. Efter att barnet fyllt 16 år och börjat på gymnasiet betalar Centrala studiestödsnämnden (CSN) studiebidrag. 

Därefter finns ett särskilt studiebidrag för den som börjar studera på högskola eller universitet. Dessutom finns möjlighet att få studielån från CSN. På så vis ges alla i Sverige som blivit antagna till högskola eller universitet samma möjlighet att studera och skaffa sig en högre utbildning.

Om man blir sjuk

Även den som blir sjuk får stöd av samhället. När man blir sjukskriven och inte kan jobba utbetalas från och med andra sjukdagen ersättning från arbetsgivaren. Den första dagen man är sjukskriven ges ingen ersättning. Det kallas för karensdag. Från och med den 14 sjukdagen är det Försäkringskassan (istället för arbetsgivaren) som betalar ut sjukpenningen.

I Sverige finns ett sjukvårdssystem som garanterar alla medborgare rätt till vård. Tack vare vårt omfattande skattesystem behöver den vårdsökande bara betala en förbestämd liten patientavgift som brukar ligga på mellan 100-300 kr. Dessutom kan den som måste besöka sjukvården ofta få ett frikort som ger gratis vård. Även många mediciner är subventionerade (delvis betalade med statliga bidrag) för att människor med allvarliga sjukdomar och dyra mediciner inte ska behöva oroa sig för alltför stora kostnader.

Arbetslös och utan inkomst

I Sverige har de flesta som arbetar ett medlemskap i en arbetslöshetskassa (A-kassa). Det innebär att man varje månad betalar till en gemensam pott. För att få ersättning från en A-kassa måste man i regel ha arbetat nyligen under en sammanhängande period på minst 6 månader. Den som blir arbetslös och är medlem i en A-kassa kan därefter få pengar även utan att ha ett arbete. Arbetslöshetskassorna är till för att det ska vara möjligt att bli arbetslös under en period utan att drabbas av ekonomiska svårigheter. Det kan till exempel vara i samband med att man byter jobb eller under en period mellan jobb och studier.

Även för den som inte har arbetat, eller haft möjlighet att skaffa sig ett jobb, finns viss ekonomisk trygghet. Via det som kallas för socialtjänst kan människor som helt saknar inkomster ansöka om ekonomiskt bistånd. Det innebär att man kan få en grundinkomst för att kunna klara av att försörja sig om det inte finns andra vägar till inkomst.

När man blir gammal

Även den som blir gammal ska kunna känna trygghet. I Sverige har vi därför ett allmänt pensionssystem som garanterar alla en viss grundpension.

Pension innebär att (oftast äldre) människor helt enkelt får en summa pengar istället för arbete.

Pensionen är idag mer än bara den allmänna delen (allmän pension) som är helt skattefinansierad. De flesta har utöver grundskyddet också en avtalspension via sitt arbete. Det innebär att arbetsgivaren stoppar undan en del av lönen till framtida pension. Dessutom är det ganska vanligt att man idag pensionssparar privat. Det innebär att man själv, beroende på hur mycket pengar man tjänar, lägger undan en del av lönen som man sedan kan ta ut när man blivit pensionär.

Idag har vi rätten att få allmän pension från 61 års ålder och arbeta kvar till 67 års ålder. Eftersom vi lever längre och blir allt mer friska kommer detta dock behöva förändras i framtiden. Sannolikt kommer de som idag är unga att behöva arbeta till de blir närmare 70 år istället, för att pensionssystemet inte ska belastas för hårt.
 

Användbara begrepp

Välfärd: En samlande benämning på människors levnadsförhållanden som grundas på deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden och så vidare. Allmän välfärd innebär att alla i samhället har en grundläggande nivå av till exempel skydd, säkerhet, mat, sjukvård och utbildning. Förenklat uttryckt kan den allmänna välfärden liknas vid ett socialt skyddsnät som ska se till att medborgarnas levnadsförhållanden når upp till en viss standard.

Struktur: Uppbyggnad och sammansättning

Socialförsäkringen: Ett samlingsnamn som inkluderar de flesta av de statliga trygghetssystemen som finansieras med skattepengar. Socialförsäkringen handlar om att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, ålderdom och när barnen är små. Området omfattar sjukförsäkringen, pensionerna samt föräldraförsäkring och bidrag till föräldrar.

Fackförening: Medlemsorganisation för arbetstagare som driver arbetstagarnas intressefrågor (om löner, arbetstider o.s.v.) gentemot arbetsgivarnas organisationer.

Myndighet: En del av statens eller kommunernas förvaltning. Myndigheterna utför och ansvarar för det som riksdag och regering har bestämt. Exempel på statliga myndigheter är Skatteverket och Försäkringskassan. Lista över Sveriges myndigheter.

Omfördelning: Omfördelningspolitik har till syfte att påverka fördelningen av inkomster, förmögenheter, egendom och konsumtion i ett samhälle (så att fler kan gynnas). Omfördelning görs bland annat genom skatter och välfärd. Omfördelningspolitik kan grovt förenklat liknas vid en slags Robin Hood-politik där staten tar från de rika och fördelar bland de fattiga.

Skatt: Alla som tjänar pengar eller konsumerar varor och tjänster måste betala skatt (t.ex. löneskatt och moms) som går till gemensamma kostnader i samhället. I Sverige betalas skatten till kommunen, landstinget och staten som bestämmer vad pengarna ska användas till. Vårt samhälle är uppbyggt och styrs med hjälp av skattepengar.

Skatteverket: Statlig myndighet som ansvarar för att ta in skatter, sköta folkbokföringen och mycket annat.

Försäkringskassan: Statliga myndighet som har som uppgift att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen (som inkluderar de flesta av trygghetssystemen).

Bidrag: Ekonomiskt stöd

Inkomst: Pengar som en person får in, vanligtvis genom lönearbete.

Försäkring: Genom att betala för en försäkring köper man ett ekonomiskt skydd mot en viss risk, t.ex. stöld, brand, olyckor, sjukdom, arbetslöshet o.s.v. Läs mer >

Föräldraledighet: Den ledighet som beviljas av staten i samband med barns födelse och under småbarnstiden. Föräldraledigheten innefattar ett begränsat antal föräldradagar då den ledige föräldern får föräldrapenning från Försäkringskassan istället för lön från arbetsgivaren.

Sjukskriven: När man blir sjuk och inte kan arbeta sjukanmäler man sig till sin arbetsgivare. Man blir därmed sjukskriven.

Karensdag: Första sjukdagen som man är sjukskriven är en karensdag. Under karensdagen får man ingen betalning. I vissa fall kan man slippa karensdagen, för det finns särskilda regler.

Arbetslös: En vuxen person i arbetsför ålder som saknar (betalt) arbete.

Arbetsgivare: Den som har arbete att erbjuda eller anställer, exempelvis staten, en kommun eller ett företag.

Allmän pension: Pengar man får från staten när man lämnar arbetslivet på grund av att man uppnått pensionsåldern. Den allmänna pensionen i Sverige administreras av Pensionsmyndigheten. Det går att ansöka om allmän pension tidigast från 61 års ålder.

Välfärdssamhällets bakgård

Ibland talar vi i Sverige om att vi ska ha ett finmaskigt skyddsnät. Med det menas att de olika delarna av välfärdssamhället ska ge individen så mycket skydd att ingen ska kunna “falla igenom” och hamna utanför samhället. Idag är dock så inte fallet. Särskilt människor som invandrat, både från olika delar världen och andra EU-länder, lever ibland under omständigheter som gör att de står helt utanför välfärdsstatens olika trygghetssystem, trots att de lever i samma land som oss andra.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med ett välfärdssamhälle?
     
  2. Vilka tre delar är det svenska välfärdssystemet uppbyggt kring?
     
  3. Vad menas med att skatterna finansierar det svenska välfärdssystemet?
     
  4. Förklara vad Försäkringskassan är och vilken roll den har i samhället.
     
  5. Det finns främst två olika typer av bidrag. Hur skiljer de sig åt?
     
  6. På vilka sätt skapar föräldraförsäkringen trygghet för både föräldrarna och barnet?
     
  7. Förklara skillnaden mellan barnbidrag och studiebidrag.
     
  8. Hur fungerar det om man blir sjuk och måste vara hemma från jobbet?
     
  9. Förklara kortfattat hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar. Använd gärna följande begrepp i din förklaring: skatter, patientavgift, frikort samt subventionerade mediciner.
     
  10. Vad menas med A-kassa och hur fungerar den?
     
  11. Vilket stöd finns att söka om man är arbetslös och inte är medlem i en A-kassa?
     
  12. Förklara kortfattat vad pension är och hur pensionssystemet fungerar.

Ta reda på:

  1. Hur mycket får en familj i barnbidrag varje månad per barn?
     
  2. Hur mycket får du i studiebidrag varje månad när du studerar på gymnasiet?
     
  3. Hur mycket betalar din kommun i skolpeng varje år till din skola för att du ska kunna gå i skolan gratis?

Diskutera:

  1. Har vi ett bra eller dåligt välfärdssystem i Sverige? Motivera varför.
     
  2. Har vi för höga eller låga skatter i Sverige? Motivera ditt svar. Jämför gärna med USA:s välfärdssystem.
     
  3. Är det bra eller dåligt att höja pensionsåldern ytterligare? Motivera ditt svar.
     
  4. Ska vi ha fler privata aktörer inom t.ex. vården och skolan? Motivera ditt svar.

 

Källor:
https://www.forsakringskassan.se/privatpers
https://www.skatteverket.se/privat/skatter
https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Ersattning-fran-a-kassa.html
https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension
Klas Åmark. Hundra år av välfärdspolitik: välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige, Boréa, 2005
Per Thullberg och Kjell Östberg, Den svenska modellen, Studentlitteratur AB, 1994.
Margareta Bäck-Wiklund, Svensk välfärd under 100 år, Forsa, 2003
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur AB, 2003
Göran Ahrne, Det sociala landskapet: En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet, Bokförlaget Korpen, 2013
Lotta Vahlne Westerhäll och Judith Jäderberg, Den lilla starka staten - Samtal om välfärdssystemets sociala hållbarhet i ett rättsligt perspektiv, SNS Förlag, 2005
 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplan för Samhällskunskap 1a1,

 

I det här avsnittet förklaras hur det svenska välfärdssystemet fungerar. Här presenteras välfärdssamhällets delar och uppbyggnad.

Vi kommer också titta närmare på föräldraförsäkringen, barn- och studiebidrag, A-kassa, sjukvårdssystemet och pensionssystemet.

Koppling till kursplaner för högstadiet och ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

Vad är ett välfärdssamhälle?

Begreppet välfärd kan ha många olika betydelser. När vi talar om det i ett samhällsperspektiv menar vi i regel välfärdssamhälle. Begreppet välfärdssamhälle brukar innebära att staten försöker bygga ett samhälle med olika trygghetssystem som gör att människor som är sjuka, arbetslösa eller gamla kan få stöd och hjälp av olika inrättningar i samhället.

Uppdaterad: 14 oktober 2018
Publicerad: 11 september 2018

Annons

Lärarmaterial om Svenska välfärdsstrukturer

av:
Försäkringskassan
Målgrupp:
Gymnasiet
Filmer och annat material om försäkringar för dig som är gymnasielärare i samhällskunskap.

Podcast om Svenska välfärdsstrukturer

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-24

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om tre olika välfärdsteorier: den konservativa, den liberala och den socialdemokratiska.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-17

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur den svenska välfärden (ex. sjukvård och pension) fungerar.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-09-26

Julia, Kristoffer och Mattias förklarar vilka skatter vi betalar i Sverige och vad pengarna går till.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-21

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om arbetslöshet. Vad är arbetslöshet och varför har vi arbetslöshet? Vad gäller för att få A-kassa?

Länkar om Svenska välfärdsstrukturer

Sortera efter:
          

En grundläggande power point presentation (6:16 min) om den svenska välfärden. De tar upp hur och vad välfärd är, den offentliga sektorn och hur välfärden fungerar och finansieras. Den är skapad för som undervisningsmaterial för högstadiet. Genomgången är gjord av Jakob Björkengren, Ljungenskolan.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:33 min) om socialt skyddsnät, social service, pension och socialtjänst. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:03 min) där läraren Mattias Axelsson berättar om välfärd och teorier kring detta. Vad är välfärd och hur ska den bevaras?

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (3:57 min) där det berättas om svenska välfärdsstrukturer och människors olika förutsättningar. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Utbildningsmaterial från Finansinspektionen och Kronofogden där du kan lära dig mer om din privatekonomi och boende. Webbsidan innehåller både filmklipp och faktatexter. Här berättas om boendeformer, skatter, försäkringar, budget, lån, pensioner, söka arbete och så vidare.

Spara som favorit
          

Migrationsverkets webbsidor riktar sig främst till asylsökande men lärarhandledningen guidar den som söker efter mer allmän information. Materialet är framtaget främst som ett hjälpmedel för lärare och elever i gymnasieskolan.

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-talet hade Sverige blivit ett...

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde, produktivitet, skatt, konjunkturer,...

Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har visat sig fungera bra i...

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Socialismen och kommunismen är likartade politiska ideologier som delvis grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr produktionsmedlen...

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur...

Om BNP, skillnaden mellan u-länder och i-länder, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra...

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt...

Om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och könsroller framställs i...

Under uppbyggnad...

Om individers och gruppers möjligheter att påverka demokratiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här berörs demokratiska fri- och rättigheter...