Jeanne d'Arc, del 3 : Krigslyckan vänder för Frankrike
Lästid 6 minuter
Jeanne d'Arcs ankomst till den belägrade staden Orléans inspirerade både soldater och civila, vilket vände krigslyckan till Frankrikes fördel. Hennes närvaro tolkades som gudomlig inblandning och återupplivade hoppet och motståndsviljan hos fransmännen. Efter befrielsen av Orléans och flera andra segrar, blev Jeanne d'Arc en symbol för fransk framgång och oövervinnlighet, och ryktet om henne spreds snabbt i Frankrike och över Europa. Men hennes gudomliga uppdrag var ännu inte slutfört...
Jeanne d'Arc hälsas av Orléans befolkning. Hennes ankomst är vad som behövs för att krigare och övrig befolkning ska få nytt mod.
Jeanne d'Arc befriar Orléans
Staden Orléans är belägrad av engelsmännen. Ryktet om Jeanne d'Arc har nått dit långt i förväg och förväntan är stor. Alla är ute för att möta henne och för att få röra vid henne, när hon rider in på en vit häst. Ett samtida ögonvittne skildrar Jeanne d´Arcs intåg i Orléans.
"Företrädd av fackelbärare red Jeanne vid Dunois sida på en vit häst, prydd med ett rikt schabrak. Hon red långsamt för att inte skada den stora folkmassan som mottog henne med en sådan glädje, som om de sett Gud själv nedstiga till dem. Och detta ej utan skäl, ty folket hade utstått många besvär, mödor och svårigheter, och vad värre var, de fruktade mycket, att ingen hjälp skulle bibringas dem, och att de skulle förlora både liv och ägodelar. Men de kände sig redan tröstade, och de kände det, som om belägringen redan blivit hävd, emedan man sagt dem, att i den enkla Jungfrun bodde en gudomlig kraft, och de betraktade henne med stor kärlek, både män, kvinnor och små barn. Och de trängde sig med stort besvär fram för att få vidröra henne eller hästen, på vilken hon red ..." [Curt Wallis, Jeanne d'Arc, Fritzes, 1917, sid. 85-86]
ANNONS
ANNONS
Jeannes ankomst är vad som behövs för att krigare och övrig befolkning ska få nytt mod. Nu blir alla fast beslutna att göra sitt yppersta. Hon lyckas få hela armén att gå i mässan innan de anfaller engelsmännen. Två av hennes bröder ansluter sig till hennes här och följer henne sedan på fälttågen. Jeanne rider främst med sitt banér och hon står mitt i stridslinjen utan att skrämmas av pilar och kulor. Själv dödar hon aldrig någon. Sitt svärd använder hon bara för att slå med flatsidan. Men hon driver männen att döda. Efteråt faller hon i gråt och ber för de fallna fiendernas själar.
Bild: Panthéon de Paris Den plötsliga segern vid Orléans ledde till många förslag på fortsatt offensivt agerande. I efterdyningarna av den oväntade segern lyckades hon övertala Karl VII att avancera mot Reims där han skulle låta kröna sig till kung över hela Frankrike. Målning gjord av Jules Eugène Lenepveu (1819-1898).
Orléans befrias och sedan faller engelsmännens fästen ett efter ett. Blotta ryktet om att "Jungfrun" - "La Pucelle", som hon kallar sig själv, är i antågande tycks skrämma dem halvt på flykt.
Vid några tillfällen blir Jeanne sårad, men hon är snart med i striden igen.
När hon stormar upp för en stege, träffas hon av en armborstpil, som tränger emellan pansarplattorna i hennes rustning. Pilen går in ovanför bröstet, genom skuldran och ut till ryggen. Hon störtar till marken och engelsmännen tror att de oskadliggjort henne eller kanske dödat henne. I engelsmännens ögon är hon en häxa som använder trollkonster mot dem. Men deras glädje blir inte långvarig. Redan nästa dag är hon med i första ledet som vanligt.
ANNONS
ANNONS
Kvinnorna i Orléans säljer sina smycken för att samla till ett monument över Jeanne. Detta reses på bron och består av ett stort kors med frälsarens bild. På ömse sidor om korset syns Karl VII och Jeanne d´Arc, knäböjande. Minnesmärket ska etthundratrettio år senare komma att förstöras av hugenotterna.
Bild: Wikimedia Commons Kung Karl VII kröns i staden Reims på uppmaning av Jeanne d'Arc. Målningen finns i Panthéon och är gjord av Jules-Eugène Lenepveu (1819-1898).
Jeanne d'Arcs styrkor tycks oövervinneliga och ryktet om henne sprids över Europa. Hon har uppfyllt sitt första löfte: att befria Orléans. Hon uppfyller även sitt andra löfte: att kungen ska krönas i Reims. Efter detta är Jeanne redo att inta huvudstaden Paris och befria den från engelsmännen.
Men hon får vänta länge innan hon lyckas övertala kungen att ge henne utrustning och tillstånd för detta.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur påverkade Jeanne d'Arcs ankomst till den belägrade staden Orléans dess invånare och försvarare?
Hur agerade Jeanne d'Arc under striderna och vilken inställning hade hon till våld?
Fundera på:
Vilken betydelse hade Jeanne d'Arcs religiösa övertygelse för hennes militära strategi och handlingar?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Jeanne d'Arc: Rättegångsprotokoll år 1431, Göteborg: Universitetet, 1991 Victoria Sackville-West, Jeanne d'Arc, Tiden, 1937 Friedrich Schiller, Die Jungfrau von Orléans. I: Schillers Werke, Band 9, Böhlaus, 1948 Friedrich Schiller, Orleanska Jungfrun, Bonnier, 1872 Curt Wallis, Jeanne d'Arc, Fritzes, 1917 Marina Warner, Joan of Arc, Weidenfeld and Nicolson, 1981
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...
Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...
Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...
Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...
Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...
Vikingatidens krigare hade hög status i samhället. När nordborna gav sig ut på vikingatåg fylldes skeppen med män, vapen och utrustning - redo för strid. De kunde strida både i stora grupper och man mot man. Att vinna stora slag var viktigt, men att visa mod i en duell kunde ge stor ära...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.
Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an alla helgons dag, halloween och alla själars dag. Varför firas dessa i början av november? Hur firar vi halloween och allhelgona i Sverige?
