Ingår i en artikelserie

Jeanne d'Arc, del 1 : Häxa, geni eller helgon?

Lästid 6 minuter

En tonårsflicka söker upp kungen, begär att få en armé och lovar att befria landet från invaderade styrkor. Hon får vad hon begär och hon utför vad hon lovat! Hur kunde hon lyckas? Det här inträffar i 1400-talets Frankrike. Skulle något liknande vara möjligt idag?

S

Artikel

Jeanne d'Arc iförd rustning hållande i flagga. hon har gloria och en tygduk med inbroderade franska kungliga liljor syns i bakgrunden.

Bild: Louvre Museum

På 1400-talet vände Jeanne d'Arc lyckan för Frankrike i hundraårskriget och idag är hon symbol för landets nationella enighet. Målning av J.A.D. Ingres (1780-1867).

Många har forskat kring detta under århundraden. Världen har fascinerats av hennes öde och legenden om henne är i högsta grad levande än idag. Politiker har använt henne som symbol för en enad och stark nation.

Vem var Jeanne d'Arc?

Hon föddes 1412 i en liten by i utkanten av Frankrike. Frankrike låg sedan länge i krig med England och engelska trupper hade ockuperat stora delar av Frankrike. Vissa fransmän, de så kallade burgunderna, stödde engelsmännen.

Jeanne var en vanlig flicka som hjälpte till i hushållet och vaktade familjens boskap. Men något hände när hon var tolv år. Hon började höra röster. Själv hävdade hon hela sitt korta liv att rösterna kom från Gud. Rösterna uppmanade henne att befria landet från engelsmännen. Men först när hon var 17 år bestämde hon sig för att följa uppmaningen.

ANNONS

Under medeltiden trodde man på häxor och kungen lät noga undersöka om hon var besatt av djävulen innan han gav henne en egen här. Läget för Frankrike var så besvärligt att man inte vågade missa en chans. Kanske var Jeanne verkligen sänd av Gud. Det visade sig vara rätt att satsa på Jeanne. Krigslyckan vände och engelsmännen måste fly från det ena fästet efter det andra. Men efter många segrar blev Jeanne slutligen tillfångatagen av de engelskvänliga burgunderna.

Jeanne fängslades och förklarades som häxa. År 1431 brändes hon på bål. Hon blev bara 19 år. Allt sedan dess har fenomenet Jeanne d'Arc sysselsatt såväl folkfantasin som forskningen. Så sent som 1920 kanoniserades hon av den katolska kyrkan. Efter det firas hon med en nationell helgdag i Frankrike.

En nationell hjältinna

Jeanne d'Arc är en nationell hjältinna. Hon står för nationell frihet, nationell styrka, för lojalitet mot och uppoffring för fäderneslandet. Under andra världskriget användes hon i den franska politiska propagandan. Såväl de tyskvänliga i Frankrike som motståndsrörelsen utnyttjade hennes värde som nationellt enande symbol.

Mängder av statyer, målningar och minnesmärken över Jeanne d'Arc finns runt om i Frankrike. Vi vet det mesta om hennes liv, men gåtan om hennes drivkraft blir aldrig helt löst. Hon är bondflickan från Domremy, som under ett drygt år höll Frankrikes öde i sina händer.

Jeanne d'Arc har haft ett starkt symbolvärde för nationalismen i Frankrike

Jeannes verkliga bedrift var inte Orléans' befrielse utan pånyttfödelsen av det vacklande Frankrikes själ.

Frankrike kom genom Orléanska Jungfruns seger över engelsmännen i början av 1400-talet till nationellt självmedvetande.

Dessa två uttalanden från första hälften av 1900-talet kommer från engelska författarinnan Victoria Sackville-West respektive svensken Rudolf Kjellén.

Franske presidenten Charles de Gaulle talade om Jeanne d'Arc som en av sina nationella idoler.

ANNONS

Klart är att Jeanne d'Arc haft ett starkt symbolvärde för nationalismen i Frankrike. Hennes namn används fortfarande i den politiska propagandan. I Sverige har vi haft Engelbrekt, Sturarna och Gustav Vasa som nationella frihetssymboler. Men de var samtliga män, som gjorde vad män förväntades göra under sin tid – bekriga fienden. Läs om nationalism >

Ryttarstaty framför en stor stenbyggnad.

Bild: Magnus Manske

Jeanne d'Arc står som staty på många ställen i Frankrike.

Jeanne d'Arc var kvinna under en starkt mansdominerad epok. Hon var dessutom mycket ung, hann aldrig ens fylla 20 år. Men genom att hävda att hon var sänd av Gud, att hon hörde röster, såg änglar och helgon kunde hon utnyttja samtidens starka gudstro och mysticism. Därmed inte sagt att hon var en medveten bedragerska. Som det verkar var hon själv helt övertygad om att hon var Guds redskap. Troligen hörde hon röster. Men var de riktiga eller bara hennes egna fantasier? Det kan vi aldrig med säkerhet veta.

Under medeltiden var det inte helt ovanligt med "heliga" kvinnor, kvinnor som sa sig få uppenbarelser från Gud. En del blev brända som häxor, en del dyrkades som helgon. I Sverige hade vi under 1300-talet heliga Birgitta. Även hon blandade sig i storpolitiken under förevändning att Gud talade genom henne.

I Tyskland fanns under 1100-talet Hildegard av Bingen. Både Birgitta och Hildegard skrev ner sina uppenbarelser och de har blivit "litteratur". Jeanne kunde varken läsa eller skriva. Inte heller dikterade hon sina visioner. Tydligen var hon mycket förtegen i det fallet och berättade bara det nödvändigaste.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Beskriv kortfattat vilken betydelse Jeanne d'Arc hade för Frankrike under hundraårskriget.
Förklara hur Jeanne d'Arc, en ung bondflicka, kunde bli en sådan viktig militär och politisk figur i Frankrike under 1400-talet.
Beskriv kortfattat hur Jeanne d'Arcs legendariska status och handlingar har tolkats och använts inom historieskrivningen och av de styrande i Frankrike genom tiderna.

S LÄS MER: Jeanne d'Arc (artikelserie)

M LÄS MER: Jeanne d'Arc

M LÄS MER: Jeanne d'Arc – bondflickan som sadlade om till krigare

M LÄS MER: Hundraårskriget

M LÄS MER: Berömda kvinnor

S LÄS MER: Medeltidens tio viktigaste kvinnliga normbrytare

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Jeanne d'Arc: Rättegångsprotokoll år 1431, Göteborg: Universitetet, 1991
Victoria Sackville-West, Jeanne d'Arc, Tiden, 1937
Friedrich Schiller, Die Jungfrau von Orléans. I: Schillers Werke, Band 9, Böhlaus, 1948
Friedrich Schiller, Orleanska Jungfrun, Bonnier, 1872
Curt Wallis, Jeanne d'Arc, Fritzes, 1917
Marina Warner, Joan of Arc, Weidenfeld and Nicolson, 1981

FÖRFATTARE

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Artikelserie om Jeanne d'Arc

1 Jeanne d'Arc, del 1 : Häxa, geni eller helgon?

2 Jeanne d'Arc, del 2 : Jungfrun av Orléans

Jean mottar folkets jubel på en häst på en gata i Orleans.

3 Jeanne d'Arc, del 3 : Krigslyckan vänder för Frankrike

Jeanne d'Arc tas till fånga av soldater.

4 Jeanne d'Arc, del 4 : Dömd till döden för häxeri

5 Jeanne d'Arc, del 5 : Helgon och nationalsymbol

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 1 maj 2026

Publicerad: 3 november 2013

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

M

Målningen visar franska revolutionstrupper i full strid. I mitten står en ledare med utsträckt arm och en bekymrad men beslutsam blick.

Till vapen för revolutionen – när värnplikten föddes i Frankrike

av: Jan-Olof Fallström

2026-08-16

Lästid 28 minuter

År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...

+ Läs mer

M

Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen

av: Lars Hildingson

2026-08-14

Lästid 26 minuter

Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?

+ Läs mer

M

Bilden visar en historisk handkolorerad färggravyr från cirka 1792 som föreställer franska revolutionärer som dansar kring frihetens träd.

Varför blev det revolution i Frankrike?

av: Göran Wadner

2026-08-13

Lästid 18 minuter

Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?

+ Läs mer

M

Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten

av: Lars Hildingson

2026-08-12

Lästid 21 minuter

Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...

+ Läs mer

M

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

M

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer