Vem upptäckte Amerika?

klocka
Lästid 9 minuter
Egentligen är det dumt att ställa frågan vem som upptäckte Amerika. Det har bott människor i Amerika i mer än 30 000 år. Det går inte att upptäcka ett land där människor redan bor. Det går att hitta vägen dit, men det är en helt annan sak.
M
Artikel
Vikingaskepp

Genom rekonstruktioner av skeppsfynd har man kunnat återskapa olika typer av vikingaskepp på en tämligen säker grund. En kopia av ett gravfynd, Gokstadsskeppet, seglade utan svårigheter över Atlanten 1893.

Varför skulle det då vara så intressant att få veta om det funnits tidigare kontakter mellan Amerika och andra länder? Jo, det finns nämligen en del i världsdelens historia som ännu är oförklarat. Hur kommer det sig t.ex. att högkulturer med både skriftspråk och stor teknisk färdighet bara utvecklades i Centralamerika och Peru med närmaste omgivningar? Finns i de väldiga områdena oupptäckta bevis för en långt större kulturkrets än den vi nu känner till? Många överraskningar väntar nog framtidens arkeologer.

Vikingarna landstiger

Vi skulle kanske ha formulerat rubrikfrågan så här istället: Vilka fann sjövägen till Amerika före Columbus? Man kunde nå dit från tre håll - Asien, Afrika och Europa.

ANNONS

ANNONS

I isländska sagor, som länge var vår enda kunskapskälla i det här ämnet, berättas om hur Erik Röde år 982 blev dömd fredlös och seglade västerut. Han fann där en stor ö med gröna ängar och mycket fisk i vikarna. Vid ett tillfälligt återbesök på Island berättade han för andra om ön, som var Grönland, och fyra år senare följde vännen Bjarni Herjulfsson efter. Han kom till en början ur kurs och fick då syn på en platt, skogrik kust.

Eriks son Leif gav sig år 1000 iväg för att undersöka det land som Bjarni hade sett. Han och hans besättning på 35 man fann ett skogrikt land med gott bete och fiskrika sjöar. De övervintrade utan besvär, och de närmaste åren följde andra efter.

Tyvärr kunde de i längden inte hålla fred vare sig med urbefolkningen i grannskapet eller inbördes.

Man kan säga att blodiga stridsyxor skapade slutscenen i vikingarnas Nordamerikaäventyr. Bosättningen upphörde.

Arkeologiska bevis

Det var alltså sagornas version, men vilka bevis finns för att det som sagorna berättar är sant? För det första har man i Erik Rödes husruin på Grönland funnit en pilspets av en stensort som bara finns i Newfoundland (en ö utanför Kanadas sydöstra kust). För det andra har man i Newfoundland funnit lämningarna efter vad som kan vara Leif Erikssons hus. C-14-mätningarna visar att bebyggelsen var från omkring 1000. Ursprungsbefolkningen kände inte till järn när européerna kom dit på 1500-talet, men järnslagg och träkolsrester visar att vikingarna bearbetat myrmalm som fanns i närheten av bosättningen. Man fann också ett typiskt vikingatida bronsspänne.

I det här fallet har alltså de gamla berättelserna visat sig vara sanna till sitt huvudinnehåll. Det är väl också klart att vikingarna inte kan ha påverkat utvecklingen i Amerika, minst av allt i Mellanamerika. De bodde ju bara några få år på Newfoundland och var på inget sätt uppskattade av sina grannar. Allt prat om "vikingafynd" längre söderut har antingen visat sig bero på rena förfalskningar eller också har det varit fantasifulla gissningar. Det finns inga bevis för ytterligare vikingaverksamhet i Amerika.

Egyptiska växter förbryllar

Fenicierna seglade troligen runt Afrika omkring 600 f.Kr. Man har funnit feniciska mynt på Kanarieöarna och Azorerna. Den grekiske historieskrivaren Diodoros från Sicilien skrev på 100-talet f.Kr om en ö i havet långt bortom Afrika "av betydande storlek, bördig, till stor del bergig". Genom ön flöt också farbara floder. Det stämmer inte in på Kanarieöarna eller Azorerna och kan ha varit Amerika, men vi vet inte om han berättar sådant som han hört från sjömän som varit på ön eller om det bara är rykten som han hört. Bevis saknas.

Nu finns det några förbryllande fakta som ännu inte kunnat förklaras tillfredsställande. Långt före azteker och inka gjorde den amerikanska urbefolkningen bomullstyg av en hybridplanta som var en korsning mellan den långfibriga egyptiska sorten och en vild amerikansk. Hur hade den egyptiska sorten kommit dit? Med båt? Med fåglar?

ANNONS

ANNONS

Ett par lerfigurer som grävts fram i Guatemala och södra Mexiko har också använts som bevis för att området besökts av Medelhavsfolk under antiken. De är förbluffande lika feniciska lerfigurer. Är det en fenicisk man som avbildats, eller är den enkla förklaringen att konstnären avbildat en helt vanlig mexikan som såg ut på det sättet? Avståndet mellan Gibraltar sund och Amerika är inte större än att sjömän mycket väl kan ha tagit sig över Atlanten, och ett vinddrivet feniciskt fartyg med roddare kan mycket väl ha kunnat ta sig tillbaka igen om det nu fick hjälp av vindarna.

Kineserna söker paradiset

En del hävdar att kineserna en gång funnit vägen till Amerika och påverkat kulturerna där. Enligt gamla sägner i Kina fanns på andra sidan "Österhavet" ett paradisland. År 459 for buddistmunken Hui San tillsammans med fyra kamrater i en djonk för att leta efter paradiset, som skulle heta "Fusang". Antagligen for de den norra vägen. Från Japan till Kalifornien flyter en varm havsström, Kuroshioströmmen. Hui San var borta i 40 år, enligt berättelserna, och när han kom tillbaka skrev han en lång reseskildring. Den placerades i det kejserliga arkivet bland alla andra sådana berättelser. Ända in på 1700-talet hämtade kinesiska historiker uppgifter ur berättelsen och fogade in dem i sina egna verk.

Hui San skrev att när han kommit långt söderut längs kusten på andra sidan havet, träffade han på ett kultiverat folk som hade ett skriftsystem. Det fanns städer men inga murar runt städerna och inte heller några fästningar, för man förde inga krig. Det fanns ett träd som hade ätliga skott som hos bambun. Av dess bark spann man trådar som användes till fint och grovt tyg men också till papper.

Beskrivningen passar bra in på en period i Mexikos historia, när staden Teotihuacán blomstrade (500-1000 e.Kr). Den mexikanska agaven kan bli 10 meter hög, och blomställningarna kan lätt tas för ett träd. Skotten är ätliga och liknar bambuns. Av bladen får man en grov tråd som kan delas i en finare. Fibrerna kan också användas för papperstillverkning. Så långt verkar det som om Hui San besökt Amerika, men säkert är det inte.

Tidsrymden 40 år är bara den misstänkt lång. Det finns också sådant som talar emot att Hui San varit ända till Amerika. Han berättar bl.a. om boskap och hjulfordon. Det fanns absolut inte i Mexiko på den tiden. En del av växterna som han beskriver liknar mer japanska arter än sydamerikanska släktingar.

Eftersom vi inte har kvar originaltexten, kommer diskussionen att fortsätta länge än. Hui San är heller inte den ende som talar om hur fredligt man kunde leva i andra länder. Reseberättelser från länder som läsarna inte kunde ta sig till har många gånger använts som inlägg i den politiska diskussionen i hemlandet.

ANNONS

ANNONS

Gamla bosättningar

I Brasilien har man funnit grottmålningar som man tror är minst 30 000 år gamla, och det visar att det fanns gott om människor där. Avskrädeshögarna är djupa och på vissa platser har folk bott i mer än 20 000 år. Det betyder att världsdelen var befolkad långt före den senaste nedisningen.

De senaste årens utgrävningar har lärt oss att i Mississippidalen fanns stora bosättningar med ett väl utvecklat jordbruk redan flera hundra år före vår tideräknings början. I gravarna har man funnit obsidian från Klippiga bergen, snäckskal från Atlantkusten, koppar från Minnesota och alligatortänder från Mexikanska golfen. Det har alltså funnits ett långväga handelsnät över kontinenten.

I Sydamerika har man från 2000 f.Kr kunnat följa utvecklingen av arkitektur, specialisering av hantverk och konst, social skiktning, skriftspråk, kalendrar, jordbruk med skilda produkter, konstbevattning, handelsförbindelser och till sist metallhantering och krig.

I princip är det ingen större skillnad mot vad som hände i vår del av världen. Och den utvecklingen ägde alltså rum långt innan någon från en annan världsdel hade en teknisk möjlighet att ta sig till Amerika.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka anses ha nått Amerika före Columbus, och hur visar arkeologin på deras närvaro där?
     
  2. Nämn några mysterier och förbryllande fakta kring växter och artefakter som bidrar till diskussionen om tidiga kontakter mellan folk från andra världsdelar och Amerikas urbefolkning.
     
  3. Berätta kortfattat om utvecklingen av samhällen och kultur i Amerika före den europeiska kontakten på 1500-talet.
     
Senast uppdaterad: 12 augusti 2025
Publicerad: 1 april 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Källor och spår efter vikingatiden

SO-rummet bok
L
Runsten och vägskyltar med ortnamn som härrör från vikingatiden.
av: Robert de Vries
2025-07-21
klocka Lästid 9 minuter

Vikingarna var inte bara plundrare. De var också handelsmän, upptäcktsresande och bosättare. De byggde samhällen, grundade riken och spred sina traditioner och sin kultur till andra delar av världen. De seglade längre än många andra folk på sin tid och knöt samman Norden med andra delar av världen. I den här sista artikeln i serien om vikingarna och deras värld kan du läsa om vilka spår som finns kvar idag av vikingatiden och hur vikingarna beskrivs i film, serier, tv-spel, böcker och tidningar...

+ Läs mer

Runorna - nordbornas skriftspråk

SO-rummet bok
L
En hantverkare som ristar in runor på en runsten.
av: Robert de Vries
2025-07-10
klocka Lästid 4 minuter

Runorna ristades med kraft i sten, ben och trä – ibland för att hedra en älskad släkting, eller berätta om egna stordåd. Ibland för att skydda med hjälp av runornas magi. Med sexton kantiga tecken berättade nordborna om äventyr, mod, liv och död. Runstenarna står kvar, men människorna och deras röster har tystnat. Bara berättelserna lever vidare, i slingrande mönster och gåtfulla ord...

+ Läs mer

Orsaker till vikingatidens slut

M
En man och en kvinna som blicakar ut mot ett vikingaskepp som seglar bort mot horisonten.
av: Robert de Vries
2025-07-09
klocka Lästid 6 minuter

När de gamla handelsvägarna över Medelhavet öppnades för européerna igen under korstågen i slutet av 1000‑talet och på 1100-talet, minskade Nordens roll i den internationella handeln. Samtidigt spred sig kristendomen bland Nordens länder. Kungar byggde starkare riken, nya lagar infördes och kyrkan ville ha fred. Vikingatågen och vikingarnas tid som fria krigare var nu förbi.

+ Läs mer

Vikingatidens slut

SO-rummet bok
L
Ett par som blickar ut mot ett par vikingaskepp som seglar bort mot horisonten.
av: Robert de Vries
2025-07-09
klocka Lästid 3 minuter

Under slutet av 1000-talet började livet förändras i Norden. Nordborna gav sig inte längre iväg på vikingatåg och handelsresor. Nu var det istället de nordiska länderna som påverkades av omvärlden. Nya sätt att handla, ökad kungamakt och kristendomens nya idéer gjorde att samhället blev annorlunda...

+ Läs mer

Asatron - vikingarnas religion

SO-rummet bok
L
Oden, Tor och Frej - statyer i ett tempel.
av: Robert de Vries
2025-07-08
klocka Lästid 9 minuter

Under vikingatiden trodde människorna i Norden på asatron – en religion med många spännande berättelser. De gamla sagorna är fyllda med mystik och äventyr som utspelar sig i en värld där människor lever sida vid sida med gudar och jättar. Vikingarnas tro syntes inte bara i deras berättelser, den fanns också i deras vardag. Vid fester offrades djur till gudarna, och när någon dog var det viktigt att begrava personen på rätt sätt - tillsammans med ägodelar som skulle komma till användning i livet efter döden...

+ Läs mer

Orsaker till vikingarnas handelsresor och vikingatåg

SO-rummet bok
L
Två vikingaskepp på en flod. En bonde betraktar dem misstänksamt från strandkanten.
av: Robert de Vries
2025-07-07
klocka Lästid 5 minuter

Under vikingatiden gav sig nordborna ofta ut på långa sjöresor som förde dem långt hemifrån. Ibland var de ute efter att handla eller hitta nya platser att bo på, men ofta rörde det sig om rena krigståg eller plundringsfärder. Vikingarna påverkade därmed många som levde i Europa under den här tiden och kom att få en stor roll i Europas historia. Men vad var det egentligen som fick nordborna att ge sig iväg på sina resor?

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Motiv med människor på bildsten från Gotland.

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Hi
En handfull tält med sioxer samlade utanför. Några sitter til häsy. Allt utspelas i ett vinterlandskap.

Nordamerikas urbefolkning

Nordamerikas urbefolkning har levt i de områden som idag utgör USA och Kanada i tusentals år. Urfolken har med tiden...

Hi
Karta

Nordamerikas historia

Nordamerikas historia i stora drag. Här finns material för dig som vill få en överblick av den amerikanska kontinentens...

Hi
Karta

Central- och Sydamerikas historia

Få en överblick av Central- och Sydamerikas historia. Här hittar du material som behandlar den Central- och...

Relaterade taggar

Hi
Del av målning

Leif Eriksson

Islänningen Leif Eriksson var troligtvis den förste europé som landsteg i Amerika. Detta...

Hi
Amerikanska urfolk

Amerikas urbefolkning

Amerikas urbefolkning är ett samlingsnamn för Nord- och Sydamerikas urbefolkning.De första...

Hi
Fartyg

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...

Hi
Upptäckten av Tutankhamuns grav.

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna