Lätta fakta om straff

Brott och straff finns i alla samhällen. Straffen är samhällets sätt att reagera på brott. Vilket straff den dömde får kan bland annat bero på vilket brott han eller hon döms för. I Sverige finns många olika straff. I den här artikeln skriver vi om de straff som kan bli aktuella för vuxna som har begått brott.
L
Förhandlingar pågår (skylt)

Om domstolen kommer fram till att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett brott, kan ett straff utdömas. Vilket straffet blir beror på vad lagen säger om följder för det aktuella brottet, hur allvarligt rätten anser att brottet är och den dömdes personliga förhållanden.

Fängelse

Allvarligare brott leder ofta till fängelse. Ett fängelsestraff kan vara från 14 dagar till livstid. Livstids fängelse innebär att straffets längd inte har bestämts. Den dömde får istället ansöka om att få straffet tidsbestämt. Straffet kan dock aldrig bli kortare än 18 år i fängelse. Det är bara den som döms för något av de allvarligaste brotten, så som mord, som kan dömas till livstids fängelse.

Det är Kriminalvården som bestämmer när och på vilket sätt fängelsestraffet ska avtjänas. Vanligtvis släpps den dömde ut när han eller hon har avtjänat två tredjedelar av straffet. Detta kallas villkorlig frigivning. Efter att en person har blivit villkorligt frigiven börjar en så kallad prövotid på minst ett år. Om den som har blivit villkorligt frigiven döms för ett nytt brott under prövotiden kan domstolen ta bort frigivningen och bestämma att personen får avtjäna även resten av straffet i fängelse. 

ANNONS

Om någon döms till fängelse i högst sex månader kan den ansöka om att få elektronisk fotboja istället för att avtjäna straffet i fängelse. Då kan personen bo kvar hemma hos sig själv och fortsätta med sitt arbete eller sin skolgång.

Böter

Böter är ett straff som innebär att den som döms för brottet ska betala pengar till staten. 

Vid dagsböter anges två tal, till exempel 50 dagsböter om 100 kronor (i exemplet ska den dömde alltså betala böter om sammanlagt 5 000 kr). Det första talet bestäms utifrån brottets allvar och det andra talet bestäms utifrån den dömdes ekonomi. Den som tjänar mer pengar får alltså betala mer i böter än den som har en lägre inkomst. Ett allvarligare brott innebär också ett högre bötesstraff än ett mindre allvarligt brott.

Böter kan också dömas ut som en penningbot. Penningbot är en fast summa pengar, till exempel 1 000 kronor.

Villkorlig dom

Om domstolen tycker att brottet motiverar ett strängare straff än böter men inte tycker att det finns tillräckliga skäl för att döma till fängelse kan straffet bestämmas till en villkorlig dom. Den som döms till villkorlig dom har en prövotid under två år. Den villkorliga domen kan omvandlas till ett annat straff om personen begår brott igen under prövotiden. Det straffet kan till exempel vara fängelse. 

Oftast kombineras en villkorlig dom med böter eller samhällstjänst.

Skyddstillsyn

I vissa fall kan straffet skyddstillsyn dömas ut. Det är till exempel om det inte finns tillräckliga skäl att döma personen till fängelse men man tror att den dömde kommer att fortsätta begå brott och att en skyddstillsyn skulle kunna hindra det. Den som döms till skyddstillsyn får en prövotid om tre år. I straffet ingår också övervakning där personen måste ha kontakt med Frivården (en del av Kriminalvården). Skyddstillsynen kan omvandlas till ett annat straff om personen begår brott igen under prövotiden.

Ofta kombineras skyddstillsynen med någon form av föreskrift från Kriminalvården. Det kan till exempel vara att den dömde måste genomgå vård för missbruk eller någon annan vård som ska motverka att personen fortsätter att begå brott. Skyddstillsyn kan också kombineras med böter, samhällstjänst och fängelse.

ANNONS

Samhällstjänst

Samhällstjänst är inget självständigt straff. Man kan alltså inte dömas till ”bara” samhällstjänst utan det måste ske tillsammans med en villkorlig dom eller skyddstillsyn.

Att utföra samhällstjänst innebär att man arbetar gratis för staten. Ofta är det samhällsnyttigt arbete i ideella föreningar eller organisationer, eller i kommunal eller annan offentlig verksamhet.

Man kan inte dömas till samhällstjänst mot sin vilja. Man måste samtycka till samhällstjänst för att domstolen ska kunna döma ut det.

LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna

LÄS MER: Rättegång - från brott till straff

LÄS MER: Högsta domstolen

LÄS MER: Vittna i domstol - måste man göra det?

LÄS MER: Det svenska rättssystemet

LÄS MER: Hur blir en lag till?

 

Tips på vidare fördjupning:

På Domarbloggen finns flera inlägg som du kan läsa om du vill lära dig mer om ämnet. Här kommer några exempel:

Dagsböter | Domarbloggen
Ett fängelsestraff behöver inte alltid avtjänas i fängelse | Domarbloggen
Villkorlig dom | Domarbloggen
Vad är skyddstillsyn? | Domarbloggen
Livstids fängelse – en livstid i fängelse? | Domarbloggen
Samhällstjänst | Domarbloggen
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilket är det kortaste respektive det längsta möjliga fängelsestraffet i Sverige?
     
  2. Vad innebär villkorlig frigivning och när kan den ske?
     
  3. Ge exempel på vad dagsböter är och hur de bestäms.
     
  4. Nämn några av de straff som kan kombineras med en villkorlig dom.
     
  5. Vad innebär skyddstillsyn?
     
  6. Beskriv vad samhällstjänst är och vad som krävs för att någon ska kunna dömas till det.

Fundera på:

  1. Varför tror du att man bestämmer bötesbeloppet på det sättet man gör? Varför påverkar den dömdes ekonomi bötesbeloppet?
     
  2. Varför tror du att den dömde måste samtycka till samhällstjänst för att kunna dömas till det?
     
  3. Vilken av straffen villkorlig dom och skyddstillsyn framstår som strängast? Varför?

Diskutera:

  1. Varför finns villkorlig frigivning tror du? Tycker du att det borde finnas?
     
  2. Vad tycker du om att en person kan ansöka om elektronisk fotboja istället för fängelse? Är det en bra lösning? Motivera.
     

 

Källor:
25-30 kapitlet brottsbalken

 FÖRFATTARE

Text: Emma Bergström, administrativ fiskal, staben, Södertörns tingsrätt
Webbplats: Domarbloggen
 

Senast uppdaterad: 11 november 2024
Publicerad: 11 november 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Södertörns tingsrätt (huvudentré)

Det svenska rättssystemet

I Sverige bestämmer politikerna i riksdagen vilka lagar som ska gälla. Domstolarna tolkar sedan...

M
Hd

Högsta domstolen

Högsta domstolen är den högsta instansen för Sveriges allmänna domstolar och hanterar både brottmål...

SO-rummet bok
M
Votering i riksdagen

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till...

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Grundlagar och värderingar

Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även...

M
Lagbok

Hur blir en lag till?

Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste...

M
Lagbok

Vad är juridik och vad gör en jurist?

Sedan förhistorisk tid har vi människor skapat regler för hur våra samhällen ska fungera. En del...

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Regler och lagar

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...

Sh

Rättssystemet och domstolarna

Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som...

Sh

Rättegång - från brott till straff

Om hur förloppet ser ut - från att ett brott polisanmälts, tills att en påföljd utdöms vid en tingsrätt. Här förklaras...

Sh

Brottslighet och kriminalvård

Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd...

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Allemansrätten

av: Mattias Axelsson
2022-11-16

I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är lagrådet?

av: Mattias Axelsson
2021-01-18

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om lagrådet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Riksrätt i USA

av: Mattias Axelsson
2021-01-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Semester och ledighet förr och idag

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-06-06

Som en avslutning på terminen pratar Julia, Mattias och Kristoffer om semester i Sverige. Hur länge har vi haft det och hur funkar det idag?

+ Lyssna