+ Visa hela artikelserien
M

Yrken i staden Nya Lödöse på 1500-talet

En del människors livsöden och berättelser är huggna i sten, nedtecknade i exempelvis rådets protokoll och andra göms i de föremål som arkeologer hittar i marken. Vilka yrken fanns under 1500-talet och i staden Nya Lödöse?
Bild:

Interiör från ett bageri på 1500-talet. Bild ur Olaus Magnus Historia om de nordiska folken, från 1555.

Historiska källor berättar

I de skriftliga källorna från Nya Lödöse, tänkeböckerna och skattelängderna, finner vi information om beslut, brott, importvaror, vem som betalar skatt och hur mycket. I beskrivningarna smyger sig ibland detaljer om vardagen in och dessa kan ge en bild av livet i Nya Lödöse under 1500-talet. Här finns bland andra skepparen Anna som hade en konflikt med en annan skeppare om en gemensam last.

I många fall avslöjar namnet på personerna vilket yrke de hade, som Welem Skräddare eller Gert Smed. I skattelängder från 1600-talets första år i Nya Lödöse nämns en Sara Vaskerska som bodde norr om Säveån, och hon betalade en daler i årlig skatt. Det gör henne till en av de fattigare i staden, men inte så fattig att hon var befriad från skatt. Vaskerska är ett äldre ord för tvätterska.

Vad kan arkeologin berätta?

Kan vi se spår efter yrken utifrån det arkeologiska materialet?

Ordlista

Tänkeböcker: Stadens samlade rättegångsprotokoll. Konflikter, brott och straff avhandlades av stadens råd.

Daler: Äldre mynt

Os acromiale: Ett benparti som är en del av utskottet på skulderbladet som kallas akromion men som inte vuxit fast med resten av skulderbladet utan istället bildar ett eget ben och detta kallas för os acromiale. Detta ben växer vanligen samman med resten av skulderbladet i tjugoårsåldern.

Nattvard: Ritual inom kristendomen där de troende delar små bitar av bröd och vin som representerar Jesus kropp och blod.

Slagg: Restprodukt efter metallbearbetning.

Ölhane: Tappkran till en öltunna.

Blyplomb: När man handlade med tyg fästes ett märke på tygbalen, tyget plomberades. Märkena var tillverkade i bly och hade stämplar från platsen där tyget kom ifrån.

Belägring: Omringa en stad eller fästning med sina militära styrkor.

Byfogde: Ordförande i byns råd.

Köpsven: Hjälpreda eller lärling till handelsman.

Burskap: Rätt att utöva ett yrke i staden.

I tänkeböckerna omnämns yrken och sysselsättningar som skeppare, slaktare, skomakare, bokbindare, timmerman, handelsman, borgmästare, guldsmed, soldat, ölbryggerska, länsherre, präst och tjuv. Men vad finns kvar av yrket i det arkeologiska materialet? Innebär yrket att något tillverkas och i så fall vad? Vad för slags avfall blir kvar och vilka verktyg använde man? I vissa fall kan vi få ledtrådar om en persons yrke genom att studera arbetsskador som visar sig på personens skelett.

Ett slitsamt liv

I Nya Lödöse fanns det en mängd yrken som krävde olika former av fysisk aktivitet. Hårt arbete satte spår i skelettet. Vi kan sällan säga med säkerhet att en individ har haft ett visst yrke genom att bara undersöka personens skelett men vi får indikationer på vad för typ av liv en människa har levt. Bland de äldre vuxna skeletten från Nya Lödöse kyrkogård var förslitningsskador som artros mycket vanligt. En annan förslitningsskada är os acromiale som en vuxen man led av. Om ett os acromiale inte har växt samman normalt måste skadan ha skett när personen var ung, kanske som en följd av tungt kroppsarbete. Den här individen hade också andra spår i skelettet som artros och benpålagringar på flertalet ben, vilket visar att mannen levt ett slitsamt liv.

Inom den kristna traditionen är det ovanligt att begrava någon med gravgåvor. Seden har sin grund i att alla är lika inför Gud. I materialet från Nya Lödöse kyrkogård finns vissa undantag och i en grav fanns ganska speciella gåvor. Individen hade fått med sig kalk och paten, det vill säga nattvardskärl. Nattvardskärl används för förvaring, presentation och servering av oblaten (brödet) och vinet vid nattvarden. Under medeltiden i Europa fick präster ibland med just sådana enklare kopior av nattvardskärl av vax i graven. Föremålen ger en ledtråd om att personen i Nya Lödöse-graven kan ha varit präst. Prästens roll var, i likhet med idag, inte bara att predika Guds ord. I Nya Lödöse såg prästen till de fattiga och såg till att kyrkans lagar följdes.

Bild:

Tvätterskor i Nya Lödöse. Illustration av Cathrine Andersson Färnström.

Föremål som vittnar om olika yrken i staden

I Nya Lödöse arbetade många hantverkare. Vi har funnit spår av tillverkning och ibland även verktygen som användes i arbetet. Eftersom verktygen var viktiga ägodelar användes de tills de var obrukbara. En del såldes och när nylöseborna förflyttades till Göteborg 1624 tog hantverkarna med sina verktyg. Spår av tillverkning visar sig i form av slaggrester, keramikskärvor, slaktade djurben, fiskenät och läder. Vissa spår är svåra att se, och då hämtar vi information från mikroskopisk analys av jordprover där fröer, mindre ben och pollen upptäcks.

Från föremål och jordprover känner vi till de här yrkena i Nya Lödöse: krögare (föremålet ölhane är ledtråden), sömmerska (nål och fingerborg), smed (gjutform och slaggrester), handelsmän (blyplomber), repslagare eller skeppsbyggare (rep), slaktare (spåren av slakt finns kvar på djurbenen som kastats), timmerman (yxa), skomakare (läder) ölbryggerska (jordprov med fröer av växten pors som användes vid öltillverkning).

Det finns stora mängder keramikskärvor i Nya Lödöse. Krukmakare eller pottemakare var ett vanligt hantverksyrke men varken i skriftliga källor eller från arkeologin finns tydliga belägg för att det ska ha funnits någon krukmakare i Nya Lödöse. Vi har analyserat ett större antal keramikskärvor närmare och sett att det finns vissa som skiljer ut sig från prover tagna på andra platser i regionen. Vi tolkar det som att det finns ett krukmakeri väldigt nära Nya Lödöse som har försett stadsborna med framförallt grytor i glaserat rödgods. All keramik är inte tillverkad i krukmakerier utan gjordes istället hemma på gården. På Jylland i Danmark började man i mitten av 1400-talet att tillverka hushållskärl som kallas jydepottor. Detta var en typ av småskalig verksamhet som sköttes av företrädesvis kvinnor och flickor på gårdar ute på landsbygden. Liknande verksamhet har troligtvis också funnits runtom i Sverige.

Sjöfarare var ett vanligt yrke

Under 1500-talet var det många som arbetade ute till havs. Handelsfartyg till och från Nya Lödöse trafikerade farvattnen mellan städer och länder i hela Europa. Krigsflottans skepp transporterade militärer och krigsutrustning i samma hav. Fartygens last var attraktiv och vissa livnärde sig som sjörövare.

Bild:

Arkeologen Christina Toreld guidar en grupp besökare vid utgrävningsplatsen för Nya Lödöse i nuvarande Gamlestaden, Göteborg.

Vissa yrken var bokstavligt talat huggna i sten. Inristningar vid naturhamnar i Bohuslän visar på 500 år gamla spår efter sjöfararnas besök. Ristningarna kallas ofta för sjöfararristningar eller maritima ristningar. Det finns flera sätt att datera det historiska användandet av hamnen. Att titta på ristningarna och årtalsristningarna är en bra start. Det äldsta kända årtalet är år 1500, den yngsta år 1699. Hamnholmarna vid den bohuslänska kusten var en av platserna där sjöfararristningar har hittats. Av alla de som ristat sina initialer eller sitt bomärke på Hamnholmarna, är det förmodligen åtskilliga som också varit i Nya Lödöse. Vi känner till en person, som troligen satt avtryck både på Hamnholmarna och i Nya Lödöse. Bland inristningarna finns en sköld, prydd med ett lindträd. Nederst finns det danska ortnamnet Horsens ristat. Skölden tillhörde den danska adelsätten Krummedige. En medlem av ätten, Henrik Krummedige, levde mellan cirka 1463 och 1530. Han blev beordrad att belägra Älvsborgs fästning, som ett led i ett pågående krig mellan Danmark och Sverige. Han intog fästningen 1497 och blev därmed länsherre över Nya Lödöse under en kort tid.

En annan sjöfarare som vi känner till från historiska källor är Daniel Nilsson. Daniel var son till en handelsman i Nya Lödöse och fortsatte med samma yrke som sin far. Han följde med handelsskepp till Spanien för att handla med salt, vin och olivolja. På sin tredje resa råkade han ut för sjörövare men lyckades ta sig hem till Nya Lödöse.

De osynliga

Vi har många försörjningar som otydligt eller inte alls lämnar arkeologiska spår men som omnämns i de historiska källorna. Vilka spår kan en borgmästare, byfogde, dräng, förbiresande, kungliga majestäts tjänare, köpsvenner med burskap, piga, prostituerad, tiggare, tjuv, trollkvinna, lämna? Det är något som arkeologerna också funderar på än idag.
 

Yrke som barnmorska

Yrket barnmorska finns inte dokumenterat i det skriftliga materialet från Nya Lödöses 1500-tal. Kvinnor eller ”gummor” som hjälpte till vid förlossningar riskerade att anklagas för trolldom. Barnmorskeyrket dominerades av kvinnor, upplärda i muntlig tradition.

Det var först under 1600-talet som de första manualerna i förlossningskonst började ges ut och enligt en förordning i slutet av 1600-talet var barnmorskor skyldiga att dygnet runt betjäna alla som behövde hjälp, även de som inte kunde betala.

Träsnitt ur "De Conceptu et Generatione Hominis", Jakob Rueff 1554.

Visste du att:

  • Den arkeologiska utgrävningen av Nya Lödöse började redan för 100 år sedan. Konsthistorikern och museimannen Sixten Strömbom var den förste att återupptäcka staden på tidigt 1900-tal. Han utgör en del av Nya Lödöses historia. Strömboms undersökningar av Nya Lödöse i Gamlestan, Göteborg avslutades den 11 november 1918, samma dag som första världskriget slutade.

Uppgifter och frågor

  1. Vem tror du det är som har skrivit tänkeböckerna? Varför skriver de och för vem?
     
  2. Vilka fysiskt slitsamma yrken kan ha funnits under 1550-talet?
     
  3. Nämn några yrken som lämnat arkeologiska spår efter sig.
     
  4. Lämnar alla yrken spår efter sig? Motivera.

 

Texten är sammanställd av arkeologerna Imelda Bakunic Fridén, Rio natur- och kulturkooperativ och Christina Toreld, Bohusläns museum
Texten är hämtad från Nya Lödöse tidning nr 12 och www.stadennyalodose.se

Hemsida: http://www.stadennyalodose.se/

Uppdaterad: 26 juli 2018
Publicerad: 20 juli 2018