Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid

Huvudstaden Bagdad var centrum i detta rike som nu upplevde en höjdpunkt både ekonomiskt och kulturellt. Inom riket kunde handeln pågå ostört utan hinder. Här handlades med jordbruksvaror som spannmål, socker, vin, frukt och oliver; med kameler och hästar, bomull och silke, papyrus, mattor och andra hantverksprodukter, bara för att nämna en del av alla varor. Även med andra delar av världen försiggick en livlig handel. Sedan gammalt hade ett handelsutbyte med det bysantinska riket ägt rum. Via Centralasien kom araberna nu i kontakt med Kina som också drogs in i handeln. Söderut via staden Basra vid Persiska viken kunde varor fraktas sjövägen till och från Indien. Västerut i Medelhavet fortsatte handeln med Västeuropa även om den tidvis under 800-talet stördes av arabiska sjörövarraider.

Efter att kalifatets centrum förskjutits österut (islams centrum var dessförinnan Damaskus i Syrien) kom araberna också i direktkontakt med vikingarna via Ryssland. Via de ryska floderna exporterade nordborna skinn, slavar och frankiska svärd. Då handeln med Västeuropa över Medelhavet stördes öppnades möjligheter för nordborna att utveckla denna transithandel. Omfattningen av handelsutbytet måste ha varit stor att döma av de arkeologiska fynden av arabiska silvermynt som påträffats på Gotland. Inte på något annat håll har man funnit så stora fynd av arabiska mynt från den här tiden.
 

Kulturellt och vetenskapligt pågick en intensiv verksamhet med att översätta grekiska skrifter till arabiska. Via araberna i Spanien kom européerna i kontakt med grekisk filosofi, matematik och naturvetenskap. Det var genom dessa kontakter framför allt i staden Cordoba i Andalusien som Västeuropa t.ex. fick kännedom om Aristoteles skrifter. Det bör här påpekas att även om den politiska upplösningen redan hade börjat - och skulle fortsätta i ännu snabbare takt under 800- och 900-talet - så upplevde människorna att de levde i en gemensam civilisation - Bilad al-Islam (Islams land). Detta område, från Spanien till Indien och Kina hade troligen uppemot 30 miljoner invånare fram emot 1000-talet.

Araberna var under flera hundra år föregångsmän inom filosofi och naturvetenskap. Inte minst var de framstående när det gällde att finna praktiska användningsområden inom teknik och medicin. De hade stora kunskaper i geografi och astronomi och visste t.ex. att jorden är rund. Från Indien övertog de det siffersystem som sedan fördes vidare till Europa och där kallades det för "arabiska siffersystemet". Från kineserna fick de kompassen och konsten att göra papper. Nyttoväxter som ris, bomull och apelsiner infördes till västra Medelhavsområdet genom araberna.

I huvudsak var alltså arabernas insatser av förmedlande karaktär. De bidrog inte så mycket med egna kulturella och vetenskapliga framsteg.