Spanien och Nordafrika väster om Tunisien hade alltså gått förlorat för abbasidväldet. Kvar var dock ett jätterike som sträckte sig i väster från Tunisien till Indien och Kina i öster. Det styrdes av kaliferna i Bagdad. Några av de första kaliferna var starka regenter. Främst kan nämnas Al-Mansur (754-775) som grundade Bagdad, och Harun al-Rashid (786-809) som flitigt figurerar i Tusen och en natt. Den sistnämndes son al-Mamun (813-833) är känd för sin uppmuntran av vetenskap, litteratur och konst. Men redan under hans tid börjar kalifatet knaka i fogarna, en utveckling som ganska snart skulle leda till total riksupplösning. Varför det blev så ska vi strax se men först något mer om Bagdadkalifatets storhetstid.
Ekonomi och kultur - en arabisk högkultur
Huvudstaden Bagdad var centrum i detta rike som nu upplevde en höjdpunkt både ekonomiskt och kulturellt. Inom riket kunde handeln pågå ostört utan hinder. Här handlades med jordbruksvaror som spannmål, socker, vin, frukt och oliver; med kameler och hästar, bomull och silke, papyrus, mattor och andra hantverksprodukter, bara för att nämna en del av alla varor. Även med andra delar av världen försiggick en livlig handel. Sedan gammalt hade ett handelsutbyte med det bysantinska riket ägt rum. Via Centralasien kom araberna nu i kontakt med Kina som också drogs in i handeln. Söderut via staden Basra vid Persiska viken kunde varor fraktas sjövägen till och från Indien. Västerut i Medelhavet fortsatte handeln med Västeuropa även om den tidvis under 800-talet stördes av arabiska sjörövarraider.
Efter att kalifatets centrum förskjutits österut (islams centrum var dessförinnan Damaskus i Syrien) kom araberna också i direktkontakt med vikingarna via Ryssland. Via de ryska floderna exporterade nordborna skinn, slavar och frankiska svärd. Då handeln med Västeuropa över Medelhavet stördes öppnades möjligheter för nordborna att utveckla denna transithandel. Omfattningen av handelsutbytet måste ha varit stor att döma av de arkeologiska fynden av arabiska silvermynt som påträffats på Gotland. Inte på något annat håll har man funnit så stora fynd av arabiska mynt från den här tiden.
Kulturutbyte öst-västTrots långvariga strider på den Iberiska halvön mellan muslimer och kristna förekom också ett livligt kulturellt utbyte mellan öst och väst. Framför allt skedde detta i staden Cordoba i södra Spanien. Där studerade och diskuterade muslimer, kristna och judar vid universitet och högskolor. Cordoba var omkring år 1000 den största staden i Västeuropa. Från 700-talet hade många grekiska klassiska författare översatts till arabiska. Såväl Platon som Aristoteles lästes och kommenterades. Platons tankar väckte stort gensvar i öst medan Aristoteles tycks ha mött större intresse västerut i Spanien. De mest kända av de arabiska kommentatorerna var Avicenna och Averroes.
|
Kulturellt och vetenskapligt pågick en intensiv verksamhet med att översätta grekiska skrifter till arabiska. Via araberna i Spanien kom européerna i kontakt med grekisk filosofi, matematik och naturvetenskap. Det var genom dessa kontakter framför allt i staden Cordoba i Andalusien som Västeuropa t.ex. fick kännedom om Aristoteles skrifter. Det bör här påpekas att även om den politiska upplösningen redan hade börjat - och skulle fortsätta i ännu snabbare takt under 800- och 900-talet - så upplevde människorna att de levde i en gemensam civilisation - Bilad al-Islam (Islams land). Detta område, från Spanien till Indien och Kina hade troligen uppemot 30 miljoner invånare fram emot 1000-talet.
Araberna var under flera hundra år föregångsmän inom filosofi och naturvetenskap. Inte minst var de framstående när det gällde att finna praktiska användningsområden inom teknik och medicin. De hade stora kunskaper i geografi och astronomi och visste t.ex. att jorden är rund. Från Indien övertog de det siffersystem som sedan fördes vidare till Europa och där kallades det för "arabiska siffersystemet". Från kineserna fick de kompassen och konsten att göra papper. Nyttoväxter som ris, bomull och apelsiner infördes till västra Medelhavsområdet genom araberna.
I huvudsak var alltså arabernas insatser av förmedlande karaktär. De bidrog inte så mycket med egna kulturella och vetenskapliga framsteg.
En svunnen guldålderI boken Korstågen enligt araberna skriver författaren Amin Maalouf så här om den totalt maktlöse kalifen al-Mustazhir som regerade vid tiden för de kristnas erövring av Jerusalem: ”Ändå har han en ärofylld historia bakom sig. Hans föregångare kaliferna var under de två seklerna efter profetens död (632-833) andliga och världsliga ledare för ett jättelikt välde som vid sin höjdpunkt sträckte sig från Indus till Pyrenéerna. Det hade till och med en utlöpare i riktning mot dalgångarna runt Rhone och Loire. Det var abbasidernas dynasti, som al-Mustazhir tillhörde, som gjorde Bagdad till den förtrollade staden i Tusen och en natt. I början på 800-talet, då hans anfader Harun ar-Rashid regerade, var kalifatet den rikaste och mäktigaste staden på jorden. Dess huvudstad var centrum för sin tids mest avancerade civilisation. Där fanns tusen välutbildade läkare och ett stort sjukhus där behandlingen var gratis. Det fanns regelbunden postgång, flera banker varav några med filialer i Kina, ett utmärkt vattenledningssystem, avlopp och ett pappersbruk. Västerlänningarna som vid tiden för sin ankomst till Orienten fortfarande utnyttjade enbart pergament, lärde sig i Syrien konsten att tillverka papper av vetehalm.”
Amin Maalouf, Korstågen enligt araberna (sid 70)
|
Varför tog den muslimska renässansens slut?
Bland ortodoxa muslimer under 1100-talet slog tanken igenom alltmer att allt viktigt redan fanns i Koranen. Därför vara andra böcker inte av något värde.
Eftersom man inte heller kunde tänka sig någon nytolkning av Koranen var man skeptisk till allt nytt - vetenskapliga framsteg och kunskaper - som man inte redan kunde utläsa av Koranen. En sådan samhällssyn blev ett stort hinder för utvecklingen mot ett modernt samhälle.
Litteratur:
Carole Hillenbrand, The Crusades: Islamic Perspectives, Routledge, 2001
Jonathan Berkey, The Formation of Islam: Religion and Society in the Near East, 600-1800, Cambridge University Press, 2002
Amin Maalouf, Korstågen enligt araberna, Alhambra Förlag, 2004
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Fred M. Donner, The Early Islamic Conquests, Princeton University Press, 1981
Dick Harrison, Korstågen, Norstedts, 2006
Dick Harrison, Världens dramatiska historia: Medeltiden, Norstedts, 2010
Religions of the World, Religions of the World, Bedford - St. Martin's, 1993
FÖRFATTARE
Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia
Webbplats: Lars Hammarén
.jpg){kind=link}