+ Visa hela artikelserien

Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

Nionde och sista delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Det arabiska imperium som växte fram under 600-talet hade redan två hundra år senare i realiteten vittrat bort. Det arabiska väldet började falla sönder redan under maktskiftet mellan det umayyadiska kalifatet och det abbasidiska kalifatet.
S

Det muslimska samhället stagnerade redan under abbasidernas välde på snart sagt alla områden: ekonomiskt, vetenskapligt och tekniskt. Arabernas roll i världspolitiken hade avslutats redan under abbasidernas första århundraden.

Inre motsättningar, sönderfall och social oro

Redan från starten av abbasidkalifatet vid mitten av 700-talet förlorade araberna sin särställning och blev med tiden alltmer utkonkurrerade av perser och turkar. Redan innan kalifatet började lösas upp under andra hälften av 800-talet hade arabernas roll till stor del ebbat ut. Svaret på frågan varför araberna "försvann ut ur historien" kan i första hand sökas i de inre motsättningar som ledde till kalifatets upplösning och försvagning. Detta skedde alltså redan på 800-talet och 900-talet. Kalifatet var under denna tid aldrig riktigt hotat av någon främmande stormakt. När mongolerna erövrade området på 1200-talet hade kalifatet sedan länge varit uppsplittrat i en mängd större och mindre riken, dominerade av perser och turkar. Upplösningen kom alltså inifrån.

ANNONS

ANNONS

Varför tog den muslimska renässansens slut?

Bland ortodoxa muslimer under 1100-talet slog tanken igenom alltmer att allt viktigt redan fanns i Koranen. Därför vara andra böcker inte av något värde.

Eftersom man inte heller kunde tänka sig någon nytolkning av Koranen var man skeptisk till allt nytt - vetenskapliga framsteg och kunskaper - som man inte redan kunde utläsa av Koranen. En sådan samhällssyn blev ett stort hinder för utvecklingen mot ett modernt samhälle.

LÄS MER: Abbasidiska kalifatets storhetstid

Förutom arabernas inbördes motsättningar tillkom de etniska konflikterna mellan araber och perser, mellan perser och turkar. Invävda i dessa konflikter av etnisk och intressemässig karaktär fanns de religiösa motsättningarna. Särskilt shiiterna spelade en avgörande roll i denna riksupplösande process. Dessa konflikter medverkade även till en växande social oro som också den blandades ihop med och var invävd i de religiösa konflikterna.

Den sociala oron och mängden av uppror - mer eller mindre kopplade till de religiösa motsättningarna - visar tydligt att kalifatet bar på stora inre problem. Dessa förstärktes och blev ännu svårare genom de etniska konflikterna. Men det finns också andra viktiga förklaringar till varför kalifatet - och överhuvudtaget den muslimska världen - försvagades. Det handlar då om näringslivets utveckling som vi nu ska gå in på.

Näringslivet

Den kanske viktigaste förklaringen till varför den islamska världen försvagades under medeltiden står att finna i utvecklingen inom näringslivet. Jordbruket saknade dynamik, särskilt om man jämför med förhållandena i Europa under tidig medeltid och högmedeltid. I Europa gjordes en rad upptäckter och förbättringar inom jordbruket. Detta lyser helt med sin frånvaro i den islamska världen. Brukningsmetoder och redskap förändrades inte alls. Trots arabernas tekniska överlägsenhet på andra områden brukades jorden primitivt,  på många håll ända fram till våra dagar. Inte heller några nyodlingar gjordes. Tvärtom minskade den odlade jorden, åkrar växte igen och byar övergavs. Varför blev det så?

Svaret är kanske inte så lätt att finna. En övergripande allmän förklaring har med all sannolikhet att göra med de grundläggande förutsättningarna för jordbruket i dessa trakter. Här liksom i Kina krävdes en fungerande konstbevattning. Utan en sådan skapade flodernas översvämningar och torkperioderna oöverkomliga naturliga problem. Konstbevattningen i sin tur krävde stora investeringar och central planering - med andra ord en stark centralmakt. Härskarna, kaliferna, gjorde vissa försök under umayyaderna, men särskilt från abbasiderna blev jordbrukskrisen allt värre.

ANNONS

ANNONS

Denna förklaring är alltså politisk men utgår från naturförhållandena. Jordbruket krävde stark centralmakt. En despoti (envälde) - som kanske var nödvändig - växte fram, men despoterna vanskötte landet. Någon politisk motvikt i form av en adel som kunde balansera härskarens makt i organiserade former fanns inte.

Skattetrycket på bönderna blev allt hårdare. Följden blev allt mindre incitament för bönderna att förbättra jordbruket. Resultatet blev en ond cirkel som ledde till allt mindre skatteintäkter för staten och därmed finanskris och inflation. En viktig förklaring är också att en stor del av jorden ägdes av jordägare som bodde i städerna och inte hade någon kontakt med själva jordbruket (se nedan). Detta i sin tur har att göra med den särskilda typ av feodalism som rådde i kalifatet.

Feodalism?

När staten fick ekonomiska problem och akut behövde mer pengar, blev lösningen att lägga ut beskattningen på entreprenad till armén. På 900-talet då militären fick allt större makt började staten sålunda avlöna militärerna genom att ge dem rätten att beskatta bönderna som bodde inom vissa bestämda jordområden. Militärerna betalade in en summa i förskott till staten och fick därefter på egen hand se till att driva in pengarna av bönderna. Dessa militärer bodde i städerna och var enbart intresserade av att plundra bönderna på pengar. Eftersom de innehade denna beskattningsrätt under en tidsbegränsad period gällde det att pressa ut så mycket pengar som möjligt av de fattiga bönderna. Men något intresse av själva jordbruket och dess utveckling hade de inte. De hade över huvud taget ingen kontakt med bönderna och jordbruket.

Den ärftliga aristokrati som uppstod i Europa under medeltiden saknade motsvarighet i den muslimska världen. I Europa kunde aristokratin bilda en starkare motvikt mot kungamakten. Den europeiska adeln fick också ett intresse på längre sikt av att jordbruket utvecklades positivt. De var mer engagerade i jordbruket eftersom de gynnades av dess utveckling.Gemensamt för de två världarna var att jordbruket utgjorde den klart viktigaste näringen och att kapitalismen ännu inte var utvecklad. Feodalismen i dess mer allmänna betydelse rådde både i Europa och den muslimska världen. I båda världarna ägde och kontrollerade en militär klass jorden, och en stor del av bönderna levde ett hårt liv och fick betala höga skatter, räntor och avgifter. Men i verkligheten skiljde sig världarna mycket åt. Om man talar om feodalism ska man vara medveten om att denna kan se väldigt olika ut.

ANNONS

ANNONS

Vad är feodalism?

Det finns flera olika betydelser av begreppet feodalism. Den europeiska feodalismen eller länsväsendet innebar att kungen delade ut län (feodum) till sina vasaller mot att dessa lovade honom trohet och gjorde krigstjänst åt honom. På sina jordområden styrde de själva och där kunde de ta ut skatter och avgifter av de fattiga och beroende bönderna som ofta var livegna. När länen blev ärftliga ledde systemet till att kungamakten blev mycket försvagad. Under feodalismens höjdpunkt i Europa (ca perioden 900-1200) hade feodalherrarna (adeln) en mer eller mindre självständig militär och därigenom politisk makt. Den  centrala statsmakten, kungamakten, blev istället mycket försvagad och närmast symbolisk.

Begreppet feodalism används dock också i en mer allmän betydelse som ett produktionssätt eller samhällssystem som föregick det kapitalistiska. I detta samhälle var jorden den helt dominerande näringen. Det var ett agrart samhälle där både bönder och feodalherrar levde på vad jorden gav. Bönderna var halvfria eller livegna och starkt beroende av jordägarna, feodalherrarna, som ägde eller kontrollerade jorden. Det var ett hierarkiskt system där bönderna avtvingades hårda skatter och avgifter. Särskilt i historiematerialistisk eller marxistisk historieskrivning används begreppet feodalism i denna mycket allmänna betydelse.

Feodalism i meningen länsväsende existerade alltså i Europa under medeltiden men liknande system uppstod också i Japan och t.ex. Etiopien. Feodalism i den mer allmänna betydelsen fanns (och finns fortfarande) på många håll i världen. Men när man använder begreppet i den meningen ska man ha i åtanke att denna "samhällstyp" i själva verket kan se mycket olika ut.

Den muslimska formen av feodalism har inte många likheter med det europeiska länsväsendet. De muslimska militärerna ägde inte sin jord och de deltog inte på något sätt i skötseln av jordbruket. De kunde inte i sin tur dela ut nya jordområden till undervasaller så som skedde i Europa. Framförallt uppstod inte en ärftlig feodalägande klass som kunde bilda en motvikt mot härskarna. Dessutom saknades det starka juridiska inslaget av ömsesidiga förpliktelser och rättigheter som fanns i det europeiska länsväsendet.

De muslimska rikena präglas därför av despotisk härskarmakt men även här kunde det ske uppsplittring i mindre riken (som dock återigen styrdes despotiskt).
 

ANNONS

ANNONS

Kapitalism?

Även om penningväsendet var utvecklat i den muslimska världen och även om stadslivet på många sätt var lysande, spelade ändå handeln och hantverket en underordnad roll. Framförallt skedde ingen positiv utveckling inom dessa områden i den muslimska världen. Vad berodde det på?

En förklaring till detta var islams förbud mot ränta. Men detta förbud kunde ändå kringgås på olika sätt t.ex. genom att låntagarna betalade avgifter eller gav bort en del av sin vinst. En annan faktor i det muslimska samhället som motverkade en privatkapitalistisk utveckling gällde sharias arvsregler. I den muslimska världen delades arvet upp på många händer; samlandet av kapital försvårades.

Överhuvudtaget rådde antikapitalistiska värderingar. En stor del av näringslivet innehades av militärklassen. Andra delar av produktionen var statsägd.

Borgarklassen fick heller inte samma frihet och samma politiska betydelse som den fick i Europa under hög- och senmedeltiden. Hantverkarna var t.ex. inte organiserade i fria skrån med möjlighet att delta i den politiska processen - så som skedde i de europeiska ständerförsamlingarna. Någon muslimsk motsvarighet till städernas frihet i Västeuropa fanns inte.

Fördjupning

Det abbasidiska kalifatet drabbades tidigt av ekonomiska och sociala problem. Till detta kom de rent etniska motsättningarna som fanns mellan araber, perser och turkar. Det arabiska imperium som växte fram under 600-talet hade redan två hundra år senare i realiteten vittrat bort. Den sammanhållande kraften som ändå gjorde att det abbasidiska kalifatet kunde överleva i femhundra år var islam. Men den värdegemenskap som denna religion skapade var ändå inte tillräckligt stark. Här spelade motsättningen mellan sunniterna och shiiterna - då liksom nu - en avgörande roll.

Det muslimska samhället stagnerade redan under abbasidernas välde på snart sagt alla områden: ekonomiskt, vetenskapligt och tekniskt. Den lovande utvecklingen inom filosofi som skett genom mötet med den antika grekiska kulturen upphörde när de ortodoxa muslimska teologerna och rättslärda reagerade mot den påverkan som kom från Aristoteles och Platons idéer. Dessa "hedniska" tankar var inte förenliga med islam menade man. Den tidigare nämnde Averroes som levde på 1100-talet var den siste store arabiska filosofen. Efter honom avstannade filosofin helt. Efter ytterligare ett par århundraden upphörde också den muslimska världens vetenskapliga utveckling.

Men kulturellt och politiskt bestod ändå den islamska världen. På 1500-talet tog det mäktiga osmanska riket med hjälp av en stark militärmakt över ledarrollen för denna värld. Men det är ett annat kapitel och araberna spelade där ingen nämnvärd roll. Arabernas roll i världspolitiken hade avslutats redan under abbasidernas första århundraden.
 

Senast uppdaterad: 5 januari 2023
Publicerad: 5 januari 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S

Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning

Åttonde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om det...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 7: Kvinnans roll

Sjunde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om kvinnornas...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 6: Det muslimska slaveriet

Sjätte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om slaveriet i...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid

Femte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Artikelserien behandlar historien...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 4: Religiös splittring och maktskifte

Fjärde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om islams tidiga...

L

Islams första kalifer

När profeten Muhammed dog år 632 var det inte självklart vem som skulle efterträda honom....

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Medeltidens muslimska värld

I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.

Iraks historia

Fördjupa dig i Iraks historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Irans historia

Historia om Iran. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Islams historia

Islams långa historia från dess uppkomst på 600-talet e.Kr fram till idag.

Relaterade taggar

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Fastemånaden ramadan

av: Mattias Axelsson
2021-04-20

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Ramadan och Eid al-Fitr

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-08

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skillnaden mellan sunniislam och shiaislam

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-28

Mattias, Kristoffer och Julia försöker reda ut skillnaden mellan sunnimuslimer och shiamuslimer. Vi går tillbaka till splittringen efter profeten Muhammeds död. Vi pratar också om de båda riktningarnas betydelse för världspolitiken idag (t.ex. i Syrienkonflikten).

+ Lyssna