Islam och den arabiska kulturen

Arabernas bidrag till mänsklighetens kulturhistoria är imponerande, men härstammar så gott som uteslutande från kalifatets tid (632-1258). Skapelserna från denna kulturella storhetstid inom islam utgör än idag en inspirationskälla för moderna författare och konstnärer.
S

Stora delar av iberiska halvön var muslimskt 711-1492. Under den här tiden byggdes moskén i Córdoba i Spanien, som var sin tids största moské. Målning gjord av Edwin Lord Weeks (1849–1903).

Arabiskans inflytande över muslimsk kultur

Begreppet "araber" har förut (se tidigare artikel) omtalats i två betydelser: dels de ursprungliga ökennomaderna, dels erövrarfolket som skapade kalifatet och blev dess dominerande folk. I våra dagar betecknas emellertid de flesta av Mellanösterns folk som araber, d.v.s. de som talar arabiska och som har antagit arabisk kultur och arabisk livsstil. Både araberna själva och världen i övrigt använder ordet på detta sätt.

Språk- och kulturgemenskapen har självfallet med religionen att göra. Det finns araber, som inte är muslimer, men den stora majoriteten i de arabisktalande länderna bekänner sig till islam.

ANNONS

ANNONS

Arabiskan var Koranens språk och därför blev den islamska missionen samtidigt också en arabisk kulturmission. När ättlingarna till forntidens assyrier och babylonier i Mesopotamien, till araméerna i Syrien, till filistéerna m.fl. folk i Palestina och till de gamla egyptierna antog islam, blev de språkligt ”arabiserade”.

Arkitekturen är ett av de områden där den arabiska kulturens storhet framträder. Fantastiska byggnadsverk med smäckra pelarhallar under hästskovalv, prydda med arabesker och konstfullt stiliserade korancitat påminner oss än idag om arabernas storhetstid. Målning gjord av Jean-Léon Gérôme (1824-1904).

De kristna västerländska folkenheter som araberna fick makten över, ställde sig däremot oftast avvisande till de nya herrarna, både gällande språket och islam som religion. Att kristendomen nästan utrotades från Mellanöstern berodde mindre på araberna än på turkarna, som också lyckades sprida islam till Balkanhalvön i Sydeuropa.

De kringspridda judarna måste naturligtvis kompromissa om språket, men sin religion höll de fast vid, och i det sammanhanget hade de också ett eget heligt språk (hebreiskan) att försvara.

Med turkarna var det ett särskilt förhållande. Liksom många andra folk som råkade in i den arabiska kulturens sfär, blev även turkarna starkt troende muslimer. Men härskarfolket övergav naturligtvis inte sitt språk. De försökte inte heller att påtvinga de underkuvade folken turkiskan, och skulle knappast ha kunnat göra det eftersom arabiskan var Koranens språk.

Islams kulturella storhetstid

Arabernas bidrag till mänsklighetens kulturhistoria är imponerande men härstammar så gott som uteslutande från kalifatets tid. Om arabernas kulturinflytande fortfarande är ett levande inslag i världskulturen, beror det på att skapelserna från glanstiden utgör en inspirationskälla för moderna författare och konstnärer.

Det finns en stor litteratur på arabiska, världslig och religiös, vetenskaplig och litterär. Det bör också nämnas att den antika grekiska litteraturen hölls levande på arabiska under en tid, då den var bortglömd i Europa.

ANNONS

ANNONS

Sättet att skriva våra siffror är ett arv från araberna liksom själva ordet siffra (som egentligen betyder nolla). En mängd andra arabiska lånord har också införlivats med de västerländska språken, t.ex. almanacka, amiral, tariff, trafik, alkohol, schack matt (betyder ”kungen är död”).

I likhet med judarna så hyste araberna motvilja mot att avbilda levande varelser i sin konst eftersom det skulle innebära brist på respekt mot Gud den allsmäktige. I stället renodlade konstnärerna andra former, som t.ex. arabesken. Med hjälp av arabesken (konstform med växtornament i slingor och bukter) kunde konstnärer ge uttryck för sin skapande fantasi utan att avbilda levande varelser.

Arabesk-mönster i Alhambra, Spanien.

Arkitekturen är ett av de områden, där den arabiska kulturens storhet framträder. Fantastiska byggnadsverk med smäckra pelarhallar under hästskovalv, prydda med arabesker och konstfullt stiliserade korancitat påminner oss än idag om arabernas storhetstid.

Araberna var framstående som naturvetenskapsmän, särskilt inom matematik, astronomi, fysik, kemi och medicin. På det tekniska området har de gjort insatser i fråga om gruvdrift, sjöfart och handel. Konsten att göra papper lärde de av kineserna och förmedlade den senare till Europa.

Arabernas kulturella utveckling avstannar

Man kan undra hur det kommer sig att denna rika kultur har haft så dålig förmåga till förnyelse och vidareutveckling. En förklaring ligger i traditionsbundenheten, som när den är långt driven kan vara, inte bara en styrka, utan också en svaghet. Islam har inverkat bestämmande på arabernas livsstil och tänkesätt i långt högre grad än kristendomen med sina individualiserande ideal.

En annan förklaring kan vara att arabernas politiska öden har haft en förlamande inverkan på själva folkmentaliteten. De snabba och glänsande yttre politiska framgångarna på 600- och 700-talen svarade mot en fanatisk tro på att Allah skulle skänka seger åt de rättrogna. De upprepade och till synes ohjälpliga bakslagen alltifrån 1000-talet, och den allt värre politiska splittringen inom imperiet kan också ha hämmat senare kulturell utveckling.

Under 1400-talet och början av 1500-talet följde den turkiska erövringen, som lamslog arabernas politiska liv och inledde en nedgångsperiod för den andliga och materiella kulturen i Mellanöstern. Nära ett halvt årtusende turkiskt herravälde satte inga märkbara spår i arabernas livsstil och gav inte heller några nya kulturella impulser.

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Islam - mer tolerant än kristendomen genom historien?

Något bör till sist sägas om judarna som levde under turkarna och araberna. Det saknas inte historiska exempel på att den islamiska fundamentalismen har gått ut över judarna. Mohammed själv förföljde dem, då de vägrade att anta hans lära. Även almoraviderna och almohaderna, krigiska berberfurstar från Nordafrika, som på 1000- och 1100-talen hjälpte morerna i Spanien mot de kristna, betraktade judarna som fiender.

Men för det mesta har muslimska härskare visat stor tolerans mot judarna. Både kristna och judar har i princip räknats till ”dem som tagit emot skriften”, och mot dessa bör de rättrogna enligt Koranen visa tolerans.

Eftersom judarna, till skillnad från kristna och muslimer, inte strävar efter att sprida sin lära, och eftersom judarna inte hade någon politisk eller militär makt före staten Israels tillkomst, har det varit lättare för muslimska härskare att tillåta judar att bo och utöva sin religion i muslimska riken, än att låta kristna få göra det.

På Bagdadkalifatets tid bodde många judar (mest bönder och hantverkare) i Mesopotamien. Där fanns utmärkta judiska skolor och högskolor. Även mongolhärskarna var i regel toleranta mot judarna i religiöst hänseende.

Den judiska kulturen hade sin storhetstid under medeltiden i kalifatet Córdoba (det kalifat som styrde det muslimska Spanien och delar av Nordafrika från staden Córdoba 929-1031). Judisk filosofi och diktning blomstrade där. I detta s.k. moriska Spanien kunde judar ha viktiga befattningar (tjänster) inom i stort sett alla yrkesområden.

Judarna kom senare i kläm under striderna mellan morer och kristna. För att undgå de kristnas förföljelser flydde därför många judar på 1400- och 1500-talen från Västeuropa till det Osmanska riket.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilken tidsepok fokuserar texten på när det gäller arabisk och islamisk kultur?
     
  2. Hur har arabiskan påverkat islam och kulturer i Mellanöstern?
     
  3. Beskriv några av de områden där arabisk kultur har haft stort inflytande.
     
  4. Varför var arabiska viktigt i spridningen av islam?
     
  5. Varför har arabisk kultur haft svårt att förnya och vidareutveckla sig, enligt texten?
     
  6. Ge exempel på arabiska lånord som har blivit en del av västerländska språk.
     

 

Litteratur:
Albert Hourani, A History of the Arab Peoples, Faber and Faber, 1981
Bernard Lewis, The Arabs in History, Oxford University Press, 1950
Gustave E. von Grunebaum, Classical Islam: A History 600 A.D.-1258 A.D., Aldine Transaction, 1953
Jan Hjärpe, Islam och politik, Norstedts, 1979
Maxime Rodinson, Mohammed, Pantheon Books, 1971
Tor Andræ, Mohammed: Hans liv och hans tro, Norstedts, 1955
Ingvar Rydberg, Arabiska imperiet: En orientalisk renässans, Svenska institutet för kulturhistoria, 1972
Marshall G. S. Hodgson, The Venture of Islam: Conscience and History in a World Civilization, University of Chicago Press, 1974
 

Text: Per G Andreen, f.d. docent i historia vid Stockholms universitet och lektor vid Djursholms Samskola 1951-1974
 

Läs mer om

Senast uppdaterad: 1 november 2023
Publicerad: 12 oktober 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Forntida glasblåsare

Glasets historia

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan...

M
Ugn

Afrikas järn

I Afrika fanns för länge sedan en livlig handel med bland annat järn. Järnet från Afrika ansågs...

M
Munk som skriver

Böckernas utveckling under medeltiden

Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-...

SO-rummet bok
M

Vattenkvarnar och vattenhjul

Vattenhjulet drivs runt av strömmande vatten. Genom att sätta en axel på hjulet kan den roterande...

SO-rummet bok
M

Vatten och avlopp i medeltidens städer

År 476 e.Kr stormade goterna Västrom och den siste romerske kejsaren avsattes. Livet i Rom och...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

Nionde och sista delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Det arabiska imperium...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Medeltidens muslimska värld

I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.

Islams historia

Islams långa historia från dess uppkomst på 600-talet e.Kr fram till idag.

Relaterade taggar

Muhammed

Muhammed (ca 570 - 632) räknas som grundare av världsreligionen islam. Han föddes i staden Mekka på...

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Olympiska spelens historia

av: Mattias Axelsson
2022-02-09

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare) om de olympiska spelens (OS) historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Fastemånaden ramadan

av: Mattias Axelsson
2021-04-20

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Ramadan och Eid al-Fitr

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-08

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skillnaden mellan sunniislam och shiaislam

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-28

Mattias, Kristoffer och Julia försöker reda ut skillnaden mellan sunnimuslimer och shiamuslimer. Vi går tillbaka till splittringen efter profeten Muhammeds död. Vi pratar också om de båda riktningarnas betydelse för världspolitiken idag (t.ex. i Syrienkonflikten).

+ Lyssna