Araberna, del 2: De första kaliferna

Andra delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om de fyra första kaliferna, deras erövringar och expansion av det islamiska väldet. Du kan också läsa kortfattat om det tidiga kalifatets uppbyggnad och organisation samt den inre religiösa splittringen som uppstod under kalif Alis tid vid makten (656-661).
S

Muhammed (högst upp) och de fyra första kaliferna.

Erövringskrig och islamisk expansion

Efter Muhammeds död utbröt en del uppror och sammanhållningen bland beduinstammarna hotade att brista. Upproren slogs dock ner av Muhammeds svärfar Abu Bakr. Han utsågs till kalif, vilket gav honom både en religiös och en världslig ledarroll. För att behålla sammanhållningen bestämde han nu att de skulle genomföra erövrings- och plundringståg utanför rikets gränser. Strategin lyckades, enigheten bestod och araberna gick till gemensamt anfall mot de bysantinska och persiska områdena i norr. Krigsviljan stärktes dessutom av att religionen utlovade en plats i paradiset ifall man skulle dö i det heliga kriget.

ANNONS

ANNONS

De fyra första kaliferna

Abu Bakr: 632-634

Omar: 634-644

Othman: 644-656

Ali: 656-661

Under de fyra första kalifernas tid erövrades Syrien, Mesopotamien (Irak), Persien (Iran) och Egypten.

Abu Bakr dog efter bara ett par år (634). Han efterträddes av Omar som var av den umayyadiska ätten, en gren av Quraishstammen (som även Muhammed hade tillhört). De bysantinska områdena i Syrien och Palestina erövrades snabbt på 630-talet. Även Irak som var en del av persernas sasanidiska rike intogs. Huvudstaden Ktesifon föll (637) varvid araberna fick ett oerhört stort byte. Erövringarna underlättades av att bysantinare och perser under lång tid stridit mot varandra vilket lett till att båda rikena försvagats. Dessutom var den kristna befolkningen i Syrien och Egypten missnöjda med den bysantinska ortodoxa kristna läran - det handlade om tvister angående Jesus gudomliga natur. En tredje förklaring till att erövringen gick så lätt var att en stor del av befolkningen i Syrien och Irak var av samma härkomst och talade samma språk som erövrarna. De hade tidigare utvandrat från det arabiska området.

Under 640-talet erövrades Egypten från bysantinarna och i Iran besegrades perserna i två stora fältslag. Det sasanidiska riket var i upplösningstillstånd. Det bysantinska riket fanns visserligen kvar men alla dess provinser i Asien och Nordafrika hade gått förlorade till araberna.

Kalifatet får en teokratisk karaktär

Omar var en stark regent som genomförde flera reformer bland annat beträffande skatter och landfördelning. I de erövrade provinserna anlades militärläger och garnisoner för de arabiska krigarna, dels i de städer som redan fanns dels i nya, som Basra (Irak), Kufa (Persien) och Fustat (senare Kairo i Egypten). Där placerades guvernörer i nyuppförda palats och där byggdes moskéer.

Från och med Omar använde sig kaliferna av titeln "Guds sändebuds ställföreträdare" (eller efterträdare) vilket kom att bli den etablerade titeln på ledaren för den islamiska staten. Denna titel på den islamiska statens ledare ändrades sedan i slutet av 600-talet till kort och gott "Guds ställföreträdare". Kalifatet under  umayyadernas tid - som med ett kort undantag skulle komma att vara till 751 - hade alltså en klart teokratisk ("gudsstyre") karaktär. Den religiösa och politiska ledningen innehades av en och samma person som härledde sin ställning och makt från Gud. För att understryka denna dubbla roll antog Omar också titeln "de troendes anförare".

Omar mördades (644) av en kristen persisk slav i en privat hämndakt. Till ny kalif valdes då Othman också tillhörig den umayyadiska ätten. Under hans tid som kalif sammanställdes Muhammeds uppenbarelser i islams heliga bok, Koranen. Erövringarna fortsatte, hela det sasanidiska riket föll slutgiltigt omkring 650 då den siste persiske storkonungen flydde österut, där han mördades följande år. I Medelhavet intogs Cypern varefter det bysantinska riket på Mindre Asiens (ungefär nuvarande Turkiet) fastland var hotat.

ANNONS

ANNONS

Inre splittring inom kalifatet

Av flera anledningar började, efter denna första erövringsvåg, inre spänningar visa sig bland araberna. Krigsbytet skulle fördelas vilket skapade konkurrens framförallt mellan borgerskapet i Mekka och Medina. Othman anklagades för att gynna sin egen klan och överklassen i Mekka. Krigföringen hade blivit dyrbar och guvernörerna i de nya provinserna i norr strävade efter större oberoende. Beduinerna var för det mesta missnöjda med den ökade statliga kontrollen. Problemen blev inte mindre av den inflation som kom som en följd av all ädelmetall som erövrats.

Till allt detta kom motsättningar av religiös karaktär. En viss religiös reaktion mot en del nyrikas levnadssätt gjorde sig märkbar. Även en del kontroverser angående hur Koranen skrevs ner kan ha bidragit till spänningarna. Viktigast var dock säkert den konkurrens som fanns mellan mäktiga intressen i Mekka och Medina samt svårigheterna att upprätthålla kontrollen över provinsguvernörerna. Till slut utbröt ett uppror i Medina stött av soldater i Egypten, och Othman mördades (656).

Detta blev inledningen till en första period av inbördeskrig inom Arabväldet. I Medina valdes Ali, Muhammeds kusin och svärson, till ny kalif. Från olika håll i rikets militärstäder höjdes dock upprorsfanan mot honom. Ett av upproren kunde han slå ned, men inte det som leddes av Othmans släkting Muawiya som var guvernör över Syrien. När Ali råkade ut för en revolt inom sina egna led av de radikala kharidjiterna försvagades hans ställning allvarligt. Visserligen kunde han besegra dem, men år 661 mördades han av en kharidjit. Muawiya, som under tiden stärkt sin ställning i Syrien och året innan låtit utropa sig till kalif, stötte nu inte på något motstånd.

LÄS MER: Araberna, del 1: Islams uppkomst

LÄS MER: Araberna, del 3: Ett världsvälde skapas

LÄS MER: Araberna, del 4: Religiös splittring och maktskifte

LÄS MER: Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid

LÄS MER: Araberna, del 6: Det muslimska slaveriet

LÄS MER: Araberna, del 7: Kvinnans roll

LÄS MER: Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning

LÄS MER: Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

LÄS MER: Islams första kalifer

LÄS MER: Muhammed

LÄS MER: Muhammed - islams profet

LÄS MER: Islams historia

LÄS MER: Medeltidens muslimska värld

LÄS MER: Islam

LÄS MER: Islam och den arabiska kulturen

LÄS MER: Arabernas och islams historia - från 600-talet till 1500-talet

PODCAST: Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

ANNONS

ANNONS

Religiös splittring
Vid den här tiden började religiösa splittringstendenser göra sig gällande. Kharidjiterna var de mest radikala. De motsatte sig helt alla världsliga härskare och ville ha ett republikanskt styre. Större betydelse skulle dock andra grupper få - de som hävdade att endast profetens familj och närmare bestämt Alis efterkommande hade legitim rätt till kalifatet. De var de "rätta imamerna", det vill säga de andliga överhuvudena för muslimerna.

 

Kalifatet 650-talet
Bild: Al Ameer son
Karta som visar konflikten mellan kalif Ali (656-661) och Syriens guvernör Muawiya under det första muslimska inbördeskriget. Kartan visar också kalifatets utbredning under 650-talet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vem blev den första kalifen efter Muhammeds död och vilken strategi använde han för att upprätthålla sammanhållningen bland araberna?
     
  2. Beskriv kortfattat vilka territorier som erövrades under de fyra första kalifernas tid.
     
  3. Vilken titel började kaliferna använda för att beskriva sin roll som ledare för den islamiska staten?
     
  4. Varför blev det inre spänningar och splittringar bland araberna efter deras första erövringsvåg?
     

 

Litteratur:
Carole Hillenbrand, The Crusades: Islamic Perspectives, Routledge, 2001
Jonathan Berkey, The Formation of Islam: Religion and Society in the Near East, 600-1800, Cambridge University Press, 2002
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Fred M. Donner, The Early Islamic Conquests, Princeton University Press, 1981
Dick Harrison, Korstågen, Norstedts, 2006
Dick Harrison, Världens dramatiska historia: Medeltiden, Norstedts, 2010
Religions of the World, Religions of the World, Bedford - St. Martin's, 1993
 


Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia
Webbplats: Lars Hammarén
 

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 14 maj 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Slaveri i Europa under äldre medeltiden

De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

Nionde och sista delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Det arabiska imperium...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning

Åttonde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om det...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 7: Kvinnans roll

Sjunde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om kvinnornas...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 6: Det muslimska slaveriet

Sjätte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om slaveriet i...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid

Femte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Artikelserien behandlar historien...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Medeltidens muslimska värld

I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.

Hi

Medeltida krig och försvar

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Re

Islams historia

Islams långa historia från dess uppkomst på 600-talet e.Kr fram till idag.

Hi

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Relaterade taggar

Re
Karta

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Fastemånaden ramadan

av: Mattias Axelsson
2021-04-20

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Ramadan och Eid al-Fitr

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-08

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skillnaden mellan sunniislam och shiaislam

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-28

Mattias, Kristoffer och Julia försöker reda ut skillnaden mellan sunnimuslimer och shiamuslimer. Vi går tillbaka till splittringen efter profeten Muhammeds död. Vi pratar också om de båda riktningarnas betydelse för världspolitiken idag (t.ex. i Syrienkonflikten).

+ Lyssna