Araberna, del 3: Ett världsvälde skapas

Tredje delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om det arabiska väldets expansion under det umayyadiska kalifatet 661-750. Vid den här tiden växte riket i öster till Indusdalen och in i Centralasien. I väster blev hela Nordafrika intaget 665 och merparten av Iberiska halvön erövrades.
S

Muawiya (602-680) i samtal med några rådgivare. Han var kalif i det arabiska riket 661-680 och tillhörde den umayyadiska grenen av samma stam (Quraysh) som profeten Muhammed.

Politisk överblick

Med Muawiya inleddes en ny tid i kalifatets historia. Med honom blev kalifvärdigheten ärftlig inom den umayyadiska ätten (Muawiyas släkt) som skulle fortsätta att leda riket fram till 751. Erövringarna fortsatte. I öster nådde araberna fram till Indusfloden och i Centralasien stötte man ihop med kineserna som besegrades i slaget vid Talas (751). I väster fortsatte erövringarna ända bort till Atlanten. Berbiska muslimer ledda av Tarik gick över Gibraltar sund 711. Hela den iberiska halvön erövrades varefter araberna fortsatte upp över Pyrenéerna in i frankerriket. Först vid Poitiers i mellersta Frankrike hejdades de år 732 av Karl Martell, frankernas militäre ledare.

ANNONS

ANNONS

I östra Medelhavsområdet försökte araberna inta det bysantinska rikets huvudstad, Konstantinopel, en första gång år 669 men misslyckades. Ett nytt försök gjordes 717. Efter ett års intensiv belägring råkade de emellertid ut för ett förkrossande nederlag och fick ge upp tanken att komma in i Europa den vägen.

Vid mitten av 700-talet nådde riket sitt maximala område. Det var då ett jätterike på ca tio miljoner km² (dagens Sverige är ca 450 000 km²). Huvudstaden flyttades redan av Muawiya från Medina till Damaskus i Syrien. Därifrån gick det lättare att kontrollera de vitt skilda delarna av riket och framför allt det viktiga östra Medelhavsområdet. De ledande familjerna i Mekka och Medina förlorade i betydelse och makten försköts norrut mot Syrien som nu tillsammans med Egypten bildade rikets kärna. Utrikespolitiken fick därför en mer västlig inriktning.
 

Karta över arabernas välde
Bild: Age of the Caliphs
Karta som visar arabernas imperium vid olika tillfällen mellan 622-750.

Det arabiska väldet under umayyadernas tid

Genom arabernas erövringar skapades ett av de största riken som dittills existerat. Erövrarna stod nu inför uppgiften att organisera och förvalta detta stora rike. De hade dock alldeles för lite av utbildat folk för att själva kunna klara uppgiften. Till en början löstes problemet genom att man övertog de förvaltningssystem som redan fanns i de erövrade områdena. Grekiska och persisktalande sekreterare från den gamla ekonomiska administrationen fortsatte att arbeta under de nya arabiska härskarna. Själva besatte araberna endast de högsta posterna i administrationen som provinsståthållare eller guvernörer. I övrigt sköttes det mesta av de inhemska gamla ämbetsmännen. Koranläsarna i moskéerna skulle dock vara araber. Araberna lade också beslag på all fast egendom som tillhört de som med vapenmakt satt sig emot erövringen.

ANNONS

ANNONS

Både det arabiska språket och islam spreds till en början i måttlig takt. När det gäller islamiseringen så gick erövrarna relativt milt fram så till vida att kristna, judar och zoroastrier fick behålla sina religioner om de ville. De hade egna religiösa skrifter och kallades därför "bokens folk". Bland de som tidigt gick över (konverterade) till islam fanns dels krigsfångar som annars skulle blivit slavar, dels ämbetsmän och andra i den gamla överklassen som på så sätt kunde behålla sin sociala ställning.

En anledning till att konvertera kunde vara att man då fick vissa skattelättnader. Man slapp t.ex. den särskilda personskatt som icke-muslimer måste betala. Denna princip fick dock till konsekvens att erövrarna, åtminstone till en början, inte hade så stort intresse av att islamisera de besegrade folken. Det skulle ju innebära mindre skatteinkomster. Kristna och judar behöll därför ofta sin tro under denna första erövringsperiod.

I Syrien var de kristna länge i majoritet. Perserna gick däremot relativt snabbt över till islam. Förklaringen är sannolikt att de förstnämnda hade tillflyktsorter i grannländerna där de kunde känna ett stöd, medan mazdadyrkarna i Persien saknade sådana reträttmöjligheter. Kanske hade också zoroastrismen en ganska svag folklig förankring.

Arabiseringen tog lite mer fart från 690-talet då arabiska blev förvaltningsspråk i alla erövrade områden. De som lät omvända sig till islam erkände också att arabiska var det språk som den äkta koranen var skriven på.

Detta plus det faktum att man nu hade att göra med arabiska härskare gjorde att en del övergick till att använda sig av arabiska som vardagligt språk. Arabiskan spreds på så sätt från Spanien och Marocko till Persien. Orden arab och arabisk kom därigenom för en del att få ändrad innebörd. Det kunde nu syfta på alla de som antagit arabiska som sitt språk och inte bara på de som kom från arabiska halvön.

Arabiska mynt
Bild: cngcoins.com
Arabiskt silvermynt (dirhem) från början av 700-talet.

Vid samma tid, omkring 690, präglades också de första arabiska mynten av kalifen Abd al-Malik (685-705). Ett guldmynt (dinar) och ett silvermynt (dirhem). Dessa hade arabiska inskrifter men inte bilder. På väggmålningar i palats, på keramik och i skrifter, t.ex. fabler, förekommer bilder både av djur och av människor. I moskéer och andra religiösa byggnader undviks däremot bilder av levande väsen. De pryds istället av geometriska figurer, kalligrafi (välskrivna arabiska ord) och starkt stiliserade växt- och blommotiv.

Yttre tecken på islams spridning under umayyadernas tid var framför allt byggandet av stora moskéer. Mest känd och den tidigaste av dem var den så kallade klippdomen i Jerusalem, byggt på platsen av det judiska templet. Dess yttre form är dock mer bysantinsk än arabisk. Andra stora moskéer byggdes i Damaskus i Syrien och Cordoba i Spanien.

ANNONS

ANNONS

Trots spridningen av islam och det arabiska språket var största delen av invånarna i riket, utanför själva Arabien, varken muslimer eller arabisktalande. Det har beräknats att fortfarande vid slutet av umayyadernas regeringstid, vid mitten av 700-talet, var mindre än 10 % av invånarna i Persien, Irak, Syrien, Egypten, Tunisien och Spanien muslimer.

Under den följande perioden, då islamiseringen tog fart på allvar, skulle riket få en helt annan prägel.
 

En intressant jämförelse

Den arabiska erövringen av de bysantinska och persiska områdena uppvisar en del likheter med germanernas erövring av det västromerska riket. I båda fallen lockades folk - barbarer och nomader som stod på en jämförelsevis primitiv kulturell nivå - av den högkultur och de rikedomar som fanns innanför de gamla imperiernas gränser. I båda fallen var dessa gamla imperier starkt försvagade militärt och de kunde inte förhindra intrånget.

Germaner såväl som araber tog över mycket av de gamla civilisationerna och gav dem också ett visst beskydd. Erövrarna imponerades av och påverkades av konsten och arkitekturen i de gamla romerska/bysantinska och persiska rikena. Ett exempel är att den stora moskén i Jerusalem byggdes i typisk bysantinsk stil.

Det finns dock viktiga skillnader. Germanerna assimilerades (smälte samman med den lokala befolkningen) och gick över till kristendomen. Den romerska rätten fortsatte att gälla och latinet blev det gemensamma språket. På det hela taget anpassade de sig till den romerska kulturen. Araberna däremot förde med sig både en ideologi (islam) och det arabiska språket. Både religionen och språket skulle med tiden nästan helt sätta sin prägel på de erövrade områdena. Med religionen följde också att den romerska rätten byttes ut mot Allahs lag eller sharia som det senare kom att heta.

Det skulle dock dröja ett tag innan denna process blev fullt märkbar. Araberna var ännu helt enkelt för få för att genomdriva en total samhällsomvandling. Mycket av det bysantinska och persiska levde kvar. Bevattningssystem behölls och underhölls, palats byggdes i bysantinsk eller persisk stil med audienshallar och bad, mosaikgolv, skulpterade portaler och tak. I härläger förlades dock stora grupper av arabiska soldater. Dessa militärgarnisoner skulle komma att växa till städer och under den följande perioden skulle både religionen och språket få större genomslagskraft.
 

LÄS MER: Araberna, del 1: Islams uppkomst

LÄS MER: Araberna, del 2: De första kaliferna

LÄS MER: Araberna, del 4: Religiös splittring och maktskifte

LÄS MER: Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid

LÄS MER: Araberna, del 6: Det muslimska slaveriet

LÄS MER: Araberna, del 7: Kvinnans roll

LÄS MER: Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning

LÄS MER: Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

LÄS MER: Muhammed

LÄS MER: Muhammed - islams profet

LÄS MER: Islams första kalifer

LÄS MER: Islams historia

LÄS MER: Medeltidens muslimska värld

LÄS MER: Islam

LÄS MER: Islam och den arabiska kulturen

LÄS MER: Arabernas och islams historia - från 600-talet till 1500-talet

LÄS MER: Slaget vid Yarmuk - bakgrund och följder

LÄS MER: Arabernas seger vid Yarmuk 636 öppnade vägen för den islamiska expansionen

PODCAST: Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

Grekisk eld
Att bysantinarna klarade sig under de båda arabiska belägringarna berodde till stor del på den "grekiska elden" - ett förödande vapen som fanns innan krutet. Innehållet och tillverkningsproceduren hölls under strikt hemlighet av de få som kände till det. I koppartuber slungades en blandning bestående av olja och svavel mot fienden. Detta antändes när det kom i kontakt med luften.

Bokens folk
Judar, kristna och zoroastrier tvingades i allmänhet inte att konvertera. Däremot ålades de restriktioner. Förutom den särskilda personskatten så fick de inte gifta sig med muslimska kvinnor och de fick i princip inte tillträde till några maktpositioner. Deras vittnesmål godkändes inte mot en muslims i domstolarna och deras gudstjänstlokaler fick inte vara pråliga. Dessutom fick de inte bära vissa färger. Hur dessa regler tillämpades kunde dock variera med lokala förhållanden, men hur som helst så var deras ställning osäker.

Arab och muslim
Begreppet arab kan stå både för de som kommer från arabiska halvön och andra som övergått till att ha arabiska som sitt språk. Muslimer är de som har islam som religion. En muslim kan samtidigt vara arab, turk, perser eller kurd etc. Araber eller andra folk behöver inte nödvändigtvis vara muslimer även om de flesta är det. Det finns t.ex. också kristna araber.

Imam och kalif
Begreppet imam kan ha olika betydelse. Alla de som leder gudstjänsterna vid moskéerna, ofta till exempel lärare, kommunala tjänstemän eller liknande är imamer. I princip kan vem som helst fungera som imam i den meningen.

Men imam kan också ha innebörden islams andliga överhuvud. I den meningen har imam samma innebörd som kalif. Enligt sunniterna som utgör den stora majoriteten av världens muslimer räcker det att tillhöra stammen Quraysh för att kunna bli imam/kalif. Enligt shiiterna krävs emellertid att denne också måste höra till Muhammeds familj.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Beskriv kortfattat vilka territorier som erövrades under det umayyadiska kalifatet. Hur långt sträckte sig dess expansion?
     
  2. Under vilka år regerade det umayyadiska kalifatet och varför flyttades huvudstaden från Medina till Damaskus?
     
  3. Vilken stor moské byggdes på Tempelberget i Jerusalem där det judiska templet en gång låg?
     
  4. Vilka var de största utmaningarna som araberna stod inför när de skulle organisera och förvalta de nyligen erövrade områdena, och hur löste de dessa utmaningar?
     
  5. Hur skilde sig arabernas erövring och efterföljande styre från germanernas erövring av det västromerska riket?
     
  6. Hur påverkades spridningen av islam och det arabiska språket av det umayyadiska kalifatets skattepolitik gentemot icke-muslimer?
     

 

Litteratur:
Carole Hillenbrand, The Crusades: Islamic Perspectives, Routledge, 2001
Jonathan Berkey, The Formation of Islam: Religion and Society in the Near East, 600-1800, Cambridge University Press, 2002
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Fred M. Donner, The Early Islamic Conquests, Princeton University Press, 1981
Dick Harrison, Korstågen, Norstedts, 2006
Dick Harrison, Världens dramatiska historia: Medeltiden, Norstedts, 2010
Religions of the World, Religions of the World, Bedford - St. Martin's, 1993

 

Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia
Webbplats: Lars Hammarén
 

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 19 juni 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Slaveri i Europa under äldre medeltiden

De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

Nionde och sista delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Det arabiska imperium...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning

Åttonde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om det...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 7: Kvinnans roll

Sjunde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om kvinnornas...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 6: Det muslimska slaveriet

Sjätte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om slaveriet i...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid

Femte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Artikelserien behandlar historien...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Medeltidens muslimska värld

I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.

Re

Islams historia

Islams långa historia från dess uppkomst på 600-talet e.Kr fram till idag.

Hi

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Relaterade taggar

Re
Karta

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Fastemånaden ramadan

av: Mattias Axelsson
2021-04-20

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Ramadan och Eid al-Fitr

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-08

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skillnaden mellan sunniislam och shiaislam

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-28

Mattias, Kristoffer och Julia försöker reda ut skillnaden mellan sunnimuslimer och shiamuslimer. Vi går tillbaka till splittringen efter profeten Muhammeds död. Vi pratar också om de båda riktningarnas betydelse för världspolitiken idag (t.ex. i Syrienkonflikten).

+ Lyssna