Religionskritik
Genomgång (12:03 min) av gymnasieläraren Fredrik Andersson om religionskritik. Här berörs bl.a. Teodicé-problemet, deism, agnosticism, ateism, vad fyller religion för funktion?
Ateism och agnosticism grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på Guds existens eftersom det aldrig påträffats spår av Gud i universum.
En ateist tror inte på Guds existens, medan en agnostiker anser att man aldrig kan veta eftersom det inte går att bevisa att Gud finns eller inte finns.
Ateism är motsatsen till teism som är ett begrepp som beskriver gudstro. Ateism betyder därför icke-gudstro.
Precis som så många andra livsåskådningar har även ateismen rötter i antikens Grekland. Filosofen Demokritos (ca 460-370 f.Kr) formulerade tankar om att materien är den yttersta verkligheten.
Ateism och agnosticism är idag vanligt i sekulariserade länder som Sverige.
LÄS MER: Sekularisering och religionskritik
LÄS MER: Finns Gud? Argument för och mot Guds existens (artikelserie)
LÄS MER: Religion och vetenskap
PODCAST: Religion och vetenskap
Text: Robert de Vries (red.)
Här nedan hittar du material med anknytning till ateism och agnosticism
Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...
De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. Båda dessa synsätt grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på existensen av en gud, eftersom det inte har påträffats några objektivt konstaterbara spår av en gud i vårt universum...
Få ord i vårt språk har så många betydelser som ordet "Gud". Frågan om man kan tro på Gud är därför beroende av följdfrågan: Vilken Gud? Det är inte ovanligt att två personer som båda säger sig tro på Gud i själva verket är djupt oeniga om vad de tror på. Eller att en person som säger sig förneka Guds existens vid en närmare granskning visar sig ha en gudstro, men i en annan mening än den person hon talar med. Detta kan verka konstigt, antingen så tror man väl på Gud eller så gör man det inte...
När man talar om tro och vetande gäller det i regel en jämförelse mellan religiös tro (som man har, trots att säkra objektiva bevis helt saknas) och vetande grundat på absolut säkra bevis. Men går det att bevisa att Gud inte finns? Om Gud finns är han av en natur som inte går att undersöka. Han (om det nu är en han eller hon eller någon som saknar kön) är bortom tid och rum. Därför går det inte att bevisa Guds existens. På samma sätt går det heller inte att bevisa att Gud inte finns. Vi har ingen kunskap om Gud. Men vad är egentligen kunskap (och med säkerhet sant)? Religions- och filosofiläraren Leif Löwegren hjälper dig få klarhet i det hela...
Julia, Mattias och Kristoffer reder ut vad religion är och vad vetenskap är samt hur relationen dem emellan ser ut.
Genomgång (12:03 min) av gymnasieläraren Fredrik Andersson om religionskritik. Här berörs bl.a. Teodicé-problemet, deism, agnosticism, ateism, vad fyller religion för funktion?
Genomgång (12:41 min) av läraren Linus Björk som förklarar vad ateism, agnostisism, humanism, existentialism och marxism går ut på.
Flippad genomgång (7:19 min) om begreppet livsåskådning och livsåskådningarna humanism och ateism. Genomgången presenteras av Valstakanalen som drivs av en SO-lärare. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.
Kort artikel i tidningen Forskning och Framsteg där världens mest religionskritiska länder finns listade. I västeuropeiska länder, med Sverige i topp, är kritiken mot religionens roll i samhället som starkast...
Ateism är det motsatta av teism, och innebär att man inte tror på någon gud. Teism betyder gudstro, och förstavelsen a betyder utan. A-teism betyder alltså utan gudstro. Webbsidan har ett religionskritiskt perspektiv. Här diskuteras gudsbegreppet, ondskans problem, teismen, mirakler och uppenbarelser samt en del annat.
Ateism.se är en informationssida om ateismen. Här kan du också läsa om Teodicéproblemet, Gud och logik m.m. Du får också veta hur du ska göra om du vill gå ur Svenska kyrkan.
Program i P1:s Teologiska rummet. Vi sägs leva i det som brukar kallas en postsekulär tid, där ingen längre behöver skämmas för sin gudstro. Samtidigt är en nyvaknad och mediemedveten ateism är på offensiven och driver en tuffare religionskritik än på många år. Men kan de båda existentiella hållningarna förstå varandras argument och går det till och med att prata om en teologisk ateism?
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om vad ateism innebär. Här berättas också om några kända ateister och om den kritik som riktats mot ateismen.
Artikel i Wikipedia om där du kan läsa om agnosticism. Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen att det inte går att veta om det finns någon gud eller att få någon kunskap om densamma...
Det västerländska samhällets avkristning och religion och religiositet ur ett kritiskt perspektiv.
Sekularisering är en benämning för religionens minskande betydelse i det västerländska samhället.
Kritik mot religion och religiositet ur olika perspektiv.
Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och...
Sverige avskaffade (tog bort) kyrkogångsplikten 1809. Dessförinnan hade svenskarna varit tvingade...