Ateism grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på Guds existens eftersom det aldrig påträffats spår av Gud i universum.
En ateist tror alltså inte på Guds existens, medan en agnostiker anser att man aldrig kan veta eftersom det inte går att bevisa att Gud finns eller inte finns.
Ateism är motsatsen till teism, alltså tro på en gud eller flera gudar. Ateism betyder därför ungefär avsaknad av gudstro.
Det går också att kombinera begreppen. En person kan till exempel vara agnostisk ateist: personen tror inte på någon gud, men säger samtidigt att det inte går att veta säkert. En annan person kan vara agnostisk teist: personen tror på Gud, men menar att tron inte kan bevisas helt säkert.
Precis som många andra livsåskådningar har även ateismen rötter i antikens Grekland. Filosofen Demokritos (cirka 460-370 f.Kr) formulerade tankar om att allting består av materia och små odelbara delar, som senare kom att kallas atomer.
Ateism och agnosticism är idag vanliga i sekulariserade länder som Sverige, alltså länder där religion har fått mindre betydelse i samhället och i många människors vardag.
Nytt ord för gammalt tvivelOrdet agnostiker skapades 1869 av den brittiske biologen Thomas Henry Huxley. Han var en stark försvarare av Charles Darwins utvecklingslära, men ville inte kalla sig vare sig troende eller ateist. Huxley ansåg att man inte borde påstå sig veta något som det saknades tillräckliga bevis för. Ordet bygger på grekiska och betyder ungefär ”en som inte vet”. För Huxley handlade agnosticism därför inte om att vara ointresserad eller obeslutsam. Det var snarare en regel för tänkandet – följ bevisen så långt de räcker, men låtsas inte vara säker när svaret är okänt. En agnostiker säger alltså inte nödvändigtvis ”Gud finns inte”, utan snarare ”Jag vet inte om Gud finns – och kanske går det inte att veta”. |
S LÄS MER: Sekularisering och religionskritik
S LÄS MER: Finns Gud? Argument för och mot Guds existens (artikelserie)
S LÄS MER: Religion och vetenskap
M PODCAST: Religion och vetenskap
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Bra Böckers lexikon, band 1, Bra Böcker AB, 1995
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)