Kilskriften

Lästid 3 minuter

Kilskriften användes redan för 5 500 år sedan i Sumer i forntidens Mesopotamien. Sedan 150 år kan vi tyda skriften.

Artikel

Begreppet fågel symboliserades först med en sittande fågel och begreppet oxe med ett oxhuvud. Så här förändrades bilderna med tiden.

Från början ristade skrivarna in bilder i leran, men ganska snart förenklades bilderna. De övergick till att bli ett mönster av pilar och streck. Skrivaren skar till en träpinne eller ett vassrör så att denna ”penna” i ena ändan såg ut som en kil.

Bilderna blev till ett mönster av kilformade tecken. Snart var det nästan omöjligt att urskilja den ursprungliga bilden. Den som skrev eller läste kilskriften måste helt enkelt plugga in vad varje invecklat tecken betydde. På bilden till vänster visas hur omvandlingen kunde gå till.

Figurer utvecklades till ett bildspråk

Enkla figurer blev till ett systematiskt bildspråk. Detta bildspråk förenklades och stiliserades. Hjälpmedel och material påverkade tecknens utseende och stilisering. Tecknen måste formas snabbt, eftersom leran torkade ganska fort.

ANNONS

En stiliserad symbol för en bild kallas piktogram (ideogram = symbol för en idé eller ett begrepp). Samma tecken kunde användas för sol, dag och tid.

Inget direkt samband fanns mellan tecken och ljud (som i vårt språk). För mer komplicerade meddelanden måste det finnas cirka 2000 olika tecken.

Symbolerna anpassades så småningom till ljud

Långsamt anpassades symbolerna till ljud. Symbolen för bi kom att beteckna ljudet b i andra ord. Symboler som betecknar ljud kallas fonogram.

Kombinationen av två eller flera fonogram för att bilda ett ord brukar kallas rebuskonstruktion.

Skriften användes inom administrationen för att få kontroll

Prästerna höll strikt kontroll över vilka tecken som skulle användas. De två tusen tecknen kunde småningom reduceras till sex hundra. Ofta var det förvaltningen av templens verksamhet och egendomar som skulle registreras. Det kunde till exempel gälla uthyrning av mark. Anteckningar gjordes om antalet arbetare, om deras yrken och arbetstider. Ofta kan vi läsa om penningsummor och räntor. Många lertavlor innehåller snabba minnesanteckningar. Dessutom finner vi många medicinska texter.

Babylonierna spred skrivkonsten i Mellanöstern

Babylonierna erövrade Sumer ca 1700 f.Kr och övertog skriften. Sedan spreds den vidare bland andra semitiska folk i Mellanöstern.

Den assyriske härskaren Assurbanipal utförde vid sidan av alla sina grymma illdåd även en kulturgärning, när han lämnade efter sig ett bibliotek innehållande 4 000 lertavlor.

I detta sammanhang kan de som löste kilskriftens gåta nämnas – den tyske gymnasieläraren Georg Friedrich Grotefens och den engelske militären sir Henry Rawlinson.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad är a) ett piktogram b) ett fonogram?
Hur växte de kilformade tecknen fram?
Var kilskriften en bildskrift eller en ljudskrift? (Fundera innan du svarar)

M LÄS MER: Skriftens tidigaste historia

M LÄS MER: De mesopotamiska kulturerna

S LÄS MER: Sumererna

S LÄS MER: Babylonien och Assyrien

M LÄS MER: Babylonien

M LÄS MER: De första städerna

M LÄS MER: Hammurabis lag ristades i sten

M LÄS MER: Alfabetets uppkomst

M LÄS MER: Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Senast uppdaterad: 11 augusti 2025

Publicerad: 2 februari 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

av: Lars Hildingson

2023-07-04

Lästid 18 minuter

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Till en början användes skriftspråket för bokföring inom handel och jordbruk. Det bestod ursprungligen av teckningar och var en slags bildskrift. När alfabetet uppfanns blev skriftspråket enklare. Det var ett stort genombrott i skriftens historia eftersom tecknen nu istället motsvarades av olika ljud. Med ett alfabet kunde man använda en bokstav för ett ljud och slapp på så vis ha ett tecken för varje ord...

+ Läs mer

Klimatförändringar kan ha orsakat syndafloden

av: Jan-Olof Fallström

2023-03-08

Lästid 6 minuter

"I den dagen bröt alla det stora djupets källor fram och himlens fönster öppnade sig, och ett regn kom över jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter... och vattnet steg mer och mer över jorden. Allt som fanns på det torra omkom, allt som där hade en fläkt av livsande i sin näsa ... och vattnet fortfor att stiga över jorden i hundrafemtio dagar." [1 Mosebok 7 kap.]

+ Läs mer

Floderna och de första stora civilisationerna

av: Kaj Hildingson

2023-02-15

Lästid 22 minuter

Världens första stora civilisationer uppstod i dalarna längs stora floder. Vid floderna Eufrat och Tigris i Mesopotamien, i Nildalen i Egypten, runt Indusdalen i Indien och Pakistan och vid Gula floden i Kina började riken växa fram för 5 000 år sedan. Gemensamt för dessa riken var att människorna där lärde sig att leda flodvatten ut över den torra åkerjorden och att använda floderna för transporter. Därmed skapades de första stora civilisationerna. Det var sumererna vid Eufrat och Tigris som var först...

+ Läs mer

Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

av: Lars Hammarén

2023-01-05

Lästid 13 minuter

Nionde och sista delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Det arabiska imperium som växte fram under 600-talet hade redan två hundra år senare i realiteten vittrat bort. Det arabiska väldet började falla sönder redan under maktskiftet mellan det umayyadiska kalifatet och det abbasidiska kalifatet. Abbasiderna drabbades tidigt av ekonomiska och sociala problem. Till detta kom de rent etniska motsättningarna som fanns mellan araber, perser och turkar. Den sammanhållande kraften som ändå gjorde att det abbasidiska kalifatet kunde överleva i femhundra år var islam...

+ Läs mer

Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning

av: Lars Hammarén

2023-01-03

Lästid 17 minuter

Åttonde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om det abbasidiska kalifatets långdragna upplösning som påbörjades redan under 800-talet men avslutades definitivt i samband med mongolernas erövring av Bagdad år 1258. Här berättas även om det fatimidiska kalifatet, korstågen och Saladins grundande av det ayyubidiska riket med huvudstad i Kairo...

+ Läs mer

Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid

av: Lars Hammarén

2022-12-21

Lästid 8 minuter

Femte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Artikelserien behandlar historien om arabernas välde och inte islams. Eftersom arabernas makt nu tydligt börjat avta närmar vi oss egentligen redan slutet på denna historia. Fortfarande fanns dock i kalifatets topp i Bagdad en arabisk härskarätt och den skulle sitta där länge än. Därför fortsätter den här historien ytterligare ett bra tag. I den här artikeln kan du läsa kortfattat om det abbasidiska kalifatets storhetstid från senare delen av 700-talet fram till och med 1200-talet...

+ Läs mer