Nyår firas vid starten av det nya året. Det svenska nyårsfirandet pågår natten mellan nyårsafton 31 december och nyårsdagen 1 januari och skiljer sig inte mycket från andra länders. Men det är däremot stor skillnad mellan nyårsfirandet och julfirandet.
Fest med vänner
Medan gatorna en julkväll ligger så gott som öde, är många fler i rörelse på nyårsnatten. Julen är en familjefest i hemmet, nyår firas med vänner och bekanta, hemma eller på restaurang, och uppsluppna (glada) skaror vandrar mellan olika dansställen och barer. Medan julens mat är gammaldags och lantlig, försöker man till nyår vara så mondän (elegant och fashionabel) som man har råd med – champagne eller mousserande viner pärlar i glasen, och hummer eller skaldjurspaté prunkar på tallrikarna.
Vid tolvslaget kastar man serpentiner, tutar i trumpeter, blåser ut pappersormar och skjuter fyrverkerier från balkongen eller trädgården – och blir sentimental, tänker tillbaka på det gångna året och avger löften inför det nya. Oväsendet hör faktiskt till de traditionella inslagen, men forna dagars "nyårssmällar" med gevär och pistoler var avsedda att skrämma bort trolltyg.
Nyår i radio och tv
Nyårsfirandet har i hög grad formats av radio och tv. Så länge radion var dominerande lyssnade man uppmärksamt till hur en känd skådespelare läste upp Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan samt till alla landets nyårshälsande domkyrkoklockor. Numera tittar många på tv eller följer nyårsfirandet via webben.
Nyår började inte alltid den 1 januariDen 1 januari har inte alltid varit en självklar början på det nya året i Sverige. Under medeltiden räknades juldagen som årets första dag. Först under 1500-talet blev 1 januari officiellt nyårsdag i Sverige, och på 1800-talet var datumet etablerat. Även firandet vid tolvslaget är ganska ungt. Det tog fart under slutet av 1800-talet när städerna växte och Sverige fick en gemensam normaltid.
|
M LÄS MER: Svenska högtider och traditioner förr och idag
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT förlag, 1976
Julius Ejdestam, Våra folkfester, Rabén & Sjögren, 1971
Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989
FÖRFATTARE
Text: Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och författare
Omarbetad version av ett avsnitt i en publikation utgiven av Svenska institutet.
Webbplats: Svenska institutet
