I årets mörkaste tid lyser vi upp tillvaron med adventsstjärnor och ljus. För barnen blir adventskalendern en rolig väg fram till själva julafton. Ordet advent betyder inte väntan som en del tror. Det handlar om ankomst, om starten på kyrkoåret.
När infaller advent?
Perioden advent sträcker sig från den fjärde söndagen före jul och fram till och med julafton. Första söndagen i advent är fortfarande en stor s.k. kyrkogångsdag även om man aldrig går i kyrkan annars. När kyrkorgeln drar igång psalmerna "Bereden väg för Herran" och "Hosianna" - ja då är julen på väg.
Vid advent inleds förberedelserna inför julen
Förr i det gamla bondesamhället skulle advent vara en tid av stillhet, en förberedelse inför det stora julfirandet. Stillhet innebar inga kalas före jul, inga bröllop eller andra stora arrangemang. Man sparade sig till juldagarna.
Stillheten innebar dock inte att arbetet på gårdarna minskades, festerna skulle ju förberedas med slakt, bakning och massor med matlagning.
Idag lever vi inte så, men redan i november tar veckotidningar, specialtidningar och olika sajter tag i de gamla traditionerna och kommer med goda råd om hur vi ska koka skinkor, fixa lutfisk, bygga pepparkakshus och stoppa korv på gammalt vis. Samtidigt som vi ska köpa eller göra egna julklappar, dricka glögg, äta julbord med vännerna och planera besök hos släktingar. Det är inte så mycket stillhet kvar i adventstiden.
Advent är en högtid fylld med ljus
Ljusen är viktiga för nästan alla. Vi behöver ljus för vår hälsas skull, för mysfaktorn och som en hälsning i mörkret.
Vi använder en speciell ljusstake till advent, med plats för fyra ljus. Detta är en gammal tradition som svenskarna är ganska ensamma om. Numera har vi även elektriska ljusstakar. Den första elljusstaken dök upp i vårt land redan på 1930-talet. Företaget Philips avdelning i Göteborg var först.
Elljusstakar finns idag i de flesta svenska hushållen. Det säljs över en miljon elljusstakar varje år, men de har fått tuff konkurrens av elljusslingor i olika färger och utförande.
Numera är även utsidan av våra bostäder ofta upplysta av ljusslingor fästa på husfasader, balkonger och i trädgårdar. Fantasin sätter inga gränser när det gäller att pryda hemmet inför julen. Och allt ska vara klart till den första advent.
Kyrkan, traditionerna och ljusen är en del av advent, men man får inte glömma glädjen. Det är nu det händer så mycket roligt: julmarknader, jularrangemang och inte minst musiken. I det körtäta Sverige är advent även musikens tid. Då ges massor med konserter för alla musiksmaker. Det är fest och stämning. Och så får man ju äntligen öppna den första luckan i adventskalendern.
Adventskalendern
Adventskalendrar finns i mängder av utföranden, med eller utan glitter, med eller utan choklad som en extra bonus. Den vanligaste i vårt land är Radiohjälpens egen kalender. Radion började sända adventskalenderprogram redan 1956. 1960 hakade TV på och ändrade namnet till julkalender. När det är dags för lucka ett i TV är det inte bara barnen som har koll. Hela familjen samlas och tidningarna recenserar innehållet och skådespelarinsatserna samtidigt som man gör nostalgiska tillbakablickar mot Teskedsgumman, Greveholm, Albert och Herbert, och alla de andra. För advent är både att titta tillbaka, blicka framåt och ha det trevligt i nuet. Glad Advent!
Läs mer om advent >
Lyssna på podden I FOKUS om adventsfirandet i Sverige >
Litteratur:
Anita Wahlberg (red), Stora julboken, ICA-förlaget, 1983
Ebbe Schön, Julen förr i tiden, Natur & Kultur, 1980
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Artikel om advent på Nordiska museets hemsida
Text: Eva Österlund, frilansjournalist och författare
