Advent och luciafirandet

Advent inleder det kristna kyrkoåret och infaller den fjärde söndagen före jul. Adventstiden varar fram till och med julaftonen och inkluderar fyra söndagar som brukar kallas: första, andra, tredje och fjärde advent. Under den här perioden i december äger också luciafirandet rum, som i likhet med adventsfirandet med tiden har utvecklats till en ljusfest i vintermörkret.
S

Advent och lucia infaller under årets mörkaste period och är med alla ljus och all sång kanske våra två mest stämningsfulla högtider.

Advent

Advent var från början en julfasta, en förberedelsetid inför jul. Idag firas den mest som en uppladdningstid inför årets stora helg med julklappar och andra julförberedelser i centrum. 1:a söndagen i advent har blivit den stora skyltsöndagen. Men samtidigt är den vår stora kyrkogångsdag där folk med glädje sjunger "Hosianna" och "Bereden väg". Adventstiden präglas rent allmänt av julsånger, både gamla och nya, många med religiös bakgrund. Kanske har advent börjat fylla människors längtan efter fest och efter traditioner - där det urgamla religiösa arvet tonar fram.

Som "förjul" och ljushögtid är advent ganska nytt. Detsamma gäller flera av våra adventstraditioner som adventsljus och adventsstjärna. Bådadera hör samman med vad som har kallats "1900-talets ljusrenässans". Seden att tända ett ljus för varje adventssöndag finns nämnd hos Nathan Söderblom (1866-1931, ärkebiskop). Ljusen placerades i en enbuske - en variant den adventsgran som är känd från Ersta diakonissanstalt i Stockholm från 1870-talet. Från 1930-talet fick adventsgranen konkurrens med den adventsstake, som numera finns i praktiskt taget alla svenska hem.

ANNONS

ANNONS

Adventsstjärnans ursprung är diffust. Den har förknippats med adventsandakterna bland de herrnhutiska brödraförsamlingarna på kontinenten och till inre missionskretsar i Tyskland. Från början måste adventsstjärnan ha symboliserat Betlehemsstjärnan och har senare "sekulariserats". Anknytningen till stjärntydarna (de tre vise männen) från österns länder finns fortfarande kvar vid firandet av luciadagen och trettondehelgen.

Också de tidigaste adventskalendrarna hade religiösa motiv. Bakom julaftonsluckan fanns alltid Jesus i krubban. Numera har också adventskalendern sekulariserats, inte minst med TV:s hjälp. I radio och TV talar man idag mera om julkalender än om adventskalender.

Under adventstiden infaller årets mörkaste dygn, midvintersolståndet. Det tunga mörkret och sedan solens återvändande har i årtusenden präglat människors tro och traditioner. Vintersolståndet har förknippats med mörkrets alla ondskefulla makter, med faror, olyckor och nöd. Då stod kampen som starkast mellan ljus och mörker. När dagen började bli längre, var det ljusets makter som segrade. Solen segrade över mörkret. Ett exempel på sådan kult är den romerska festen "Sol invictus" (den obesegrade solen), som efter kristendomens införande som statsreligion i romarriket ersattes av den kristna julhelgen. Också här i Sverige måste den kristna julen ha trängt ut olika typer av hednisk kult kring vintersolståndets brottning mellan ljus och mörker.

LÄS MER: Advent

Luciafirandet

Kampen mellan ljus och mörker kommer tillbaka också i samband med luciafirandet 13 december. Just lucianatten var enligt folktron årets mörkaste (alltså inte 21 december).

Luciahelgen är mycket komplex. Den innefattar mörkrets alla ondskefulla makter, ofta anförda av Lucifer, mörkrets furste. Mycket av lussefirandet har säkerligen förkristna rötter.

Mot allt det ondskefulla står Lucia, ljusdrottningen. Legenden berättar att helgonet Lucia levde i Syrakusa på Sicilien där hon ska ha lidit martyrdöden 13 december år 304. Ljusen i Lucias hår kan vara ett minne av bålet, som hon en gång ska ha bestigit.

Men traditionens och riternas Lucia lever ett ganska självständigt liv jämfört med martyren och helgonet. Sedan lång tid tillbaka har lussefirandet en central roll i vårt advents- och julfirande. 300-talets flickmartyr har samtidigt förvandlats till en modern skönhetsdrottning.

ANNONS

ANNONS

Bakgrunden till luciatraditionerna är alltså många och skiftande. De allra flesta är idag bortglömda. Kvar finns luciatågen, luciakröningarna och lussemorgonens uppvaktningar. Sången "Sankta Lucia" är från början en sjömansvisa från Neapel. Mycket av lussefirandet är förknippat med den sången.

På Lucias festdag den 13 december började under medeltiden den stora vinterfastan före jul. Liksom vid fastlagen före påskfastan gällde det att ladda upp ordentligt! Det gjorde man med hjälp av den nattliga lussebiten eller lussefrukosten under den farliga lucianatten. Vid lusseottan gick man upp mitt i natten och kalaset tog sin början. Först lutfisk med sup, sedan fläsk, lussekatter, glögg och andra rätter. Lussekatterna hade i folktron samband med djävulen. Ljusdrottningen och glögg och lussekatt är en sista rest av forna tiders lussekalas med sin starka religiösa laddning.

Kanske har tåget med Lucia och stjärngossarna samband med Bibelns berättelser om Maria och de vise männen, stjärntydarna från österns länder? De som i Sverige har sin festdag trettondedag jul.

LÄS MER: Lucia

LÄS MER: Vardagsliv och högtider i ett historiskt perspektiv

LÄS MER: Kyrkoåret

LÄS MER: Kristendomens riter

LÄS MER: Kristna traditioner och högtider

LÄS MER: Svenska högtider och traditioner förr och idag

 

Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.

 

Senast uppdaterad: 13 juli 2020
Publicerad: 13 juli 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

Under medeltiden hade kyrkan mycket stor makt och genomsyrade hela det europeiska samhället. Var...

M

Fastan och påsken

Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning....

M

Jultraditioner förr och nu

Jultiden och julhelgen har liksom adventsfirandet stark religiös bakgrund. Det gäller inte bara...

M

Kyrkoåret

Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever...

ANNONS

Ämneskategorier

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder.

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Kristendomens riter

Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.

Relaterade taggar

Advent

Advent inleds fjärde söndagen före jul och håller på fram till och med julafton. Advent är för...

Lucia

Lucia firas den 13 december och är en svensk tradition som vid sidan av advent inleder julfirandet...

Jul

Julen är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesu födelse. Julfirandet är...