M

Kristendomens texter och den kristna traditionen

Bild:

Bibeln är egentligen inte bara en bok, utan en hel samling böcker. Namnet kommer av det grekiska ordet biblia, som betyder böcker. Bibeln består av 66 olika böcker.

Gamla testamentet

Kristendomen och judendomen har den hebreiska Bibeln som gemensam helig skrift. Inom judendomen kallas den för Tanak, medan den inom kristendomen kallas Gamla testamentet som tillsammans med Nya testamentet (se nedan) utgör den kristna Bibeln.

Gamla testamentet omfattar 39 böcker. Den katolska kyrkan, de ortodoxa samfunden och vissa andra kristna räknar ytterligare några böcker (de deuterokanoniska) vilka har tillkommit senare (efter 70 e.Kr).

Läs om bakgrund till Gamla testamentet >
Läs om Gamla testamentets berättelser - Abraham, Isak, Jakob och Mose >
Läs om Gamla testamentets berättelser: Kung David, landets delning och babyloniska fångenskapen >

Nya testamentet

Nya testamentet finns bara inom kristendomen och består av 27 böcker. I de fyra evangelierna beskrivs Jesus verksamhet från olika perspektiv. Matteus, Markus och Lukas evangelier har en liknande struktur medan Johannes evangelium skiljer sig lite från dessa.

Matteus-, Lukas- och Markusevangeliet är beroende av varandra när det gäller källmaterial och kallas för de synoptiska evangelierna (synoptisk betyder samsyn). Vad gäller Johannesevengeliet råder det delade meningar om förhållandet till synoptikerna.

Apostlagärningarna, som följer omedelbart efter de fyra evangelierna i Bibeln, är skrivet av samma författare som har skrivit Lukasevangeliet. Där skildras den första kristna tiden efter Jesus död och uppståndelse samt den tidiga kristna kyrkan.

Bild:

Gamla testamentet innehåller berättelserna om jordens skapelse och Israels folks tidiga historia före Jesu födelse, dess lagsamlingar, poesi och profetiska litteratur. Nya testamentet handlar om Jesu liv och de kristna den närmaste tiden därefter, samt vad som kommer att ske framöver innan och i samband med denna tidsålders slut.

I Nya testamentet finns många brev som tolkar det kristna budskapet. Dessa brev är situationsbundna och ingår i en korrespondens med vissa specifika församlingar som brottades med olika typer av frågor. Paulus var den viktigaste brevskrivaren.

Uppenbarelseboken skiljer sig från de övriga skrifterna i Nya testamentet då den boken handlar om den yttersta tiden (världens undergång). Budskapet framställs i form av uppenbarelser och i symbolisk form.

Judar och kristna tolkar den hebreiska Bibeln (Gamla testamentet) på olika sätt. Nya testamentet ger en ny tolkning av frälsningshistorien (tron på Messias) och förbunden som Gud sluter med Abraham och Mose. Nya testamentet utgår från att Jesus är den Messias som judarna väntat på. Det gör inte judar. Det var detta som gjorde att kristen tro kom att bli en annan religion än den judiska.

I de synoptiska evangelierna framställs inte Jesus på ett tydligt och uttalat sätt som Gud eller Guds son, det gör han däremot i Johannesevangeliet. Men antydan finns där.

Synen på vem Jesus var och är för de kristna utvecklas senare i de andra skrifterna i Nya testamentet. Tolkningen och diskussionerna fortsatte sedan i den kristna kyrkan och resulterade bland annat i trosbekännelser.

Bild:

Målning som föreställer konciliet (kyrkomötet) i Nicea år 325 e.Kr. Vid detta koncilium formulerades den nicenska trosbekännelsen.

Den kristna traditionen

Tolkningen och formandet av vad den kristna tron innehåller och betyder har varit ett arbete som pågått sedan Jesu tid. Nya testamentet är en tolkning och sammanställning av Jesu budskap.

De kristna trosbekännelserna har tillkommit efter att tveksamheter kring lärofrågor har uppstått. De diskussioner som pågick kring tiden då trosbekännelserna formulerades berörde bland annat frågan vem Jesus var. Den apostoliska trosbekännelsen berör detta och den nicenska trosbekännelsen förtydligar detta ytterligare då diskussionerna kring Jesu person fortsatte. Främst gällde det frågan om vem Jesus var och synen på treenigheten.

Teologiska diskussioner pågår fortfarande i samfund över hela världen. När åsikter kring detta gått isär för mycket har ibland nya kristna samfund bildats.

De kristna trosbekännelserna


Den apostoliska trosbekännelsen
Vi tro på Gud Fader allsmäktig
Himmelens och jordens skapare
Vi tro ock på Jesus Kristus
Hans enfödde son, vår herre,
Vilken är avlad av den helige ande,
Född av jungfrun Maria,
Pinad under Pontius Pilatus,
Korsfäst, död och begraven,
Nederstigen till dödsriket,
På tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
Uppstigen till himmelen,
Sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma levande och döda.
Vi tro ock på den helige Ande,
En helig allmännelig kyrka,
De heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndele och ett evigt liv.

Den nicenska trosbekännelsen
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig fader,
Skapare av himmel och jord,

Av allt vad synligt och osynligt är;
Och på en enda Herre,
Jesus Kristus, Guds enfödde Son,
Född av Fadern före all tid,
Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud,
Född och icke skapad, av samma väsen som Fadern,
På honom genom vilken allting är skapat;
Som för oss människor och för vår salighets skull
Har stigit ner från himmelen och tagit mandom
genom den helige Ande av jungfrun Maria
och blivit människa;
Som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus,
Lidit och blivit begraven;
Som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna,
Och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida:
därifrån igenkommande till att döma levande och döda,
på vilkens rike det icke skall vara någon ände;
Och på den helige Ande, Herren och livgivaren,
som utgår av Fadern och Sonen,
på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras
Och som har talat genom profeterna;
Och på en helig allännelig och apostolisk kyrka.
Jag bekänner ett enda dop till syndernas förlåtelse,
och förväntar de dödas uppståndelse
och den tillkommande världens liv. Amen.

Uppgifter och frågor

  1. Berätta kortfattat vad Gamla testamentet är.
     
  2. Vad handlar Nya testamentet om?
     
  3. Varför finns det två kristna trosbekännelser?

 

Litteratur:
​Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
Christer Hedin, Kristendom: lära, fromhetsliv och historia, Dialogos Förlag, 2011
 

Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap

Uppdaterad: 04 december 2017
Publicerad: 30 november 2017