+ Visa hela artikelserien

Några viktiga begrepp inom astronomin

Här presenteras i bokstavsordning några viktiga astronomiska fakta och begrepp. Sammanställningen är ett komplement till den föregående artikeln i serien om universum. Ordlistan är i första hand tänkt som en källa för läraren i syfte att öka eller fräscha upp kunskaperna i ämnet för att kunna berätta mer levande och intressant för eleverna om världsrymden och Big Bang. Det är alltså på inga vägar någon heltäckande ”astronomisk ordlista”.
M

Galaxen NGC 2336 är cirka 100 miljoner ljusår bort från jorden. Denna bild av galaxen togs av NASA/ESA rymdteleskop Hubble.

Asteroider

I ett bälte mellan Mars och Jupiter finns mängder av asteroider, småplaneter som kretsar kring solen och som alla tillsammans inte väger mer än en tusendel av jorden. Så här beskriver Nationalencyklopedin deras storlek: ”Antalet asteroider med en diameter större än 100 m uppskattas till 10 miljarder. De flesta är dock mycket små; de med diametrar större än 200 km är ca 30. Asteroiden 1 Ceres är störst med 933 km, sedan följer 2 Pallas (523 km), 4 Vesta (501 km), 10 Hygiea (429 km) och 511 Davida (337 km).”

Alla asteroider finns inte i asteroidbältet, och det finns även sådana som passerar mer eller mindre i jordens närhet. Kommer de riktigt nära kan de fångas upp av gravitationen. År 1908 exploderade en asteroid över Tunguska i Sibirien. Den hade en diameter på några tiotals meter men lyckades ändå fälla runt 80 miljoner träd och ödelägga ett område på mer än 2 000 kvadratkilometer med en kraft motsvarande mellan 500 och 750 Hiroshimabomber.

ANNONS

ANNONS

Big Bang

Teorin om Big Bang uppstod genom tanken att man skulle kunna ”spela filmen med universums expansion baklänges” tills universum packades ihop i ett supertätt tillstånd. Vissa astronomer hävdade envist att universum är oföränderligt men alltfler observationer bekräftade expansionsteorins riktighet.

Begreppet Big Bang myntades 1950 - och då sagt som en spydighet av en motståndare till teorin!

Big Crunch

En möjlig effekt av den mörka materians stora gravitation är att den på sikt kan hejda och vända universums expansion så att världsrymden istället börjar dra ihop sig för att till slut pressas samman i en fruktansvärd Big Crunch (den stora krossen).

Galaxer

Galaxernas existens var omtvistad ända in på 1920-talet. Då fanns det visserligen astronomer som påstod att Vintergatan inte var det enda stjärnsystemet i universum, men andra vetenskapsmän hävdade att Vintergatan var det enda stjärnsystemet, med vår sol i mitten.

Det var inte förrän Edwin Hubble 1923 bevisade att Andromedagalaxen ligger långt utanför Vintergatan som det blev allmänt erkänt att universum innehåller många fler galaxer än vår egen Vintergata. Därigenom öppnades ett nytt, oändligt perspektiv.

År 1932 började man mäta radiovågor i universum och man kunde med radioteleskop slå fast att Vintergatan är en spiralgalax.

Andromedagalaxen är vår närmaste galax. Den ligger 2,5 miljoner ljusår bort och är ungefär dubbelt så stor som Vintergatan med en massa av 5 biljoner solmassor och en diameter på 200 000 ljusår. Det är den enda galax bortom Vintergatan som kan ses med blotta ögat och den beskrevs redan år 964 av den persiske astronomen al Sufi. Den närmar sig oss med en fart av 110 km i sekunden.

Gravitation

Den förste som beskrev och analyserade gravitationen var Isaac Newton (1642-1727). Historien om hur han fick ett äpple i huvudet, och började fundera över varför det inte föll uppåt istället för ner mot jorden, är välkänd. Dock är den inte den verkliga orsaken till hans aha-upplevelse av att det måste finnas en dragningskraft. Egentligen var det en komet som fick honom att komma på det. År 1682 såg han Halleys komet passera jorden. Han drog slutsatsen att den hade hållits kvar i en elliptisk bana av en dittills okänd kraft - gravitationen från solen. Den hade ju åkt ett helt varv runt solen utan att slungas vidare ut i rymden.

Newtons undersökningar och slutsatser om att kroppar med massa utövar en dragningskraft på andra kroppar med massa publicerades 1687 i verket Principia och har präglat vetenskapen fram till idag.

Med teorin om gravitationen lyckades Newton förklara hur månen kan hålla sig kvar i sin bana kring jorden och hur planeterna fortsätter att cirkla kring solen utan att fara rätt ut i rymden. Genom balansen mellan centrifugalkraften, som hela tiden strävar efter att slunga iväg de cirklande himlakropparna, och gravitationen som strävar efter att dra dem till jordens respektive solens centrum, blir de kvar i sina banor runt, runt.

Newton sa själv blygsamt att han blott byggde vidare på upptäckter och forskning av Copernicus, Brahe, Kepler och Galilei. Men hans egen insats för vetenskapen innebar en revolution i tänkandet, som öppnade dörren för modern fysik och astronomi.

Kvasarer

På 1960-talet upptäcktes att det finns kvasarer, som består av två sammanflätade galaxer som kommit in i varandras gravitation och som har en oerhört förtätad energi och lyskraft.

Ljusår

Avstånd i rymden brukar räknas i ljusår. Ett ljusår är den sträcka som ljuset hinner färdas på ett år, omkring 9,5 biljoner km eller 9 500 000 000 000 km.

Månar

Månar definieras som himlakroppar i bana runt en planet.

ANNONS

ANNONS

Mörk materia

Mörk materia är det kanske mest spännande fenomenet som konstaterats i universum. Tecken på dess existens har iakttagits sedan 1930-talet men det är först under senare decennier som det har blivit högaktuellt. Bakgrunden är att högst 10 procent av universums massa är möjlig att iaktta med kända metoder och att bl.a. galaxernas hastigheter inte kan förklaras på annat sätt än att det finns en ”osynlig” massa i universum som utgör de resterande 90 procenten och vars gravitation är påtaglig.

Denna massa som finns där utan att vi kan studera den, har man valt att kalla mörk materia.

Det finns olika teorier om vad mörk materia är, och enligt en teori existerar den inte alls. Istället skulle det finnas parallella universum, osynliga för varandra förutom att deras gravitation påverkar varandra.

Nebulosor

Nebulosor är material i universum som nya stjärnor och planeter kan bildas av: ansamlingar av gas och stoft i väldiga moln.

Genom att studera vad som pågår i nebulosor kan man få en uppfattning om hur stjärnor uppstår som förtätningar i dem.

Neutriner

Den mörka materian sänder ut ett ständigt flöde av neutriner, märkliga partiklar som man nu har byggt jätteanläggningar djupt nere i Antarktis is och gruvhål i Nordamerika för att försöka ”fånga” och studera. De är helt opåverkbara av magnetism och flödar obehindrat genom hur tjocka väggar som helst av berg och metall.

Planeter

Planeter är större himlakroppar i egna banor runt en stjärna, t.ex. solen. Planeterna i vårt solsystem är numera åtta sedan Pluto 1996 degraderades till dvärgplanet efter en omröstning i Internationella Astronomisamfundet.

År 2008 fick Pluto en liten tröst: termen plutoider ersatte beteckningen dvärgplaneter. En plutoid är en himlakropp i en bana runt solen bortom Neptunus. Den måste vara nästintill
sfärisk och får inte ha andra mindre objekt i sin bana.

Hittills känner man bara till en enda plutoid förutom Pluto, Eris, som upptäcktes år 2005. Den är större än Pluto, som i sin tur är mindre än jordens måne.

Planetsystem

Vårt planetsystem består av solen, planeterna med sina månar, plutoiderna (dvärgplaneterna), asteroiderna, kometer och meteorer. Alla planeter kretsar i solens rotationsriktning. De har förmodligen uppstått som förtätningar av gas och stoft som blev över när solen bildades för 5 miljarder år sedan.

Pulsarer

Pulsarer är det som blir kvar av mindre stjärnor som ”slocknat”. De har en diameter på kanske bara två mil, och en massa som är enorm: ett par teskedar från en pulsar kan väga mer än alla bilar och bussar i Sverige!

Pulsarer sänder ut regelbundna radiosignaler som man länge fantiserade om var budskap från främmande civilisationer - men tyvärr, tyvärr ... De mystiska radiomeddelandena har en torr, naturvetenskaplig förklaring. När stora stjärnor dör blir de emellertid inte pulsarer utan svarta hål.

ANNONS

ANNONS

Solen

Solen innehåller mer än 99 procent av vårt solsystems samlade massa. Den består till största delen av väte som hålls samman genom gravitationen och som ombildas till helium genom en kärnreaktion. Därvid uppstår solenergin.

Solens bränsle beräknas räcka i ca 5 miljarder år till, därefter kommer den att svälla till en röd jättestjärna. Efter miljarder år kommer den att dras samman till en vit dvärgstjärna, som ytterligare miljarder år senare kallnar till en svart stjärna ...

Stjärnor

Vår sol är en stjärna i galaxen Vintergatan. Den stjärna i Vintergatan som befinner sig allra ”närmast” oss (förutom solen) är Alfa Centauri som kan ses på södra stjärnhimlen, alltså inte från Sverige. (Egentligen handlar det om tre stjärnor som roterar runt varandra.) Alfa Centauri ligger 4,2 ljusår från jorden. Det kanske inte låter så mycket, men det är omkring 40 biljoner km!

Svarta hål

Svarta hål är ett begrepp som myntades 1968. Det är himlakroppar som har en så stor massa att inte ens ljuset kan slita sig ur deras extrema gravitation. Det är svårt att bevisa deras existens eftersom de inte kan iakttas, men man tror sig ha iakttagit svarta hål indirekt i form av intensifierad röntgenstrålning när gasmoln och andra himlakroppar sugs in i dem.

De största svarta hålen i centrum av en galax kan troligen ha en massa som är miljoner eller miljarder gånger så stor som solens. De kan ha uppstått genom supernovaexplosioner. (Supernovor bildas när stjärnor exploderar.)

Universums karaktär

Universums karaktär var länge omdiskuterad. Det är anmärkningsvärt att det ännu på 1600-talet kunde vara belagt med dödsstraff att hävda att solen, inte jorden, var i centrum för solsystemet. Men kunskaperna ökade därefter snabbt, särskilt under 1900-talet.

Hubble kunde år 1929 slå fast att universum expanderar, något som till och med Einstein tidigare hade förnekat. Insikten om expansionen ledde i sin tur till teorin om Big Bang.

LÄS MER: Lätta fakta om universum


Text: Kalle Güettler (f.d. lärare, nu författare av läromedel, facklitteratur och ungdomsböcker) och Kristina Güettler (läromedelsförfattare och SO-lärare i bl.a. geografi)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Mellan himmel och jord", (geografibok för åk 4-9), tidigare utgiven av Studentlitteratur AB.
 

Artikelserie om Universum

Bild: NASA
+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 19 september 2022
Publicerad: 19 september 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L

Evolutionen - från bakterie till däggdjur

Det tog miljarder år för livet på jorden att uppstå och utvecklas. De djur och växter som lever...

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om universum

För 14 miljarder år sedan var allt material i hela universum sammanpressat till en tät kula. Kanske...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Okategoriserad historia

Material med innehåll som inte passar in någon annanstans.

Relaterade taggar

Astronomi

Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. Ämnet astronomi är enormt stort och...

SO-rummet tag typ

Världsbild

En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...