Fem märkligaste sakerna med påsken och påskfirandet

4. Förbudet att gå på bio på långfredagen

Långfredagen är inom kristen tradition en sorgens dag. Det var på långfredagen som Jesus korsfästes och dog. Jesus död på korset och uppståndelsen på påskdagen är ju själva centralbudskapet i kristendomen och därmed i påskfirandet.

3. Påsken infaller varje år på två olika datum

Påskens datum är en hel vetenskap (se ovan), men för att komplicera det hela ytterligare är det nästan alltid två olika datum som påsken firas runt om i världen.

Grundprincipen är att påskdagen infaller söndag efter påskfullmånen (en ur tabeller framräknad fullmåne vilket inte alltid överensstämmer med den astronomiska). Detta göra att påsken kan infalla från slutet av mars till slutet av april.

Det som gör att påsken kan infalla på två helt olika datum är att ortodoxa kristna (till skillnad från protestanter och katoliker) dels använder den äldre julianska kalendern och dels att de fortfarande har som regel att den kristna påsken måste infalla efter judiska pesach.

Skillnaden mellan den julianska och den gregorianska (som protestanter och katoliker använder) är tretton dagar (beroende på olika sätt att beräkna skottår). Ortodoxa högtider infaller alltså tretton dagar senare (t.ex. är den ortodoxa juldagen 7 januari).

Dessutom följer de ortodoxa kyrkorna den ursprungliga bestämmelsen från konciliet i Nicaea att den kristna påsken måste vara efter judisk pesach (som också varierar i datum på grund av den judiska kalendern).

Årets påsk är ett tydligt exempel. Katoliker och protestanter firar påskdagen redan den 27 mars, men eftersom den judiska pesach infaller 22-30 april kan ortodoxa kyrkor inte fira påsk som brukligt tretton dagar efter katoliker och protestanter. Istället infaller den ortodoxa påsken inte förrän 1 maj.

2. Barn utklädda till häxor som tigger godis

Att tro på övernaturliga väsen som tomtar och troll och liknade har förekommit i våra samhällen så långt tillbaka som vi har källmaterial (och förmodligen innan dess). Och människor som besuttit övernaturliga förmågor var ofta illa sedda. Men i samband med reformationen i slutet av 1500-talet började en ny form av anklagelser växa fram – vissa kvinnor anklagades för att ha ingått pakt med Djävulen, de var häxor.

1. Sverige har haft ett helt eget sätt att beräkna påskens datum

Som om påskens datum inte var nog komplicerat redan så finns det för svenskt vidkommande ytterligare en detalj som historiskt komplicerar beräknandet av påskdagens infallande.

På förslag från astronomen Anders Celsius 1739 började man i Sverige nämligen året därpå att beräkna påsken astronomiskt (inte utifrån tabeller och med fixerad vårdagjämning som i övriga Europa).

I Celsius almanacka för 1740 står följande i förordet: “1:mo Påskan celebreras på Söndagen som efter Astronomisk Uträkning infaller näst efter närmaste Full-Månen till Wårdagjämningen”

Den praktiska konsekvensen av detta beslut var att påsken i Sverige vid flera tillfällen mellan 1740 och 1844 inföll på andra datum än i den övriga kristna världen. År 1742 var påskdagen i resten av världen den 25 mars. Men eftersom Sverige fortfarande använde den julianska kalendern och den “riktiga” vårdagjämningen så var påskdagen i Sverige istället redan den 14 mars.
 

Podden - Historiens topp 5

Avsnitt 05: Fem märkligaste sakerna med påsken och påskfirandet