Folkungarna

Folkungarna eller de äkta folkungarna är en benämning på den stormannagruppering som under 1200-talet stod i opposition mot den Erikska ätten och mot Folkungaätten, med vilka de samtidigt var släkt. Folkungarna har setts som representanter för de lokala stormannaskikten (framför allt i Uppland) som motsatte sig kungamaktens expansion och utvidgning av skatterna och därför lanserade alternativa tronkandidater.
ANNONS
ANNONS
Folkungarna dyker för första gången upp i källorna som ett stödparti till den Erikska ätten i slaget vid Gestilren 1210, där bland annat den som givit namn åt kretsen, Folke jarl, stupade.
Senare var folkungarna emellertid aktiva bakom Knut Långes uppror mot Erik Eriksson 1229. Knut Långe var släkt med Erik Eriksson och ingick i dennes förmyndarregering. Efter att ha fördrivit sin unge släkting valdes han till kung 1230. Efter hans död 1234 kunde dock Erik Eriksson återvända hem.
Knut Långes son Holmger Knutsson (död 1248) lanserades som tronpretendent (övertagare av tronen) vid ett nytt uppror mot Erik Eriksson 1247. Upproret krossades emellertid i slaget vid Sparrsätra utanför Enköping samma år.
Synen på folkungarna som ett regionalt förankrat stormannaparti i kamp mot en expansiv centralmakt (statsförvaltning) baserar sig bland annat på en notis i Sigtunaannalerna från detta tillfälle: "samma år [1247] förlorade Upplands allmoges menighet sin frihets seger vid Sparrsätra, och ålades spannmale, skeppsvist och andra bördor". Holmger flydde efter nederlaget till Ångermanland, tillfångatogs, avrättades och begravdes i Sko kloster. Mirakel ska senare ha inträffat vid hans grav.
När Erik Eriksson dog 1250 gjorde folkungarna ett nytt försök att ta makten med Holmgers bror Filip Knutsson (död 1251) som tronkandidat. Efter att ha misslyckats med att få stöd från Norge värvade Filip och en annan tronpretendent vid namn Knut Magnusson trupper i Tyskland och gick till aktion. De besegrades dock i slaget vid Herrevadsbro vid Kolbäcksån i Västmanland hösten 1251. Erikskrönikan berättar om hur de slagna upprorsledarna lovades amnesti, varpå Birger jarl lät halshugga dem.
Folkungarna stödde Magnus Ladulås uppror mot Valdemar 1275, men reste sig några år senare en sista gång under Johan och Birger Filipsson (Filipssönernas uppror 1278-1280). En av missnöjesanledningarna var att Magnus använt utlänningar i rikets styrelse. När även denna resning krossats försvann folkungarna som politisk maktfaktor. Filipssönerna avrättades för majestätsbrott.
LÄS MER: Folkungaätten
LÄS MER: Erikska ätten
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Här hittar du material som kan relateras till folkungarna.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Folkungarna
Sverige under medeltiden, del 1 av 3: Sveriges uppkomst
Den första delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. I svensk historia anses medeltiden omfatta perioden från ca år 1000 till 1500. Det var under den här tiden som Sverige växte fram som ett enat kungarike. I den här artikeln kan du bland annat läsa om Birger jarl och hans söners byggande av riket Sverige...
Länkar om Folkungarna
Sveriges stridande ätter under tidig medeltid
Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om maktkampen mellan svenska stormannaätter under 1100-talet och början av 1200-talet - verkligheten bakom Arn. Genom kampen mellan "erikar", "sverkrar" och "folkungar" lades grunden till det svenska riket.
Var stod slaget om Gestilren?
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om forskning kring slaget vid Gestilren. En dag i juli månad år 1210 utkämpades ett slag. Man kan tänka sig hur furstar red fram under sina härtecken, stormän i ringbrynjor och hinkformade hjälmar kämpade i spetsen för sina svenner med svärd och stridshammare, allmogeskaror bidrog med spjut, yxor och bågar. När drabbningen var över låg bland de döda en kung, rikets jarl samt ett antal stormän. Platsen där de kämpade bar namnet Gestilren...
Maktkampen i Sverige på 1100-talet
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om maktkampen mellan de ”sverkerska” och ”erikska” ätterna i 1100-talets Sverige.
ANNONS
ANNONS
Vilka var folkungarna?
Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om folkungarna och vilka de var. Vad få vet är att de personer som vi brukar kalla folkungar – dvs. Birger jarl och hans ättlingar – inte alls kallade sig så. Förhållandet var det motsatta. Birger jarl och hans familj var inte sällan dödsfiender till folkungarna. Deras egen släkt hette alltså inte Folkungaätten, trots allt som står i gamla historieböcker...
De äkta folkungarna
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om folkungarna och hur riket Sverige trädde fram. När kom egentligen landet Sverige till? I dag talar man om tidig medeltid. Och vi vet att svear och götar fortfarande ofta hade varsin kung under första hälften av 1100-talet. Så vi måste gå ytterligare en bit fram i historien innan Sverige verkligen börjar fungera som ett land...
Slaget vid Gestilren 1210
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slaget vid Gestilren år 1210. Man kan tänka sig hur furstar red fram under sina härtecken, stormän i ringbrynjor och hinkformade hjälmar kämpade i spetsen för sina svenner med svärd och stridshammare, allmogeskaror bidrog med spjut, yxor och bågar...