Kartago grundades på 800-talet f.Kr av feniciska kolonisatörer från staden Tyros. Kartago var beläget vid Nordafrikas Medelhavskust, strax intill dagens Tunis, Tunisiens huvudstad.
Omkring 650 f.Kr uppnåde Kartago självständighet från Tyros och började därefter som stadsstat att expandera i området.
Med tiden blev Kartago huvudstaden i ett nytt feniciskt handelsrike (med samma namn) där även andra stora städer och kolonier ingick (se karta).
Från omkring 600 f.Kr till 200 f.Kr var Kartago en stormakt vid Medelhavet och utgjorde med sina rikedomar och sin starka flotta ett hot mot romarna.