Galileo Galilei

Galileo Galilei föddes 1564 i staden Pisa i Italien. Han är den moderna naturvetenskapens store grundläggare. Genom sitt arbete som fysiker, matematiker och astronom blev han en banbrytare för den experimentella naturvetenskapen.

Bild: National Maritime Museum

Galileo Galilei (1564-1642), målning av Justus Sustermans från 1636.

Utförde viktiga experiment

Galileo Galilei studerade vid universitetet i Pisa. Han utnämndes senare till professor i Pisa och Padua.

Redan under hans tid som student upptäckte han att en pendels svängningar är så konstant att de kan användas för tidmätning.

Galilei lade grunden till dynamiken (gren inom mekaniken om partiklars och kroppars rörelse under påverkan av krafter). Han prövade bland annat kroppars fall från höjder. Han kunde visa att olika tunga föremål med samma form faller i stort sett lika fort. Antikens store filosof Aristoteles hävdade att olika tunga kroppar faller olika fort till marken.

ANNONS

På samma sätt fastslog Galilei efter många experiment, att ett föremål som sätts i rörelse inte automatiskt stannar av sig självt, som många tidigare hade trott. Om man lyckades eliminera tröghetskrafterna skulle föremålet fortsätta att röra sig i samma riktning för alltid.

Bild: Wellcome Images

Galilei fick ett milt straff av inkvisitionen och satt i husarrest under resten av sitt liv. Men Galilei kunde ändå fortsatta sitt vetenskapliga arbete. 1638 publicerades boken Samtal och matematiska demonstrationer om två nya vetenskaper, där han hade skrivit ner sina fysikaliska teorier. Dessa teorier kom senare till stor användning för bl.a. Isaac Newton.

Galilei satte solsystemet på plats

1609 fick Galilei höra talas om en holländare som hade upptäckt kikaren. Utan att ha sett denna kikare funderade Galilei ut hur den var konstruerad och byggde själv en starkare. Med hjälp av den upptäckte han månens kratrar, solfläckarna och Jupiters månar.

Dessa upptäckter stödde Copernicus teorier som Galilei anslöt sig till. Dessa teorier gick ut på att solen är centrum och att jorden roterar runt denna stjärna.

Kyrkan tolererade inte Galileis idéer

Copernicus teori om att jorden rörde sig runt solen hade väckt den mäktiga kyrkans vrede. Nu kom Galilei och sa att han hade bevis för att denna teori stämde. Det var en utmaning mot Bibeln ansåg de mäktiga kyrkoledarna.

ANNONS

Bild: Museo Galileo

Galilei spelade en viktig roll i den naturvetenskapliga revolutionen under 1600-talet.

1632 skrev han Dialog om de två stora världssystemen. Denna skrift ledde till att Galilei ställdes inför en kyrklig domstol. 1633 förklarades han skyldig. Galilei tvingades läsa upp en färdigskriven bön om förlåtelse. Dessutom lovade han att aldrig mera lära ut att jorden rörde sig runt solen. Efter att ha läst bönen lär Galilei ha mumlat: ”Och ändå rör hon sig”. Förmodligen är det trotsiga uttalandet påhittat i efterhand.

Den förste vetenskapspersonen

Galilei är den förste vetenskapspersonen som experimenterade förutsättningslöst. De sista åren i sitt liv blev han blind, men han fortsatte ändå med sitt noggranna vetenskapsarbete. År 1642 dog denna store vetenskapsman.

LÄS MER: Galileo Galilei - den moderna vetenskapens fader

LÄS MER: Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

LÄS MER: Vetenskapliga revolutionen

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

LÄS MER: Inkvisitionen

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria