På samma sätt fastslog Galilei efter många experiment, att ett föremål som sätts i rörelse inte automatiskt stannar av sig självt, som många tidigare hade trott. Om man lyckades eliminera tröghetskrafterna skulle föremålet fortsätta att röra sig i samma riktning för alltid.
Galilei satte solsystemet på plats
1609 fick Galilei höra talas om en holländare som hade upptäckt kikaren. Utan att ha sett denna kikare funderade Galilei ut hur den var konstruerad och byggde själv en starkare. Med hjälp av den upptäckte han månens kratrar, solfläckarna och Jupiters månar.
Dessa upptäckter stödde Copernikus teorier som Galilei anslöt sig till. Dessa teorier gick ut på att solen är centrum och att jorden roterar runt denna stjärna.
Kyrkan tolererade inte Galileis idéer
Copernikus teori om att jorden rörde sig runt solen hade väckt den mäktiga kyrkans vrede. Nu kom Galilei och sa att han hade bevis för att denna teori stämde. Det var en utmaning mot Bibeln ansåg de mäktiga kyrkoledarna.
1632 skrev han Dialog om de två stora världssystemen. Denna skrift ledde till att Galilei ställdes inför en kyrklig domstol. 1633 förklarades han skyldig. Galilei tvingades läsa upp en färdigskriven bön om förlåtelse. Dessutom lovade han att aldrig mera lära ut att jorden rörde sig runt solen. Efter att ha läst bönen lär Galilei ha mumlat: ”Och ändå rör hon sig”. Förmodligen är det trotsiga uttalandet påhittat i efterhand.
Den förste vetenskapspersonen
Galilei är den förste vetenskapspersonen som experimenterade förutsättningslöst. De sista åren i sitt liv blev han blind, men han fortsatte ändå med sitt noggranna vetenskapsarbete. År 1642 dog denna store vetenskapsman.
LÄS MER: Vetenskapliga revolutionen
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
LÄS MER: Inkvisitionen
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
