Följande artiklar ingår i en artikelserie om Svenska matvanor förr .
Svenska matvanor förr
ANNONS
Artikelserie om Svenska matvanor förr
1Maten förr: På bondens bord
Mest karakteristiskt för gångna tiders mathållning på landsbygden var nog att kosten var så ensidig. Dag efter dag samma mat, mål efter mål. Enformigheten bröts bara till helgerna och vid en och annan fest. Matvanorna skilde sig åt från trakt till trakt och kosten var mycket olika sammansatt beroende på vad som odlades och vad som i övrigt fanns att tillgå. "Man tager vad man haver" var den gyllene regeln...
2Maten förr: I herrgårdens kök
Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av kastruller och idogt arbete. Men pass på rangordningen. Bäst att visa respekt för husmamsellen med nyckelknippan skramlande i ett band kring midjan. På mindre herrgårdar låg köket enligt gammal tradition inrymt i en särskild flygel. Det var främst för brandfarans skull, för maten lagades över öppen eld. Dessutom slapp man matos och sotig rök i sal och förmak. I köksflygeln fanns också diverse ekonomiutrymmen och tjänstefolkets sovrum...
3Maten förr: I borgarens hem
Under 1800-talets sista decennier och sekelskiftet 1900 skedde stora omvälvningar både i Sverige och ute i Europa. Industrierna var på frammarsch, landsbygdens folk flyttade till städerna där fabrikerna fanns. En nyrik medelklass av fabrikörer och handelsmän växte fram. Den sociala klyftan mellan arbetsgivare och arbetare var enorm, fattigdomen och trångboddheten ökade i städerna. Svår missväxt 1868-1873 och kris för sågverken och järnbruken på 1880-talet medförde att emigrationen till Amerika kulminerade. Men när man föreställer sig livet under den oskarianska epoken, som Oscar II:s långa regeringstid 1872-1907 brukar kallas, tänker man kanske främst på övermöblerade bostäder med plysch, fransar och pynt, på stora middagar med många rätter, pomp och ståt...
4Maten förr: Kryddor
Jakten efter kryddor är ett exotiskt och spännande kapitel i kulturhistorien. Sedan Nordens handel med främmande länder kom igång på allvar genom Hansaförbundet på 1200-talet, fick svenskarna stifta bekantskap med sådana främmande kryddor som saffran, kardemumma, kanel, muskot och peppar. Vår vanliga peppar fungerade som internationellt gångbart betalningsmedel under flera århundraden. De exotiska kryddorna var förr så dyrbara att de bokstavligen var värda sin vikt i guld, och de förvarades i låsta skrin eller skåp. Husmodern själv hade den åtråvärda nyckeln till kryddskåpet dinglande i skärpet. Saltgnugga, sockerhacka och sockertång, mortlar, kryddburkar och eleganta bordsställ för kryddor är gamla ting som kan berätta om kryddornas stora betydelse förr i tiden...
5Maten förr: Handelsboden och dess varor
Ett nostalgiskt skimmer vilar över den gamla handelsboden med personlig betjäning, ett spännande virrvarr av varor och en doftsymfoni av salt sill, fläsk, kryddor, tjära, kamfer och fotogen. Men hur många har idag erfarenhet av en riktig gammal handelsbod eller lanthandel? De har rationaliserats bort till förmån för mera rationella, men kanske mindre hemtrevliga snabbköp och stormarknader. De flesta nutidsmänniskor skulle antagligen förgås av otålighet i väntan på sin tur i den gamla handelsboden...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
Liknande artiklar
Och julen varar än till påska!

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...
Jordbruk och mat på vikingatiden

Livet på nordbornas gårdar krävde hårt arbete. Alla hjälpte till, även barn och gamlingar. Om skörden slog fel väntade hunger, sjukdomar och död. Ändå lyckades de flesta skapa ett liv i balans med naturen. Livet var tufft, men också fullt av gemenskap och doften av nybakat bröd...
Sågverksindustrin i Sundsvall på 1800-talet

Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...
Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Liberala reformer i Sverige 1840-1873

Mellan 1840 och 1873 genomfördes flera viktiga liberala reformer i Sverige. År 1842 beslutades att varje församling skulle ha minst en skola. Kvinnors rättigheter stärktes med lika arvsrätt 1845, och 1858 blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Bankväsendet utvecklades genom grundandet av affärsbanker som Stockholms Enskilda Bank. Och 1865 reformerades även Sveriges politiska system i grunden när ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Trots dessa liberala reformer var rösträtten fortfarande mycket begränsad samtidigt som många andra sociala orättvisor fanns kvar i samhället...
När den svenska emigrationen till USA tog fart

År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...
Ämneskategorier
Frihetstidens Sverige
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Livet på landet och i staden 1500-1776
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Gustavianska tidens Sverige
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
Sverige under 1800-talet
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Livet på landet och i staden 1776-1914
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Sverige under 1900-talet
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Arkitektur- och stilhistoria
Historia om arkitektur, stil och design. Äldre tiders stil kan ses i konsten och arkitekturen men även i många av de...
Historia om mat och matvanor
Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...
Liknande Podcasts
Skotten i Ådalen 1931
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
Skiftesreformerna i Sverige
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Våffeldagen
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.
Fastlagen och fastan
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.
Sveriges nittonhundratal: 1990-1999
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.