Svenska matvanor förr
ANNONS
Artikelserie om Svenska matvanor förr
1Maten förr: På bondens bord
Mest karakteristiskt för gångna tiders mathållning på landsbygden var nog att kosten var så ensidig. Dag efter dag samma mat, mål efter mål. Enformigheten bröts bara till helgerna och vid en och annan fest. Matvanorna skilde sig åt från trakt till trakt och kosten var mycket olika sammansatt beroende på vad som odlades och vad som i övrigt fanns att tillgå. "Man tager vad man haver" var den gyllene regeln...
2Maten förr: I herrgårdens kök
Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av kastruller och idogt arbete. Men pass på rangordningen. Bäst att visa respekt för husmamsellen med nyckelknippan skramlande i ett band kring midjan. På mindre herrgårdar låg köket enligt gammal tradition inrymt i en särskild flygel. Det var främst för brandfarans skull, för maten lagades över öppen eld. Dessutom slapp man matos och sotig rök i sal och förmak. I köksflygeln fanns också diverse ekonomiutrymmen och tjänstefolkets sovrum...
3Maten förr: I borgarens hem
Under 1800-talets sista decennier och sekelskiftet 1900 skedde stora omvälvningar både i Sverige och ute i Europa. Industrierna var på frammarsch, landsbygdens folk flyttade till städerna där fabrikerna fanns. En nyrik medelklass av fabrikörer och handelsmän växte fram. Den sociala klyftan mellan arbetsgivare och arbetare var enorm, fattigdomen och trångboddheten ökade i städerna. Svår missväxt 1868-1873 och kris för sågverken och järnbruken på 1880-talet medförde att emigrationen till Amerika kulminerade. Men när man föreställer sig livet under den oskarianska epoken, som Oscar II:s långa regeringstid 1872-1907 brukar kallas, tänker man kanske främst på övermöblerade bostäder med plysch, fransar och pynt, på stora middagar med många rätter, pomp och ståt...
4Maten förr: Kryddor
Jakten efter kryddor är ett exotiskt och spännande kapitel i kulturhistorien. Sedan Nordens handel med främmande länder kom igång på allvar genom Hansaförbundet på 1200-talet, fick svenskarna stifta bekantskap med sådana främmande kryddor som saffran, kardemumma, kanel, muskot och peppar. Vår vanliga peppar fungerade som internationellt gångbart betalningsmedel under flera århundraden. De exotiska kryddorna var förr så dyrbara att de bokstavligen var värda sin vikt i guld, och de förvarades i låsta skrin eller skåp. Husmodern själv hade den åtråvärda nyckeln till kryddskåpet dinglande i skärpet. Saltgnugga, sockerhacka och sockertång, mortlar, kryddburkar och eleganta bordsställ för kryddor är gamla ting som kan berätta om kryddornas stora betydelse förr i tiden...
5Maten förr: Handelsboden och dess varor
Ett nostalgiskt skimmer vilar över den gamla handelsboden med personlig betjäning, ett spännande virrvarr av varor och en doftsymfoni av salt sill, fläsk, kryddor, tjära, kamfer och fotogen. Men hur många har idag erfarenhet av en riktig gammal handelsbod eller lanthandel? De har rationaliserats bort till förmån för mera rationella, men kanske mindre hemtrevliga snabbköp och stormarknader. De flesta nutidsmänniskor skulle antagligen förgås av otålighet i väntan på sin tur i den gamla handelsboden...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
Liknande artiklar
Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten
Lästid 21 minuter
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
Livet på Paris gator under 1700-talet
Lästid 15 minuter
1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...
Stadsliv i 1700-talets Frankrike
Lästid 16 minuter
Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...
Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike
Lästid 13 minuter
I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...
Lätta fakta om Colosseum
Lästid 4 minuter
Colosseum är en av de mest kända byggnaderna från romarriket. På den stora arenan samlades tiotusentals människor för att se människor strida mot varandra och mot vilda djur. Stridskämparna brukade kallas för gladiatorer och de hade utbildats i gladiatorskolor. Arenan byggdes för nästan 2 000 år sedan och blev en symbol för Rom. Idag är den en av Italiens mest besökta sevärdheter...
Thomas Mores Utopia
Lästid 14 minuter
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
Ämneskategorier
Historia om mat och matvanor
Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...
Frihetstidens Sverige
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Livet på landet och i staden 1500-1776
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Gustavianska tidens Sverige
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
Sverige under 1800-talet
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Livet på landet och i staden 1776-1914
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Sverige under 1900-talet
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900...
Arkitektur- och stilhistoria
Historia om arkitektur, stil och design. Äldre tiders stil kan ses i konsten och arkitekturen men även i många av de...
Liknande Podcasts
Skotten i Ådalen 1931
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
Skiftesreformerna i Sverige
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Våffeldagen
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.
Fastlagen och fastan
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.
Sveriges nittonhundratal: 1990-1999
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
