Kolonierna - en god affär?

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är klart, lika klart som att vinsten "betalades" av de ursprungliga invånarna i de erövrade landområdena. Var kolonialismen även en god affär för de europeiska moderländerna? Det är inte så alldeles lätt att svara på den frågan. Allt beror på vilka beräkningsgrunder man vill använda. För det första - vad är moderlandet? Är det staten, folket eller bara de som satsade pengar i kolonierna? För det andra - hur ska man rätt värdera alla insatser från ömse håll? För det tredje och svåraste - hur skulle det ha sett ut om man inte haft kolonier?
S

Fransk handelsstation på Gorée, en ö utanför Senegal.

Låt oss ta det sista först. Den naturliga jämförelse som då kan göras är att jämföra kolonialmakter med länder som inte hade kolonier. Sverige är ett sådant land och hörde länge till de rikare länderna i världen. Det beror framför allt på att vi har lyckats sälja våra produkter på världsmarknaden. För att klara konkurrensen har vi varit tvingade att följa med i utvecklingen inom de områden vi satsat på. Det har absolut inte varit en nackdel för oss att vi saknat kolonier.

Exemplet Nederländerna

I den franska debatten brukar man ibland peka på vad som hände med Nederländerna, som år 1947 avvecklade hela sitt kolonialvälde i Östasien. Så här skrevs i en fransk tidskrift 1955 strax efter att Frankrike besegrats i Indokina och när upproret i Algeriet nyss börjat:

ANNONS

ANNONS

För att bevara sitt kolonialvälde skulle Nederländerna ha varit tvungna att genomföra en politik med icke produktiva investeringar. För det första skulle de ha fått bygga upp efter det som japanerna förstört under kriget. För det andra skulle de ha hållits ansvariga för att indonesiernas levnadsstandard skulle förbättras. De länder som måste underkasta sig politiskt fordrade mer och mer av materiella fördelar som kompensation för den politiska underkastelsen. Det är sålunda inte alls underligt att Nederländerna har kunnat märkbart höja sin levnadsstandard efter att de förlorat sitt kolonialvälde.

Svårt att jämföra länder

Mot ett sådant här resonemang kan man invända att det är omöjligt att jämföra länder. De har ju så olika förutsättningar i fråga om naturtillgångar, transportleder folkmängd osv. När det gäller Sverige har vi ju inte bara haft turen att få leva i fred utan dessutom haft eftertraktade varor att sälja, när det övriga Europa måste byggas upp efter de två världskrigen.

En del franska debattörer säger att "det skulle ha varit mera värt att bygga sjukhus och skolor hemma i Frankrike och att asfaltera vissa franska vägar istället för att göra det i Algeriet".

Så till de två första frågorna.

Vad kostade erövringarna?

Om vi utgår från vad erövring och ockupation kostade den franska statskassan är det lätt att göra en kostnadsredovisning. Mellan 1850 och 1913 var militärutgifterna sammanlagt 8 miljarder franc. Det är lättare att förstå hur mycket det var, eller hur litet, genom att jämföra med andra statsutgifter i själva Frankrike. Det motsvarar hela statsbudgeten under två år, under den aktuella tiden, eller, om man så vill, 16 års dryckesskatter.

Karta
Karta som visar de franska kolonierna.

De civila utgifterna var inte ens hälften av dessa. Största posten var löner för järnvägstjänstemännen  i Nordafrika. Om man går ner i de enskilda fallen och från erövringsutgifterna drar inkomster, blir kostnaderna genast mycket mindre.

Praktexemplet är Algeriet. Erövringen kostade 48,5 miljoner guldfranc, men från skattkammaren tog fransmännen guld och silvertackor för 39,5 miljoner. En del av miljonerna var för all del sådant som europeiska länder ändå var tvungna att betala för att slippa få sina fartyg plundrade av algeriska sjörövare, men hela bytet hamnade i Frankrike.

I det stora hela var kolonialutgifterna 6-7 procent av statsutgifterna och på intet sätt ruinerande. De privata investeringarna är lite svårare att exakt få fram, men den vanligaste siffran är 6,5 miljarder framtill 1914.

ANNONS

ANNONS

Vad fick man igen?

De aktieägare som placerat sina pengar i kolonialbolag behövde inte ångra sitt val. Fram till 1913 fick de i allmänhet tillbaka 30 procent per år. På fyra år hade man fått tillbaka hela sin insats och lite till. De vinstrikaste bolagen gav 50-80 procent i utdelning varje år. Fram till 1930 och den stora ekonomiska världskrisen var det likadant på de flesta håll.

Kolonierna blev också en viktig avsättningsmarknad för vissa delar av den franska industrin. Till kolonierna gick år 1930 50 procent av bomullstygerna, 60 procent av cementen, 30 procent av maskinerna, verktygen och bilarna. Från kolonierna importerades 80 procent av allt vin och ris, 65 procent av kakaon, 65 procent av olivoljan och 40 procent av spannmål och fosfat. Ännu år 1955 var 500 000 personer sysselsatta i handeln mellan moderland och kolonier.

Några forskare anser att vart 28:e hushåll i Frankrike försörjdes av kolonierna.

Soldater
Bild: Zdravko Pečar
Soldater ur den algeriska befrielsearmén. Algeriernas befrielsekrig började 1954. Trots att en halv miljon franska soldater fanns i Algeriet lyckades de inte slå ner revolten. 1 miljon algerier dödades under kriget, och 2 miljoner tvångsförflyttades. Charles de Gaulle som blivit Frankrikes president 1958, fick 1962 till stånd en överenskommelse om eld upphör och Algeriets självständighet.

Alternativen

Det verkar alltså vid första anblicken som om kolonierna varit en ganska god affär för Frankrike. Men då måste man bestämma sig för vad som menas med Frankrike, och det kan som sagt diskuteras. Att verksamheten under en ganska lång tid var en god affär för såväl bolag och satsande privatpersoner är helt klart.

Men Frankrike är ju så mycket mer. Kritikerna pekar på att man från andra håll och till mycket lägre priser skulle kunnat köpa vin, kakao, kaffe, jordnötter och gummi och inte nog med det. Om man köpt varorna från andra länder, skulle dessa länder kanske ha köpt mycket mer av franska exportvaror. Dessutom fick kolonialismen negativa verkningar för fransk industri. Genom att den hade en säkrad och bekväm marknad i kolonierna tilläts den att sälja medelmåttiga varor till högre priser än man kunnat ta ut vid konkurrens.

Dessa möjligheter bidrog till att förslappa de industrigrenar som skyddades och gjorde dem mindre dugliga att tävla på andra marknader. I kolonierna fanns det inte heller någon avsättning för mera högvärdiga, tekniskt utvecklade produkter. Därför stimulerades inte den franska industrin att satsa på utveckling av sådana varor vilket resulterade i att den halkade efter i utvecklingen på många områden.

ANNONS

ANNONS

Svårt att göra balansräkning

Även om vi på det här sättet kan få fram siffror som bevis, antingen som försvar för eller som angrepp på kolonialsystemet, är det då alldeles säkert att man gjort en fullständig balansräkning?

Hur ska man till exempel värdera de 75 000 män ur kolonialtrupperna som dog för Frankrike under första världskriget? Vilken avlöning ska vi beräkna för 220 000 kolonialarbetare som arbetade i vapenfabrikerna? Är det möjligt att få fram de verkliga kostnaderna för krigen i Indokina fram till nederlaget i Dien-Bien Phu eller för folkets lidanden i Algeriet under befrielsekriget? Går det att uppskatta värdet av att fransmännen hade utomeuropeiska områden att fly till och hämta resurser från under andra världskriget?

Avkastning åt ett håll kan vara en kostnad åt ett annat. Det är omöjligt att göra en korrekt summering.

Uppgifterna i den här artikeln är som synes hämtade från franska källor, men kunde lika gärna röra engelska, portugisiska eller holländska förhållanden. Även i dessa länder debatteras kolonialsystemet.

En annan intressant vinkling är vilka fördelar de forna kolonierna idag kan ha av att de europeiska kolonialmakterna byggde upp en synnerligen värdefull infrastruktur i sina kolonier. Hamnar, vägar, broar, järnvägar, el- och telenät är några exempel på detta liksom organiserandet av skolor och förvaltning. Vem vågar göra den beräkningen?

LÄS MER: Kolonisation och kolonialism

LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

LÄS MER: Kolonisation - bara avigsidor?

LÄS MER: Källorna till kunskap om kolonialväldena

LÄS MER: Förbättrade kommunikationer höll samman imperierna

LÄS MER: Vad har kolonialismen betytt för världen?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför är det så gott som omöjligt att svara på frågan om innehavet av kolonier var en bra affär för moderlandet i fråga?
     
  2. Nämn några positiva samt negativa konsekvenser av koloniseringen?
     

 

Text: Jan-Olof Fallström, bokrecensent och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 5 september 2023
Publicerad: 17 oktober 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Dreyfusaffären

Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var...

S

Upplysningens idéer spreds i Paris salonger

Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under 1700-talet. Överallt (...

S

Christine de Pizan - den första feministen

Christine de Pizan fick en bättre utbildning än de flesta flickor på 1300-talet. När hennes make...

L

Jeanne d'Arc - bondflickan som sadlade om till krigare

Jeanne d'Arc är troligtvis Frankrikes mest kända kvinna genom tiderna. Idag är hon sedan länge...

M

Slaget vid Poitiers 732 - vad hände egentligen?

"Karl Martell stod emellertid redo att med sina franker ta emot den fruktade stöten av Österns...

M

De svarta skeppen öppnar Japan för omvärlden

År 1853 anlände en mindre men tungt utrustad amerikansk flottstyrka till Japan. Uppdraget gick ut...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Frankrikes historia

Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Kolonial frigörelse

När andra världskriget var över och vunnet levde fortfarande en majoritet av världens folk kvar...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till första världskriget

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-27

Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Franska revolutionens orsaker

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

+ Lyssna