Simón Bolivár och Sydamerikas avkolonisering

Simón Bolivár ledde Sydamerika till självständighet från det spanska imperiet i början av 1800-talet och betraktas än idag som en nationell ikon i stora delar av Sydamerika. Men Bolivár hade egentligen större ambitioner än så. Han drömde om en Sydamerikansk republik där i stort sett hela kontinenten skulle ingå. Men av det blev det intet. Istället splittrades Sydamerika i många olika nationer som var och en ansåg sig var bärare av en unik nationalkaraktär, trots deras gemensamma historia.
M

Simón Bolívar (1783-1830) var ledare för Sydamerikas självständighetsrörelse från Spanien. Arvet från Bolívar ekar än idag runt om i Central- och Sydamerika.

Ville störta det spanska väldet i Sydamerika

I tio tröstlösa år har striderna pågått. Den spanska kronans grepp om dess jättelika kolonier i Sydamerika har sakta försvagats, men än är inget avgjort.

I hjärtat av det koloniala riket, i provinsen som kallas Nya Granada (ungefär dagens Colombia), styr den stränge vicekungen Juan José de Sámano. Upproret mot det spanska styret leds framförallt av Simón Bolivár, en europeiskt utbildad man som kommer från den lokala venzuleanska aristokratin. Han tillhör en släkt där man under generationer har tjänat pengar på sockerplantager och gruvdrift. Själv har han nu ägnat åratal åt ett envist krigande, driven av drömmen att en gång befria hela kontinenten från det spanska förtrycket – och inte minst, driven av en personlig dröm om att en gång hyllas som en hjälte, precis som den Napoleon han som ung såg krönas till kejsare i Paris.

ANNONS

Bolivár har omväxlande segrat och hyllats som befriare, omväxlande besegrats och tvingats fly. Senast gav han sig av till Karibien, där han på Jamaica utsattes för ett mordförsök och sedan jagades bort; på Haiti togs han emot väl av den nya regimen, bestående av slavar som precis gjort sig fria från det franska väldet.

Men nu är Bolivár åter i aktion, i ett område motsvarande dagens Venezuela. Landet där han och hans trupper befinner sig skiljs från det spanska väldets centrum av den höga och till synes ogenomträngliga bergskedjan Anderna. Kampen är jämn mellan Bolivárs styrkor, vars kärntrupper består av den så kallade brittiska legionen (frivilliga som tidigare kämpat för Storbritannien under Napoleonkrigen), och en armé trogen den spanska kronan. Samtidigt har även andra grupper gett sig in i striderna. Konflikten håller på att förvandlas till ett planlöst inbördeskrig, där olika klasser och intressen står mot varandra.

Bolivárs armé korsar Anderna

Men så, i maj 1819, bestämmer sig Simón Bolivár för att satsa allt. Han beslutar sig för att försöka ta med sig sin armé och tåga över Anderna, in i Nya Granada (ett enormt spanskt vicekungadöme i norra Sydamerika, bestående av vad som senare kom att bli Colombia, Ecuador, Panama och Venezuela). Ett avgörande slag måste till, tänker han, för om striderna bara fortsätter år efter år kommer motståndarna mot den spanska kronan till sist tröttas ut och frestas att ge upp kampen. Därför tar han med sig hela sin armé uppför de branta bergssluttningarna, mot bergspasset i Páramo de Pisba på drygt fyra tusen meters höjd. Fruktansvärd kyla och isande vindar möter soldaterna, som dör i drivor i snön, när de inte faller ner i raviner eller från klippstup. I början av juli är det som återstår av trupperna (så många som en tredjedel kan ha dött under färden) ute på andra sidan, i Nya Granada.

Till att börja med är Bolivárs armé i ett akut känsligt läge. Men den spanska armén dröjer. Först verkar man inte ha trott på nyheten att fienden tagit sig över Anderna, bergskedjan anses omöjlig att korsa. Inom några veckor har Bolivárs styrka återhämtat sig och många frivilliga anslutit sig. Därefter leder han sina trupper så fort det bara går, för att tvinga fram den avgörande konfrontationen.

Det sydamerikanska frihetskriget avgörs

Den 7 augusti ägde slaget rum, nära floden Boyaca. Den spanska armén, ledd av general José María Barreiro, var till antalet soldater ungefär lika stor som rebellernas, och dessutom både bättre drillad och bättre utrustad. Men soldaternas moral hade börjat svikta, vilket snart skulle visa sig.

Spanjorernas förtrupper, elitstyrkan, hölls upptagen av ett överraskningsanfall, medan Bolivár själv ledde ett angrepp mot den utspridda huvudstyrkan, som snart krossades fullständigt. General Barreiro gav upp och mer än 1 800 spanska soldater antingen dödades eller togs tillfånga. Bolivárs förluster uppgick inte till mer än ett femtiotal.

Därmed var kampen om Sydamerikas framtid i princip avgjord. Vicekungen Juan José de Sámano packade i all hast och flydde hem till Spanien. Överallt på kontinenten insåg de styrande skikten åt vilket håll bollen hade börjat rulla. Visserligen skulle spridda strider pågå i ännu några år, men i praktiken innebar denna strid slutet på det spanska välde som hade styrt över stora delar av Sydamerika ända sedan Columbus ankomst drygt 300 år tidigare.

ANNONS

Ville skapa en Sydamerikansk union

Simón Bolivár hade storslagna drömmar om vad som skulle ske härnäst. Han fantiserade om att bygga upp en republik där i stort sett hela kontinenten skulle ingå, med USA som förebild. Han hoppades att denna sydamerikanska union skulle bli världens främsta nation. Kanske inte den främsta i rikedom, men ”den främsta i frihet”.

Samtidigt vore det fel att säga att han i praktiken var en stor demokrat. Simón Bolivár var övertygad om att århundradena av kolonialisering hade lämnat djupa och förödande spår i samhället, vilket skadat såväl folket som överklassen på djupet. Det skulle lång tid innan en riktig demokrati var möjlig, och så länge var det väl lika bra att han själv hade makten.

Det tyckte åtminstone Bolivár själv. Många andra höll inte med.

Sydamerika splittras i många olika nationer

Den segerrika revolutionen föll snart samman i maktkamp och intriger. Det dröjde inte många år innan hela kontinenten istället var uppbruten i separata delar, under mer eller mindre enväldiga diktatorer. Korruption och förtryck, inbördeskrig och militärkupper kom att bli vardag. Ett antal olika nationer uppstod, alla intensivt övertygade om att de var bärare av en unik nationalkaraktär, trots deras gemensamma historia .

Samtidigt växte det brittiska inflytandet i regionen. När spanjorerna drog sig tillbaka klev brittiska banker och brittiska banker in och tog för sig. Stora skulder mot Europa byggdes upp, och lokala företag blev utkonkurrerade.

”Dessa länder är omöjliga att styra. Vi som har kämpat för revolutionen har bara plöjt havet”, förklarade den desillusionerade Bolivár.

I maj 1830, bara 47 år gammal, dog ”den store befriaren” i sviterna av tuberkulos. Han var då politiskt isolerad och förbrukad. Döden hann ikapp honom medan han var på väg att för alltid lämna den sydamerikanska kontinenten och resa tillbaka till det Paris han besökte som ung och som han ständigt längtat efter att en dag få återse.

LÄS MER: Kolonisation och kolonialism

LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

LÄS MER: Kolonial frigörelse

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vem var Simón Bolivár och varför ville han befria Sydamerika från spanjorerna?
     
  2. Hur gick Bolivár till väga för att kunna möta och besegra de spanska trupperna i ett enda avgörande fältslag?
     
  3. Vad ville Simón Bolivár skapa av Sydamerika efter att kontinenten befriats från spanska trupper? Beskriv kortfattat hans utopi.
     
  4. Förklara vad Bolivár syftade på med uttrycket: "Vi som har kämpat för revolutionen har bara plöjt havet".

Fundera på:

  1. Tror du att "Sydamerikas befriare" dog som en lycklig man? Motivera.

Ta reda på:

  1. Bolivár korsade Anderna med sin armé för att kunna krossa sin motståndare. Ge några fler exempel på andra liknande våghalsiga militära operationer i världshistorien som lett till stora segrar för de som satsat allt på ett kort.
     
  2. Nämn några andra viktiga historiska personer som var verksamma under samma tid som Bolivár och beskriv kortfattat deras inverkan på Europas eller övriga världens historia vid den tiden.
     
     

 

VILL DU VETA MER? Läs Generalen i sin labyrint av Gabriel García Márquez (1989).

 

FÖRFATTARE

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 13 mars 2024
Publicerad: 12 augusti 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S
Qingdynastin

Qingdynastin (1644-1912)

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig...

S
Cheyennekrigare

Little Wolfs krigare i elden - Cheyennefolkets marsch genom historien

Tommy Eriksson är en populärhistorisk författare och specialist på Nordamerikas urfolk. Han...

SO-rummet bok
M
Kipling

Rudyard Kipling och Djungelboken

Rudyard Kipling föddes 1865 i Indien och skickades som sexåring till England för att gå i skola....

SO-rummet bok
M
OS flagga

Olympiska spelen och politik, del 1: Krig väcker OS till liv

De första olympiska tävlingarna hölls i antikens Grekland för över 3 400 år sedan. Efter att...

M
Vikingaskepp

Vem upptäckte Amerika?

Egentligen är det dumt att ställa frågan vem som upptäckte Amerika. Det har bott människor i...

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Kända personer 1776-1914

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Hi

Nationalismens historia

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Från och med 1800-...

Hi
Karta

Spaniens historia

Här hittar du material som behandlar Spaniens historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Hi
Karta

Central- och Sydamerikas historia

Få en överblick av Central- och Sydamerikas historia. Här hittar du material som behandlar den Central- och...

Hi
Karta

Bolivias historia

Fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker Bolivias historia.

Hi
Karta

Colombias historia

Fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker Colombias historia.

Hi
Karta

Ecuadors historia

Få en helhetsbild av Ecuadors historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i...

Hi
Karta

Panamas historia

Här hittar du material som behandlar Panamas historia i stora och små perspektiv.

Hi
Karta

Perus historia

Fördjupa dig i Perus historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Hi
Karta

Venezuelas historia

Få en helhetsbild av Venezuelas historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag under olika perioder i...

Hi

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Hi

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Hi

Krig och försvar 1776-1914

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.

Relaterade taggar

Hi
Vietminh

Kolonial frigörelse

När andra världskriget var över och vunnet levde fortfarande en majoritet av världens folk kvar...

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Stater och nationer

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-10-11

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad en stat och vad en nation är - och hur det går till när nya stater bildas.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nationaldag

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-01

Julia, Mattias och Kristoffer ger sig på att förklara varför och hur vi firar Sveriges nationaldag?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Liberalismens ideologi

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

+ Lyssna