Meditation betyder ungefär eftertanke eller begrundan och är ett samlingsnamn för många olika sätt att träna uppmärksamhet och koncentration. Det kan också innebära att "försjunka" i ett tillstånd som gör att verkligheten upplevs förändrad. I religiösa sammanhang kan målet exempelvis vara att nå en djupare andlig insikt eller uppleva något bortom den vanliga sinnevärlden. Detta brukar ibland beskrivas som transcendens, att överskrida det vardagliga och sinnliga.
Olika former av meditation
I så kallad objektsmeditation riktas uppmärksamheten mot något bestämt, till exempel andningen, ett böneord, ett mantra eller en symbol. Ett mantra är ett ord eller en kort fras som upprepas under meditationen. Genom att återvända till samma fokus tränar utövaren sin koncentration.
I djupmeditation eller kontemplation försöker utövaren ofta nå ett tillstånd av djup koncentration, stillhet eller andlig insikt. Målet varierar mycket mellan olika religioner och meditationstraditioner. Det handlar därför inte alltid om att "tömma huvudet" på tankar, utan kan lika gärna innebära att bli mer uppmärksam på tankar, känslor eller det som händer i stunden.
Meditation som väg till andlig insikt
Meditation har en mycket lång historia och har fått särskilt stor betydelse inom religioner som hinduism och buddhism. Inom hinduismen har olika former av yoga och meditation bland annat använts som vägar mot andlig befrielse. Inom buddhismen används meditation för att utveckla bland annat koncentration och insikt och i förlängningen nå befrielse från lidandet. Men meditativa och kontemplativa övningar finns även inom exempelvis kristendom, judendom och islam, där de ofta är nära förbundna med bön och religiös eftertanke.
Meditation utanför religionen
Idag används meditation också utanför religiösa sammanhang. Ett känt exempel är mindfulness, där man tränar på att uppmärksamma det som händer i nuet utan att genast värdera eller döma det. Sådana övningar används bland annat för avslappning och stresshantering och förekommer även inom delar av hälso- och sjukvården. Forskning visar att vissa meditations- och mindfulnessprogram kan hjälpa en del människor med exempelvis stress och oro, men resultaten varierar och alla studier visar inte samma effekter.
Meditation är mer än att sitta stillNär man hör ordet meditation är det lätt att tänka på en person som sitter helt stilla med korslagda ben. Men meditation kan se ut på många olika sätt. Inom buddhismen finns till exempel både sittande meditation och gångmeditation, där utövaren långsamt går fram och tillbaka samtidigt som uppmärksamheten riktas mot rörelserna och det som händer i kroppen. Även recitation, sång och andra religiösa övningar kan ha en meditativ funktion. Inte heller behöver ögonen alltid vara stängda. I vissa traditioner hålls de öppna eller halvöppna, medan uppmärksamheten kan riktas mot andningen, ett ljud, en bild eller ett mantra. Andra former går ut på att uppmärksamma tankar och känslor när de kommer och går utan att försöka hålla fast vid dem. Det finns därför ingen enda metod som kan kallas "den rätta" meditationen. Olika traditioner har utvecklat olika tekniker och mål. För vissa är meditation framförallt en religiös väg mot befrielse eller kontakt med det gudomliga. För andra är den en övning i koncentration, närvaro eller lugn. Det gemensamma är att uppmärksamheten tränas på ett medvetet och återkommande sätt.
|
M LÄS MER: Zenbuddhism
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).
