David är den store hjälten. Det var bl.a. han som med sin stenslunga dödade jätten Goliat (en fruktad krigare bland filistéerna).
Salomo, som var kung Davids son, är istället mer känd för sin visdom. Det var Salomo som lät uppföra templet i Jerusalem - senare känt som Salomos tempel.
Riket delades år 936 f.Kr, en tid efter Salomos död. Den norra delen fick namnet Israel och bestod fram till 722 f.Kr då rikshalvan erövrades av Assyrien.
Den södra delen hette Juda och varade fram till 586 f.Kr då den erövrades av det nybabyloniska riket. Det ledande skiktet bland judarna fördes då bort i den s.k. "babyloniska fångenskapen" eller "exilen". Det var under den här tiden som många av texterna i Gamla testamentet skrevs ner och som judendomen formades som religion. Det var också då som judarna började träffas i synagogor som under exilen fungerade som en ersättning för templet i Jerusalem som dessutom hade förstörts i samband med babyloniernas erövring av staden.
År 539 f.Kr föll Babylon för den persiske erövraren Cyrus. Judarna fick nu lov att återvända hem till Juda och återuppbygga sitt tempel.
På 300-talet f.Kr erövrades Juda av Alexander den store. Juda blev därefter en del av det seleukidiska riket (Seleukiderna var en hellenistisk dynasti som grundades av Seleukos, en av Alexanders och efterträdare).
165 f.Kr inleddes judarnas befrielsekamp mot det seleukidiska väldet Efter det s.k. Mackabéerupproret 167 f.Kr uppnåddes till slut judiskt självstyre.
Mellan 145-63 f.Kr fanns en självständig judisk stat.
År 63 f.Kr erövrades den av romarna ledda av fältherren Pompejus (som senare blev Julius Caesars rival).
Kristi födelse år "1" ägde rum under den romerske kejsaren Augustus regeringstid.
År 70 e.Kr började ett omfattande judiskt uppror mot romarna. Upproret slogs till slut ner efter stora krigsansträngningar från romarnas sida. Romarna straffade de judiska upprorsmakarna genom att riva deras heliga tempel som var det enda stället där de enligt judisk tradition fick offra till Gud. Judarnas tempel har därefter aldrig blivit återuppbyggt och det enda som återstår idag är den Västra muren. Som ytterligare straff drev romarna en stor del av den judiska eliten i landsflykt. I samband med det inleddes den judiska diasporan eller förskingringen då judarna spreds över stora delar av världen.
135 e.Kr inträffade ett nytt våldsamt uppror mot den romerska övermakten. Även detta uppror slogs ner brutalt av romarna, ledda av kejsar Hadrianus. Straffet blev ännu hårdare den här gången då romarna lät totalförstöra Jerusalem varefter de utförde ett förbud mot judar att bo i den nya romerska staden (Aelia Capitolina) som byggdes på Jerusalems ruiner. Nu levde alla judar i diaspora.
På 600-talet blev området arabiskt under de muslimska erövrarna.
Under 1100- och 1200-talet erövrades området av korsfararna.
Är 1291 föll korsfararnas sista fäste - den för de kristna viktiga och väl befästa staden Akko - i det Heliga landet.
På 1500-talet erövrades området av de osmanska turkarna.
Efter första världskriget förvaltades området av britterna.
1933-1945 sker Förintelsen som är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde på drygt sex miljoner judar och ca sju miljoner andra människor. Förintelsen ägde rum i skuggan av andra världskriget och doldes av kriget.
1948 utropades staten Israel
L LÄS MER: Judendomen
S LÄS MER: Judisk historia
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Sören Wibeck, Ett land två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia, Historiska Media, 2009
Ragnar Norrman, Från Babylon till Jerusalem: Judisk historia och tradition, Natur & Kultur, 1995
Sune Persson, Palestinakonflikten, Studentlitteratur, 2012
Simon Schama, The Story of the Jews: Finding the Words, 1000 BC-1492 AD, Ecco, 2014
Gunnar S Paulsson, Judendomens och kristendomens rötter, Atlantis, 2009
FÖRFATTARE
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg
