Marshallhjälpen pågick huvudsakligen mellan 1948 och 1952 och omfattade omkring 13,3 miljarder dollar i dåtidens penningvärde. Hjälpen erbjöds även Sovjetunionen och länderna i Östeuropa.
Marshallhjälpen blev en del av kalla krigets blockbildning
För Västeuropas del kom Marshallhjälpen att bidra till den snabba ekonomiska återhämtningen under åren efter kriget. Hur stor betydelse hjälpen hade jämfört med andra faktorer har diskuterats av forskare, men den bidrog bland annat till ökad ekonomisk stabilitet och ett närmare samarbete mellan länderna. Samtidigt tackade länderna i Östeuropa nej till biståndet efter påtryckningar från Stalin och Sovjetunionen, som inte ville riskera att länderna i Östeuropa skulle knytas närmare USA och Västeuropa. Därmed bidrog Marshallplanen också till den ekonomiska och politiska uppdelningen av Europa under det framväxande kalla kriget.
Hjälpen lade grunden för närmare europeiskt samarbete
1948 bildade 16 europeiska stater Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC) för att samordna återuppbyggnaden och fördelningen av Marshallhjälpen. Länderna var Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Turkiet och Österrike. Även de västallierades ockupationszoner i Tyskland deltog i samarbetet. När Västtyskland hade bildats blev landet medlem i OEEC 1949. Sverige mottog omkring 107 miljoner dollar i Marshallhjälp.
Marshallplanen bidrog till Europas snabba återhämtning och OEEC blev en viktig grund för det fortsatta ekonomiska samarbetet i Västeuropa under efterkrigstiden. Organisationen ombildades 1961 till OECD, som fortfarande finns idag.
Marshallhjälpen skulle synasMarshallplanen handlade inte bara om pengar. Från USA skickades bland annat livsmedel, bränsle, råvaror och maskiner till Europa. Den amerikanska kongressen krävde att varor som kom genom hjälpprogrammet skulle märkas tydligt. På skyltar och förpackningar kunde européer därför mötas av budskapet ”For European Recovery – Supplied by the United States of America”, ungefär ”För Europas återhämtning – levererat av USA”. Bakom märkningen fanns en tydlig tanke: människor skulle veta var hjälpen kom ifrån. USA satsade även på affischer, filmer, radio och utställningar som berättade om Marshallplanen. Under det framväxande kalla kriget hade detta också en politisk betydelse. USA ville skapa stöd för samarbetet med Västeuropa och för sin egen politik. Sovjetunionen beskrev däremot Marshallplanen som ett försök från USA att skaffa sig ekonomiskt och politiskt inflytande över andra länder. Marshallplanens välkända symbol och olika slogans blev därför en del av en större kamp om människors åsikter. Samma hjälpsändning kunde vara både mat eller maskiner som behövdes i återuppbyggnaden och ett budskap om vilken sida USA stod på i det kalla kriget.
|
S LÄS MER: Ekonomi och handel 1914-1991
M LÄS MER: Andra världskrigets följder
S LÄS MER: Det andra världskrigets följder
M PODCAST: Delningen av Tyskland efter andra världskriget
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/marshallplanen
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen
Webbplats: Poetzsch Historica
