Innan folkrörelserna

klocka
Lästid 5 minuter
Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang.
S
Artikel
Handelsgille

Gillen var sociala sammanslutningar för yrkespersoner, framförallt i städerna. Bilden visar några medlemmar i ett handelsgille i 1600-talets Amsterdam. Målning av Rembrandt (1662).

Det hierarkiska ståndssamhället

Från medeltiden och långt in på 1800-talet var det familjen, kyrkan och staten som bestämde den enskilda individens livsvillkor och möjligheter.

Det var en tillvaro präglad av strikta sociala roller och hierarkier. Det svenska samhället byggde på en social ordning i form av fyra stånd. De fyra stånden (adel, präster, borgare och bönder) hade tydligt åtskilda uppgifter, privilegier och rättigheter.

Bönderna odlade jorden och satte mat på bordet. Borgarna skötte handel och hantverk. Prästerna förde ut Guds ord över jorden. Adeln styrde landet tillsammans med kungen. Inom alla stånd var individerna låsta av patriarkala familjestrukturer. I familjen och släkten var det de äldre männen som bestämde. Kvinnorna var i regel omyndiga och saknade medborgerliga rättigheter.

ANNONS

ANNONS

Längst ned på samhällsstegen stod de egendomslösa, som saknade alla ståndsprivilegier.

I ett sådant samhälle fanns inte stora möjligheter att påverka. Den som upplevde orättvisor eller nöd kunde söka hjälp i den egna familjen, eller möjligen vända sig till kyrkan. Det var vanligen otänkbart att gå samman med andra, organisera sig och arbeta för förändring. Det vi idag kallar samhällsengagemang och ideellt arbete betraktades förr som samhällskritik och bedömdes vara brottsligt, även om det förekom en del uppror och upprop.  

Om folket slöt sig samman och jobbade för samhällsförändring var det att anse som en hädisk utmaning av Guds och konungens makt.

Föreningslivets föregångare

Under 1800-talet började människor samlas för att gemensamt kanalisera sina åsikter och viljor.

Det fanns visserligen sammanslutningar och organisationer tidigare, som de i katolskt präglade gillena och de skrån där hantverkare samlades med kollegor från samma yrkesgrupp. Men gillen och skrån var inte folkrörelser. De var exklusiva sällskap, som samlade mindre delar av lokalbefolkningen.

Inom skråväsendet skapades under 1700-talet de första sjuk- och begravningskassorna, där medlemmarna kunde få hjälp i samband med sjukdom eller dödsfall. Det var ett av de första uttrycken för det som i vår tid utvecklats till ett socialförsäkringssystem.

Från slutet av 1700-talet började också andra typer av organisationer bildas. Adelsmän och rika borgare gick samman i ordenssällskap. Ordnarna var ett slags exklusiva sammanslutningar för män, inriktade på kultur, filantropi och personlig utveckling.

Med stöd från kungahuset och staten grundades nu också flera lärda sällskap, akademier och kollegier. Där samlades vetenskapsmän, författare, konstnärer och andra bemärkta män (det var då mycket ovanligt att kvinnor deltog). Tanken var att förbättra samhället genom vetenskap och bildning. Ute i landet bildades regionala och lokala samhällsnyttiga organisationer, som hushållningssällskap, läse- och bibelsällskap och sockenbibliotek.

Associationer

Många av 1800-talets föreningar var så kallade associationer, som grundades med stöd från samhällets makthavare.

Kungen, kyrkan och statsmakten såg behovet av sociala reformer i det fattiga Sverige, inte minst för att de såg faror i att underklassen växte. Statsmakten uppmuntrade därför den bildade över- och medelklassen att jobba frivilligt för det allmänna bästa och fosterlandets väl, i sann patriotisk anda.

ANNONS

Mitten av 1800-talet kännetecknades av en ”associationsanda”. Landet fylldes av tusentals borgerligt orienterade sällskap och föreningar. Målet för många associationer var att fostra folket och samtidigt förbättra deras ofta usla levnadsförhållanden. Dessutom erbjöd ju föreningslivet glädje, fest och gemenskap för medlemmarna.

Ur detta myller av ganska oförargliga föreningar reste sig snart något nytt och oförutsett. Associationerna bar på fröet till brett förankrade folkrörelser, med politiska idéer som skulle vända upp och ned på samhället.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad kännetecknade det svenska samhället före uppkomsten av föreningar och folkrörelser?
     
  2. Vilka sociala grupper hade makt och inflytande i det hierarkiska ståndssamhället?
     
  3. Vilka möjligheter hade människor att påverka samhället från och med medeltiden fram till 1800-talet?
     
  4. Hur beskrivs utvecklingen av föreningar och organisationer under 1800-talet?
     
  5. Vad var syftet med associationerna som grundades under 1800-talet?
     
  6. Hur beskrivs föreningslivets betydelse för samhället och dess medlemmar under mitten av 1800-talet?

Fundera på:

  1. Vilken roll tror du att föreningar och folkrörelser spelade för utvecklingen av demokratin i Sverige?
     
  2. Hur kan den hierarkiska strukturen i det gamla samhället jämföras med dagens samhälle? Vilka likheter och skillnader ser du?

Ta reda på:

  1. Vad var skillnaden mellan gillen och skrån, och hur påverkade de samhället under medeltiden och tidigmodern tid?
     
  2. Vilka var de första sjuk- och begravningskassorna i Sverige och hur fungerade de?
     

 

S  LÄS MER: Folkrörelser

S  LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

M  LÄS MER: Frikyrkor

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Riksdagsförvaltningen
Texten har tidigare ingått i materialet Fira demokratin från Riksdagens demokratijubileum under åren 2018-2022, då riksdagen uppmärksammade demokratins genombrott i Sverige.

Artikelserie om Folkrörelsernas framväxt i Sverige

+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 25 april 2026
Publicerad: 3 maj 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
Del av titelbladet till första bandet.

Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten

av: Lars Hildingson
2026-08-12
klocka Lästid 21 minuter

Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Livfull gata i Paris, 1700-tal.

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner
2026-08-10
klocka Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
En fransk borgarfamilj på en gata.

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner
2026-08-10
klocka Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
En kvinnlig lärare eller mentor som undervisar ett barn.

Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner
2026-08-09
klocka Lästid 13 minuter

I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Thomas More framför en karta på Utopia.

Thomas Mores Utopia

av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 14 minuter

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

M
Tre sotarpojkar på en gata i London.

Sotarpojkar och annat barnarbete

av: Jan-Olof Fallström
2026-02-12
klocka Lästid 10 minuter

I 1700-talets och 1800-talets snabbt växande städer blev barnarbete en del av vardagen, trots att arbetet ofta var farligt och hårt. Särskilt utsatta var sotarpojkarna, som tvingades klättra in i trånga skorstenar där risken för skador och dödsolyckor var stor. Samtidigt visade berättelser från rättegångar och utredningar hur vuxenvärlden kunde se lidandet – men ändå låta det fortsätta. Frågan handlade inte bara om moral, utan också om pengar, regler och vilka liv som ansågs värda att skydda...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Jägare med jakthundar som kommer hem till byn. Medeltida vinterlandskap.

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi
Bybor som samlats utanför ett värdshus. Vinterlandskap med snöbollsväder i solnedgång.

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi
Folkliv på en gata i 1890-talets Paris.

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Relaterade taggar

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
Demonstration

Folkrörelser

Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer som fanns över hela...

Hi
smedja

Skråväsendet

Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna