Innan folkrörelserna

klocka
Lästid 5 minuter
Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang.
S
Artikel
Handelsgille

Gillen var sociala sammanslutningar för yrkespersoner, framförallt i städerna. Bilden visar några medlemmar i ett handelsgille i 1600-talets Amsterdam. Målning av Rembrandt (1662).

Det hierarkiska ståndssamhället

Från medeltiden och långt in på 1800-talet var det familjen, kyrkan och staten som bestämde den enskilda individens livsvillkor och möjligheter.

Det var en tillvaro präglad av strikta sociala roller och hierarkier. Det svenska samhället byggde på en social ordning i form av fyra stånd. De fyra stånden (adel, präster, borgare och bönder) hade tydligt åtskilda uppgifter, privilegier och rättigheter.

Bönderna odlade jorden och satte mat på bordet. Borgarna skötte handel och hantverk. Prästerna förde ut Guds ord över jorden. Adeln styrde landet tillsammans med kungen. Inom alla stånd var individerna låsta av patriarkala familjestrukturer. I familjen och släkten var det de äldre männen som bestämde. Kvinnorna var i regel omyndiga och saknade medborgerliga rättigheter.

ANNONS

ANNONS

Längst ned på samhällsstegen stod de egendomslösa, som saknade alla ståndsprivilegier.

I ett sådant samhälle fanns inte stora möjligheter att påverka. Den som upplevde orättvisor eller nöd kunde söka hjälp i den egna familjen, eller möjligen vända sig till kyrkan. Det var vanligen otänkbart att gå samman med andra, organisera sig och arbeta för förändring. Det vi idag kallar samhällsengagemang och ideellt arbete betraktades förr som samhällskritik och bedömdes vara brottsligt, även om det förekom en del uppror och upprop.  

Om folket slöt sig samman och jobbade för samhällsförändring var det att anse som en hädisk utmaning av Guds och konungens makt.

Föreningslivets föregångare

Under 1800-talet började människor samlas för att gemensamt kanalisera sina åsikter och viljor.

Det fanns visserligen sammanslutningar och organisationer tidigare, som de i katolskt präglade gillena och de skrån där hantverkare samlades med kollegor från samma yrkesgrupp. Men gillen och skrån var inte folkrörelser. De var exklusiva sällskap, som samlade mindre delar av lokalbefolkningen.

Inom skråväsendet skapades under 1700-talet de första sjuk- och begravningskassorna, där medlemmarna kunde få hjälp i samband med sjukdom eller dödsfall. Det var ett av de första uttrycken för det som i vår tid utvecklats till ett socialförsäkringssystem.

Från slutet av 1700-talet började också andra typer av organisationer bildas. Adelsmän och rika borgare gick samman i ordenssällskap. Ordnarna var ett slags exklusiva sammanslutningar för män, inriktade på kultur, filantropi och personlig utveckling.

Med stöd från kungahuset och staten grundades nu också flera lärda sällskap, akademier och kollegier. Där samlades vetenskapsmän, författare, konstnärer och andra bemärkta män (det var då mycket ovanligt att kvinnor deltog). Tanken var att förbättra samhället genom vetenskap och bildning. Ute i landet bildades regionala och lokala samhällsnyttiga organisationer, som hushållningssällskap, läse- och bibelsällskap och sockenbibliotek.

Associationer

Många av 1800-talets föreningar var så kallade associationer, som grundades med stöd från samhällets makthavare.

Kungen, kyrkan och statsmakten såg behovet av sociala reformer i det fattiga Sverige, inte minst för att de såg faror i att underklassen växte. Statsmakten uppmuntrade därför den bildade över- och medelklassen att jobba frivilligt för det allmänna bästa och fosterlandets väl, i sann patriotisk anda.

ANNONS

Mitten av 1800-talet kännetecknades av en ”associationsanda”. Landet fylldes av tusentals borgerligt orienterade sällskap och föreningar. Målet för många associationer var att fostra folket och samtidigt förbättra deras ofta usla levnadsförhållanden. Dessutom erbjöd ju föreningslivet glädje, fest och gemenskap för medlemmarna.

Ur detta myller av ganska oförargliga föreningar reste sig snart något nytt och oförutsett. Associationerna bar på fröet till brett förankrade folkrörelser, med politiska idéer som skulle vända upp och ned på samhället.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad kännetecknade det svenska samhället före uppkomsten av föreningar och folkrörelser?
     
  2. Vilka sociala grupper hade makt och inflytande i det hierarkiska ståndssamhället?
     
  3. Vilka möjligheter hade människor att påverka samhället från och med medeltiden fram till 1800-talet?
     
  4. Hur beskrivs utvecklingen av föreningar och organisationer under 1800-talet?
     
  5. Vad var syftet med associationerna som grundades under 1800-talet?
     
  6. Hur beskrivs föreningslivets betydelse för samhället och dess medlemmar under mitten av 1800-talet?

Fundera på:

  1. Vilken roll tror du att föreningar och folkrörelser spelade för utvecklingen av demokratin i Sverige?
     
  2. Hur kan den hierarkiska strukturen i det gamla samhället jämföras med dagens samhälle? Vilka likheter och skillnader ser du?

Ta reda på:

  1. Vad var skillnaden mellan gillen och skrån, och hur påverkade de samhället under medeltiden och tidigmodern tid?
     
  2. Vilka var de första sjuk- och begravningskassorna i Sverige och hur fungerade de?
     

 

S  LÄS MER: Folkrörelser

S  LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

M  LÄS MER: Frikyrkor

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Riksdagsförvaltningen
Texten har tidigare ingått i materialet Fira demokratin från Riksdagens demokratijubileum under åren 2018-2022, då riksdagen uppmärksammade demokratins genombrott i Sverige.

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025
Publicerad: 3 maj 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Läder och skinn

L
Medeltida skomakare med försäljning.
av: Lars Hildingson
2025-04-29
klocka Lästid 3 minuter

Läder- och skinnhantverk är ett av människans äldsta yrken. Redan i forntidens Egypten användes garvade hudar för att tillverka sandaler och andra föremål. Genom tiderna har teknikerna utvecklats, men grunderna i garvning och bearbetning av skinn lever kvar än idag...

+ Läs mer

Och julen varar än till påska!

M
Målade påskägg som ligger i ett iscensatt fågelbo av halm.
av: Jane Fredlund
2025-04-24
klocka Lästid 15 minuter

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...

+ Läs mer

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

M
 Nordiska museet
av: Jane Fredlund
2025-03-03
klocka Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

När den svenska emigrationen till USA tog fart

M
Utvandrare tar farväl av släktingar.
av: Magnus Västerbro
2025-01-19
klocka Lästid 8 minuter

År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...

+ Läs mer

Freden, vaccinet och potatisen

M
Kvinnlig potatisplockare
av: Herman Lindqvist
2025-01-13
klocka Lästid 5 minuter

Efter freden i Kiel 1814 inledde Sverige en lång fredsperiod vilket tillsammans med jordbruksreformer, teknikutveckling inom jordbruket och potatisens spridning ledde till ökad livsmedelsproduktion. Samtidigt förbättrades sjukvården genom nya metoder, teknik och införandet av vaccin, vilket minskade dödligheten bland befolkningen. Dessa faktorer bidrog till en betydande befolkningsökning under 1800-talets första hälft...

+ Läs mer

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

L
Tåg på väg till Stockholm
av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2025-01-07
klocka Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Jägare med jakthundar som kommer hem till byn. Medeltida vinterlandskap.

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi
Bybor som samlats utanför ett värdshus. Vinterlandskap med snöbollsväder i solnedgång.

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi
Folkliv på en gata i 1890-talets Paris.

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Relaterade taggar

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
Demonstration

Folkrörelser

Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...

Hi
smedja

Skråväsendet

Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna