Tro och vetande - vad är kunskap (sant)?

Lästid 4 minuter

När man talar om tro och vetande gäller det i regel en jämförelse mellan religiös tro (som man har, trots att säkra objektiva bevis helt saknas) och vetande grundat på absolut säkra bevis. Men går det att bevisa att Gud inte finns? Om Gud finns är han av en natur som inte går att undersöka. Han (om det nu är en han eller hon eller någon som saknar kön) är bortom tid och rum. Därför går det inte att bevisa Guds existens. På samma sätt går det heller inte att bevisa att Gud inte finns. Vi har ingen kunskap om Gud. Men vad är egentligen kunskap (och med säkerhet sant)? Religions- och filosofiläraren Leif Löwegren hjälper dig få klarhet i det hela.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Det går inte att bevisa att Gud finns, och det går inte att bevisa Gud inte finns. Vi har ingen kunskap om Gud. Men finns Gud? Vad tror du?

Under medeltiden diskuterade man intensivt hur vi människor får kunskap om Guds existens (skolastiken). Då kom man fram till att det fanns två vägar till denna kunskap:

dels förståndet, det rationella tänkandet, med vars hjälp man kunde bevisa Guds existens (Gudsbevisen).
dels uppenbarelsen tron på Gud med vars hjälp man kunde se saker som man annars inte såg.

Vad är kunskap?

Kunskap definieras idag vanligen som sann, berättigad tro. Att ha kunskap (att veta något) innebär alltså att tro något som är sant, och som man dessutom har anledning att tro.

ANNONS

Ibland kan man ha anledning att tro något som inte är sant. Varje gång vår hund hör en dörrklocka ringa på TV:n tror hunden att det ringer på dörren. Denna tro (som inte är sann) räknas alltså inte som kunskap.

Ibland kan man tro något som råkar vara sant, men som man inte har någon anledning att tro. Det räknas heller inte som kunskap. Till exempel om man tror att man vunnit högsta vinsten på ett lotteri, och det faktiskt är sant, men man ännu inte blivit informerad om det, så är det inte heller fråga om kunskap.

Man kan slutligen ha anledning att tro något, som också är sant, men som man trots det inte tror. Om man just fått reda på att en nära vän vunnit en stor summa pengar, kanske man har svårt att tro det, innan man själv informerat sig närmare. Så länge man inte tror på informationen, har man heller ingen kunskap.

Alla tre delarna - sann, berättigad och tro - måste alltså finnas med, för att det ska vara fråga om kunskap.

Tro står därför inte i motsatsställning till vetande, utan är tvärtom en förutsättning för vetande.

Den tro som varken är sann eller berättigad är bara tro. Men den tro som är sann och berättigad är dessutom kunskap. Kunskap är därför en äkta delmängd av tron. Men berättigad sanning, som ingen tror på, är heller ingen kunskap.

När man talar om tro och vetande gäller det i regel en jämförelse mellan religiös tro (som man har, trots att säkra objektiva bevis helt saknas) och vetande grundat på absolut säkra bevis.

Vi har ingen kunskap om Gud. Men vi kan tro, och många behöver det, för vi vet ju inte om Gud finns.

Medeltidens skolastik

Skolastiken försökte förklara alla kristendomens trossanningar i termer av förnuftssanningar. Målet var att framställa hela kristendomens sanning och att rationellt vederlägga de invändningar som anförts mot den.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför går det inte att bevisa att Gud finns eller inte finns enligt texten?
Under medeltiden fanns det två sätt att få kunskap om Gud. Vilka var dessa två sätt?
Beskriv hur skolastiken försökte förklara kristendomens trossanningar.
Ge exempel på något som inte räknas som kunskap, trots att man tror på det.
Vad är skillnaden mellan tro och vetande enligt texten?

S LÄS MER: Religion och vetenskap

S LÄS MER: Att vara människa

S LÄS MER: Skolastiken

L PODCAST: Världsreligionernas gudsuppfattning

Litteratur:
Roy Wallis, The Elementary Forms of New Religious Life, Routledge & Kegan Paul, 1984
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 2003
Owe Wikström, Om heligheten – religionspsykologiska perspektiv, Natur och kultur, 1997
SOU 1998:113, I god tro – samhället och nyandligheten, Stockholm, 1998
Lorentz Lyttkens, Den disciplinerade människan, Liber Förlag, 1985

FÖRFATTARE

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 16 oktober 2020

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Människans syn på hästen som helig varelse

av: Lotte Mjöberg

2024-02-13

Lästid 7 minuter

Kontakten mellan hästen och människan har funnits alltsedan mänsklighetens vagga. Relationen har medfört att hästen ansetts ha extraordinära krafter och stå i kontakt med såväl himlen som underjorden. Hästen har därmed genom hela vår historia varit ett av de mest symboliskt laddade djuren på jorden. Men i det moderna samhället håller bilden av hästen på att ändras...

+ Läs mer

Naturreligion - ett samspel med naturen

av: Lennart Koskinen m.fl.

2021-10-14

Lästid 4 minuter

I vissa religioner framträder människans samhörighet med naturen särskilt tydligt. Naturens krafter kommer till uttryck i växlingen mellan mörker och ljus, sommar och vinter, ebb och flod, regn och torka, och bestämmer förutsättningarna för mänskligt liv. Norrsken, åskväder, vulkanutbrott och andra naturfenomen markerar närvaro. I dessa kraftfält lever människan inte som en analyserande åskådare, utan som delaktig i en allomfattande organisk helhet. Hon delar tillvaron med djuren, växterna och de "döda" tingen. Det går inte någon skarp gräns mellan levande och döda. Allt ingår i helheten...

+ Läs mer

Naturreligion i afrikanska samhällen

av: Lennart Koskinen m.fl.

2021-10-14

Lästid 14 minuter

En grundtanke i afrikansk livssyn är att människans liv bildar en helhet. Afrikaner tycker att européer gör en onaturlig uppdelning av tillvaron i olika fack, olika för t.ex. kultur, religion, politik och arbete. Religionen är inte en avdelning för sig utan hör samman med allt som hör livet till...

+ Läs mer

Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet

av: Åke Magnusson och Börje Andersson

2021-09-28

Lästid 7 minuter

Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen...

+ Läs mer

Frågor om livet: Vad tror jag själv?

av: Lennart Koskinen

2021-09-27

Lästid 3 minuter

Människor har alltid funderat på och diskuterat livsfrågor av olika slag. Svaren varierar mellan olika tider, kulturer, livsåskådningar och religioner. Många av frågorna har naturligtvis inte några slutgiltiga svar. Livsfrågorna behöver inte vara uttalade. Ofta är de omedvetna och yttrar sig som ett ordlöst sökande eller en otillfredsställelse med den verklighetstolkning man redan har...

+ Läs mer

Argument mot Guds existens

av: Lennart Koskinen och Sören Levén

2021-02-13

Lästid 11 minuter

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. Båda dessa synsätt grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på existensen av en gud, eftersom det inte har påträffats några objektivt konstaterbara spår av en gud i vårt universum...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

4:50

Lätt att förstå: Religion i Sverige

4:56

Skillnaden mellan tro och vetande : Finns Gud?

Världsreligioner och gudsuppfattningar