+ Visa hela artikelserien

Samerna - från trumman till korset

Vår kunskap om samisk religion grundar sig på en levande folktradition, berättelser från 1600- och 1700-talens missionärer, arkeologiska utgrävningar och den samiska trumman med sin rika men svårtolkade teckenvärld.
S

Nåjd med shamantrumma. Kopparstick från 1767.

Gudavärlden

Många gudar troddes ha stort inflytande på fruktbarhet och fruktsamhet. Dit hör Solen (Biejjie), som dyrkades som en mor för alla levande djur. Renen var hennes gåva till samerna. Själva betraktade sig samerna som solens barn.

Världens man (Vearelden ålmaj) var den "regerande Herren, som ville hjälpa hela världen" uppger en av missionärerna. Till hans ära restes en påle, som skulle symbolisera världs-pelaren, vid offerceremonierna. Pålen, som smordes in med blod från den offrade renen, troddes hålla himlen uppe och ha sin ände i polstjärnan. Genom offerceremonin ville man försäkra sig om god tillgång på renlav och en lyckad kalvning i maj.

ANNONS

ANNONS

Åskguden (Horagalles) uppfattades ibland som ond eftersom han var upphov till blixtnedslag och förhärjande bränder, samtidigt var han god genom sitt livgivande regn och sin förmåga att jaga bort onda andar.

Annars var Vindmannen (Biegke ålmaj) ansvarig för väderleken. På trumman framställs han med skovlar i händerna. Med dem skottade han fjällvindarna in och ut ur sina hålor.

Över jaktlyckan bestämde Almannen (Lieib ålmaj). Hans namn syftar på albarken, vars röda färg påminner om blodets.

Råna niejte var samernas Freja. Hon förknippades särskilt med den första grönskan. Hennes attribut på trumman är en slända.

När det gällde havandeskap och födsel tillbads Stamgumman (Madder aahka) och hennes tre döttrar. Av dem ansvarade Skiljegumman (Sar aahka) för nedkomsten medan Båggumman (Juks aahka) avgjorde barnets kön. Den tredje dottern Dörrgumman (Oks aahka) skyddade det nyfödda barnet från elden i kåtan och kylan utanför dörren. Akkorna föreställdes ha sina hem under kåtagolvet. De fick både gröt- och dryckesoffer.

En annan gudinna härskade över den heliga bakre delen av kåtan. Här förvarades trumman och jaktredskapen. Området fick inte beträdas. Det hör alltjämt till god kåtakultur att inte hur som helst gå in i denna bakre del, där man idag ofta förvarar maten.

Björnen

Björnen betraktades som ett heligt djur. Dess kroppsdelar fick inte kallas vid sina rätta namn, utan omskrivande sk noanamn måste användas. Björnen ringades, fälldes, hemfördes och förtärdes enligt en bestämd ceremoni. Köttet måste föras in i kåtan genom den mindre bakdörren. Jägarna och björnkroppen besprutades med tuggad albark av högtidsklädda kvinnor. Här rör det sig säkerligen om en reningsrit. Slutligen fick björnen en regelrätt gravsättning, där alla ben placerades i anatomisk ordning. Det kan möjligen tolkas som en tro på dess återuppståndelse.

Nåjden och sejten

Nåjden (noaidi) var samernas motsvarighet till de afrikanska folkens medicinman och de sibiriska folkens shaman. Hans själ frigjorde sig under extas från kroppen för att besöka avlägsna världar, där gudar och andar bodde. Ibland sökte han efter en svårt sjuk människas själ i de dödas rike. Till sitt förfogande hade nåjden särskilda hjälpandar, som antog djurgestalt och uppträdde som fågel, fisk eller orm med uppgift att bära underrättelser till honom eller vara vägvisare under själsresorna.

Nåjdens främsta instrument var trumman. Med den försatte han sig i trance. Även jojken, samernas urgamla sångart, hade en viktig funktion vid seansen. Ibland var särskilda jojkerskor närvarande. Med hjälp av trummans tecken kunde nåjden spå om renskötsel, jakt, fiske, havandeskap och andra viktiga händelser i livet. Genom att slå med en hornhammare på trumskinnet fick han visaren av ben eller mässing att förflytta sig mellan de olika tecknen.

Trumman var ofta indelad i tre fält motsvarande himlen, jorden och underjorden. Om de dödas fortsatta existens i en underjordisk värld skriver en missionär att de troddes "driva samma hanteringar som de varit vana vid". Dit hörde att spå, skjuta, älska, äta, dricka, dansa och röka tobak. "Dock skulle alla ting därstädes gå långt härligare till!" Den som dött på ett våldsamt sätt kunde, enligt vissa, få sin hemvist i norrskenens värld.

Vissa platser betraktades som heliga och fick inte beträdas av kvinnor, som ansågs orena p.g.a. menstruationen. Här markerades gudomens närvaro av en s.k. sejte, som oftast var formad av naturen själv. Det kunde vara en sten eller klippa med djur- eller människoliknande utseende. Ibland var det en hel fjälltopp, t.ex. Luobakti söder om Torneträsk.

ANNONS

ANNONS

Samerna blir kristna

Några missionsförsök gjordes redan under medeltiden. I slutet av 1300-talet vandrade samekvinnan Margareta den långa vägen till unionsdrottningen med en begäran om att missionärer skulle sändas norrut. Hon är den första till namnet kända samen i historien.

Det egentliga religionsskiftet dröjde emellertid ända till senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet. Ändå hade många kyrkor byggts i lappmarken redan på Karl IX:s tid. När den laestadianska väckelsen bröt fram i mitten av 1800-talet fick den stark förankring bland samerna i Torne- och Lule lappmarker. Väckelsen utgick från en präst i Karesuando, Lars Levi Laestadius, som själv var same på moderns sida. Den fick spridning över hela Nordkalotten.

Ett levande arv från den gamla religionen är samernas starka känsla för samspelet i skapelsen och förmågan att tolka naturens tilltal. Där finns också en nedärvd respekt för det tillåtnas gränser. Den nordsamiske berättaren Johan Turi skriver om en av renens fiender att "jägaren vet att vargen gör det som är dess göra. Han får inte dräpa fler än han har lov till, liksom det också finns en gräns för havets vågor, hur högt de får lov att häva sig".

LÄS MER: Naturreligion - ett samspel med naturen

LÄS MER: Samernas religion

LÄS MER: Samernas historia

LÄS MER: Schamanism

LÄS MER: Naturreligion

LÄS MER: Sveriges nationella minoriteter

Användbara begrepp

Amulett är ett "kraftladdat" föremål som man bär t.ex. till skydd mot olycka och sjukdom.

Andar: Enligt afrikansk tradition anses den som dör fortfarande tillhöra familjen. I form av andar är de döda närvarande och deltar i familjens angelägenheter.

Animism är tron på att allt i naturen har en själ.

Besvärjelse är rituella ord eller handlingar som syftar till att påverka makterna, att få kontroll över dem.

Exorcism betyder utdrivning av onda andar.

Magi är grekiska och betyder "trolldom". Det är ett begrepp inom naturreligionerna. Man tror att man med hjälp av magi, d.v.s. olika rituella handlingar, kan få kontroll över makterna. Man talar om vit magi, kontakt med goda andar, och om svart magi som innebär hjälp av onda makter för att ställa till skada. Det finns olika principer för hur magin fungerar, t.ex. att lika framkallar lika. För att få regn kan man låta småstenar falla på hyddans tak. Det smattrar som regn och ska påminna makterna om vad människan behöver. Ett annat exempel är att det som gäller delen också gäller det hela. Om man förföljer en fiende och han tappar något föremål, kan föremålet ge en viss makt över fienden.

Myt är detsamma som berättelse, gudasaga.

Nåjd är samernas motsvarighet till den afrikanska medicinmannen. Han anses ha en särskild förmåga att komma i kontakt med "makterna" och att kunna påverka dem. Medicinmannen kan uppträda som exempelvis spåman, läkare, präst eller regnmakare.

Sejte är ett samiskt kultföremål av trä eller sten. Ofta en naturligt men originellt formad sten eller fjälltopp.

Trolltrumma var den samiske nåjdens främsta instrument. Med den försatte han sig i trance. Trumman var indelad i skilda fält, var och ett försett med olika tecken. Fynd av trolltrummor är en av källorna till vår kunskap om samisk religion.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka naturfenomen går igen i samisk religion?

Fundera på:

  1. Vad kan vår tids människor lära av den samiska religionen?


Text: Lennart Koskinen, Sören Levén, Börje Andersson och Åke Magnusson.
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

 

Senast uppdaterad: 14 oktober 2021
Publicerad: 14 oktober 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S

Naturreligion - ett samspel med naturen

I vissa religioner framträder människans samhörighet med naturen särskilt tydligt. Naturens krafter...

S

Samernas religion

Samernas tidiga historia är i hög grad höljt i dunkel och lika lite vet man om samernas tidiga...

L

Samiska nationaldagen

Den 6 februari är det samernas nationaldag och den firas över hela Sápmi. Det första firandet...

ANNONS

Ämneskategorier

Samisk religion

Samernas naturreligion från förkristen tid. Den samiska religionen gick ut på att naturen var besjälad och att...

Relaterade taggar

Naturreligion

Samlingsbegreppet naturreligion rymmer en mångfald av mindre religioner där naturen, naturelementen...

Schamanism

Schamanism är ett samlingsnamn för en typ av religion som förekommer hos många naturfolk. Ett...