"Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt gläns av din fägring" eller kanske "Natten går tunga fjät rund gård och stuva". Vi har alla sjungit de där sångerna. En extra tidig morgon i skolan, på arbetsplatsen eller på dagis med våra barn.
Det svenska luciafirandet är en tradition som grundar sig i folktro, legender och historiska fakta.
En festlig ljusfest
Den 13 december är magisk på något sätt. Då firar vi i Sverige minnet av en kvinna från den sicilianska staden Syracusa som blev kristen martyr redan år 304. Denna Sankta Lucia är en av grunderna till våra dagars ljusfest. Men historien om vårt luciafirande är mer komplicerad än så (läs mer här).
Luciadygnet var speciellt långt innan seden med Lucia kom. Dygnet räknades länge som årets längsta och mörkaste natt även om kalenderreformen år 1753 flyttade vintersolståndet till den 21 eller 22 december.
ANNONS
ANNONS
Men man ändrar inte så lätt på gamla seder och bruk. Den 13 december skulle det vara extra festligt, samtidigt som man också ansåg att den natten var extra farlig. Övernaturliga krafter var aktiva och alla djur kunde tala.
Men fest skulle det vara, och fest förr i tiden innebar för det mesta både mer och godare mat än den man fick till vardags - tre frukostar till exempel. Den första frukosten bestod oftast av en sup brännvin medan de båda andra var mer matiga, bland annat en bulle som var formad som en vagn med fyra hjul.
Vårt luciafirande formades i rika hem
Grunden till luciafirandet i modern tid skapades i västra Sverige bland de mer välbärgade samhällsskikten. Den ljusprydda lucian som kommer med sin kaffebricka tidigt på morgonen dök först upp på herrgårdarna och slotten. Den tidigaste skildringen av ett svenskt luciafirande som finns bevarad är från 1764 på Horns boställe som ligger norr om staden Skövde i Västergötland.
Det dröjde dock länge innan den här seden spreds vidare och blev populär.
I slutet av 1800-talet lanserades lucia på Skansen i Stockholm, men det skulle dröja ända tills 1927 innan luciafirandet blev riktigt folkligt. Då utlyste nämligen tidningen Stockholms Dagblad det allra första "luciavalet". Tävlingen blev jättepopulär och mängder av flickor ville vara med. När sedan lucia och hennes tärnor skapade det första moderna luciatåget och den första moderna luciakröningen, följdes det av massor med stockholmare och blev något av en riksnyhet i tidningarna.
ANNONS
ANNONS
Luciatåget
Vårt moderna luciafirande med en ljusbärande lucia i täten för ett följe, sattes igång av Stockholms Dagblad 1927. Tidningen arrangerade då val av Sveriges lucia och genomförde därefter ett stort luciatåg genom staden. Luciafirandet var inriktat på välgörenhet, men valet av lucia blev något av en skönhetstävling. Det ansågs vara mycket fint att bli vald till Stockholms lucia.
Snart följde de flesta svenska städer och större samhällen efter. Alla ville ha sin egen lucia. Skolorna tog också upp seden liksom många arbetsplatser runt om i landet.
Då hade också lucia, som från början var ganska ensam, fått ett stort följe. Tärnor, stjärngossar, tre vise män, pepparkaksgubbar och tomtar. Allt det som vi numera förknippar med luciafirandet.
Idag är lucia en viktig tradition för många. För dem som har små barn börjar det med lucia hemma, sedan ska man till dagis eller skolan och sedan dyker hon ibland upp på arbetsplatsen.
En lussekatt är en bulle av vetedeg som är gulfärgad av saffran. Vanligaste formen idag är ett S där ändarna har rullats ihop var för sig. Bullen är dekorerad med russin.
Lucia har blivit en svensk symbol
Luciaseden har blivit en symbol för Sverige. Inget annat land förutom de övriga nordiska länderna har en tradition med en ljusdrottning som kommer med ljuset två veckor före jul. Lucia är faktiskt en av Sveriges mest lyckade "exportprodukter". Ju fler svenskar som flyttar utomlands, desto fler lucior dyker det också upp runt om i världen.
Luciatraditionen är ett viktigt band med hemlandet.
Men sången då som innehåller så många gamla ord som bara används just denna dag? Ja, det är från början en italiensk melodi som handlar om en stadsdel i staden Neapel. Vad stadsdelen heter? Jo, naturligtvis Sancta Lucia. De svenska texterna skrevs någon gång på 1920-talet. Och vi sjunger dem än idag.
ANNONS
ANNONS
Fakta om den historiska personen Lucia
Lucia är en historisk person. En ung kvinna som levde i staden Syracusa på Sicilien. Hennes familj var förmögen och redan som barn blev hon mycket påverkad av kristendomen.
Eftersom Lucia föddes på 280-talet var det inte enkelt att vara kristen, det var straffbart. Hon bestämde sig tidigt för att aldrig gifta sig och att ge bort allt hon ägde till de fattiga. Hon ville gå i kloster. Problemet var att hon var bortlovad till en man som inte var kristen. När hon gav bort sin stora hemgift angav han henne varefter hon blev avrättad med svärd, förmodligen år 304 då Diocletianus var kejsare i Rom.
Hon är bland annat skyddshelgon för blinda och synskadade.
Fakta om luciasången
Melodin är skriven av den italienske tonsättaren Teodoro Cottrau. Tre olika texter används, dels "Natten går tunga fjät", skriven av Arvid Rosén, 1928, "Sankta Lucia, ljusklara hägring" skriven av Sigrid Elmblad 1924 och "Ute är mörkt och kallt" skriven av Halldis Ljungqvist, 1958.
Förklaring av äldre ord i luciasången: Fjät = steg, spår Stuva = stuga Förlät = lämna, lämnande
Förklara följande rubrik från texten: "Vårt luciafirande formades i rika hem".
Hur bidrog Stockholms Dagblad år 1927 till att göra luciafirandet till en populär och folklig tradition?
Berätta kortfattat om den historiska personen Lucia.
Redogör kortfattat för hur det svenska luciafirandet har utvecklats från att ha varit en ljusfest baserad på folktro och legender till hur vi firar lucia idag.
Diskutera:
Är det viktigt att bevara och anpassa gamla traditioner som luciafirandet i vårt moderna (och mångkulturella) samhälle? Motivera ditt svar.
Litteratur: Anita Wahlberg (red), Stora julboken, ICA-förlaget, 1983 Nils-Arvid Bringéus, Årets Festdagar, Carlsson, 2006 Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010 Jan-Öjvind Swahn, Den svenska julboken, Wiken, 1993
FÖRFATTARE
Text: Eva Österlund, frilansjournalist och författare
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
