Det svenska luciafirandets historia

"Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt gläns av din fägring" eller kanske "Natten går tunga fjät rund gård och stuva". Vi har alla sjungit de där sångerna. En extra tidig morgon i skolan, på arbetsplatsen eller på dagis med våra barn.
L

Det svenska luciafirandet är en tradition som grundar sig i folktro, legender och historiska fakta.

En festlig ljusfest

Den 13 december är magisk på något sätt. Då firar vi i Sverige minnet av en kvinna från den sicilianska staden Syracusa som blev kristen martyr redan år 304. Denna Sankta Lucia är en av grunderna till våra dagars ljusfest. Men historien om vårt luciafirande är mer komplicerad än så (läs mer här).

Luciadygnet var speciellt långt innan seden med Lucia kom. Dygnet räknades länge som årets längsta och mörkaste natt även om kalenderreformen år 1753 flyttade vintersolståndet till den 21 eller 22 december.

ANNONS

ANNONS

Men man ändrar inte så lätt på gamla seder och bruk. Den 13 december skulle det vara extra festligt, samtidigt som man också ansåg att den natten var extra farlig. Övernaturliga krafter var aktiva och alla djur kunde tala.

Men fest skulle det vara, och fest förr i tiden innebar för det mesta både mer och godare mat än den man fick till vardags - tre frukostar till exempel. Den första frukosten bestod oftast av en sup brännvin medan de båda andra var mer matiga, bland annat en bulle som var formad som en vagn med fyra hjul.

Vårt luciafirande formades i rika hem

Grunden till luciafirandet i modern tid skapades i västra Sverige bland de mer välbärgade samhällsskikten. Den ljusprydda lucian som kommer med sin kaffebricka tidigt på morgonen dök först upp på herrgårdarna och slotten. Den tidigaste skildringen av ett svenskt luciafirande som finns bevarad är från 1764 på Horns boställe som ligger norr om staden Skövde i Västergötland.

Det dröjde dock länge innan den här seden spreds vidare och blev populär.
 

Lucia
Bild: Nationalmuseum
Lucia infaller under årets mörkaste tid. Målning av Carl Larsson (1853-1919).

Luciafirandet tog fart under 1900-talet

I slutet av 1800-talet lanserades lucia på Skansen i Stockholm, men det skulle dröja ända tills 1927 innan luciafirandet blev riktigt folkligt. Då utlyste nämligen tidningen Stockholms Dagblad det allra första "luciavalet". Tävlingen blev jättepopulär och mängder av flickor ville vara med. När sedan lucia och hennes tärnor skapade det första moderna luciatåget och den första moderna luciakröningen, följdes det av massor med stockholmare och blev något av en riksnyhet i tidningarna.

ANNONS

ANNONS

Luciatåget

Vårt moderna luciafirande med en ljusbärande lucia i täten för ett följe, sattes igång av Stockholms Dagblad 1927. Tidningen arrangerade då val av Sveriges lucia och genomförde därefter ett stort luciatåg genom staden. Luciafirandet var inriktat på välgörenhet, men valet av lucia blev något av en skönhetstävling. Det ansågs vara mycket fint att bli vald till Stockholms lucia.
 

Snart följde de flesta svenska städer och större samhällen efter. Alla ville ha sin egen lucia. Skolorna tog också upp seden liksom många arbetsplatser runt om i landet.

Då hade också lucia, som från början var ganska ensam, fått ett stort följe. Tärnor, stjärngossar, tre vise män, pepparkaksgubbar och tomtar. Allt det som vi numera förknippar med luciafirandet.

Idag är lucia en viktig tradition för många. För dem som har små barn börjar det med lucia hemma, sedan ska man till dagis eller skolan och sedan dyker hon ibland upp på arbetsplatsen.

En lussekatt är en bulle av vetedeg som är gulfärgad av saffran. Vanligaste formen idag är ett S där ändarna har rullats ihop var för sig. Bullen är dekorerad med russin.

Lucia har blivit en svensk symbol

Luciaseden har blivit en symbol för Sverige. Inget annat land förutom de övriga nordiska länderna har en tradition med en ljusdrottning som kommer med ljuset två veckor före jul. Lucia är faktiskt en av Sveriges mest lyckade "exportprodukter". Ju fler svenskar som flyttar utomlands, desto fler lucior dyker det också upp runt om i världen.

Luciatraditionen är ett viktigt band med hemlandet.

Men sången då som innehåller så många gamla ord som bara används just denna dag?  Ja, det är från början en italiensk melodi som handlar om en stadsdel i staden Neapel. Vad stadsdelen heter?  Jo, naturligtvis Sancta Lucia. De svenska texterna skrevs någon gång på 1920-talet. Och vi sjunger dem än idag.

ANNONS

ANNONS

Fakta om den historiska personen Lucia

Lucia är en historisk person. En ung kvinna som levde i staden Syracusa på Sicilien. Hennes familj var förmögen och redan som barn blev hon mycket påverkad av kristendomen.

Eftersom Lucia föddes på 280-talet var det inte enkelt att vara kristen, det var straffbart. Hon bestämde sig tidigt för att aldrig gifta sig och att ge bort allt hon ägde till de fattiga. Hon ville gå i kloster. Problemet var att hon var bortlovad till en man som inte var kristen. När hon gav bort sin stora hemgift angav han henne varefter hon blev avrättad med svärd, förmodligen år 304 då Diocletianus var kejsare i Rom.

Hon är bland annat skyddshelgon för blinda och synskadade.

Fakta om luciasången

Melodin är skriven av den italienske tonsättaren Teodoro Cottrau. Tre olika texter används, dels "Natten går tunga fjät", skriven av Arvid Rosén, 1928, "Sankta Lucia, ljusklara hägring" skriven av Sigrid Elmblad 1924 och "Ute är mörkt och kallt" skriven av Halldis Ljungqvist, 1958.

Förklaring av äldre ord i luciasången:
Fjät = steg, spår
Stuva = stuga
Förlät = lämna, lämnande

LÄS MER: Lucia

LÄS MER:  Advent, lucia och julfirandet förr

LÄS MER: Julens och det svenska julfirandets historia

LÄS MER: Kristna traditioner och högtider

LÄS MER: Advent - en stämningsfull högtid

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara följande rubrik från texten: "Vårt luciafirande formades i rika hem".
     
  2. Hur bidrog Stockholms Dagblad år 1927 till att göra luciafirandet till en populär och folklig tradition?
     
  3. Berätta kortfattat om den historiska personen Lucia.
     
  4. Redogör kortfattat för hur det svenska luciafirandet har utvecklats från att ha varit en ljusfest baserad på folktro och legender till hur vi firar lucia idag.

Diskutera:

  1. Är det viktigt att bevara och anpassa gamla traditioner som luciafirandet i vårt moderna (och mångkulturella) samhälle? Motivera ditt svar.
     

 

Litteratur:
Nils-Arvid Bringéus, Årets Festdagar, Carlsson, 2006
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Jan-Öjvind Swahn, Den svenska julboken, Wiken, 1993
Anita Wahlberg (red), Stora julboken, ICA-förlaget, 1983
 

Text: Eva Österlund, frilansjournalist och författare
 

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 10 december 2012

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Jultomte

Jul - gåvornas, ljusens och matens högtid

Julen i Sverige är en festlig blandning av både gamla traditioner och nya seder. Här berättas om...

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...

M
Tårta och firande

Svenska ceremonier och seder - från vaggan till graven

De senaste hundra åren har inneburit att de ceremonier som förr i tiden var förknippade med...

M
Kräftfiske

I kräftkalasens tid

I fullmånens sken med kulörta lyktor, dilldoft, kalla nubben och uppsluppen stämning framstår...

M

Bröllop förr och idag

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på...

L

Det stora julstöket förr

Hur ofta suckar vi inte över allt extra arbete till jul med att baka och städa, handla och laga...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i...

Relaterade taggar

Hi
Luciatåg

Lucia

Lucia firas den 13 december och är en svensk tradition som vid sidan av advent inleder julfirandet...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kristi himmelsfärdsdagen och pingst

av: Mattias Axelsson
2018-05-10

Mattias sätter sig själv i studion för att förklara lite kort om Kristi himmelsfärd och om pingsten.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Jesus död och uppståndelse

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-12

När påsken närmar sig pratar Julia, Kristoffer och Mattias om Jesus död och uppståndelse, själva orsaken till det kristna påskfirandet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Julmatens historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-14

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?

+ Lyssna